Ont i knät: guiden till knäsmärta

Knät är den led i kroppen som bär mest. När du går nedför en trappa pressas knäskålen mot lårbenet med flera gånger din kroppsvikt. Det är också en av de leder där flest får ont. Ungefär var fjärde vuxen har smärta runt knäskålen under ett år, och artros i knät är den vanligaste formen av artros över huvud taget (1, 2).

Det fina med knät är att det svarar så tydligt på träning. De största försöken från de senaste femton åren, många av dem danska, pekar åt samma håll: Ett knä som gör ont blir bättre av att belastas lite mer än det är vant vid, i små steg. Träning fungerar lika bra som titthålsoperation vid förslitna menisker, som tidig operation vid ett avslitet korsband och som smärtstillande läkemedel vid artros (3, 8, 11). Inget försök visar att vila hjälper.

Den här guiden ger dig en överblick över vad som ligger bakom ont i knät, vilka myter du kan släppa, vad forskningen och de danska riktlinjerna säger om operation, injektioner och träning, och hur du kommer i gång. Längs vägen länkar vi till artiklarna om varje tillstånd och varje ställe på knät.

Knät på två minuter

Knät är ett gångjärn mellan lårbenet och skenbenet. På var sida om leden ligger ett ledband som håller knät stabilt i sidled, och inne i leden korsar de två korsbanden varandra och håller skenbenet på plats när du vrider dig och bromsar. Mellan de två benen ligger de två meniskerna, två halvmåneformade skivor av brosk som fördelar trycket över ledytan.

Framtill på knät sitter knäskålen. Den ligger inbäddad i lårmuskelns sena och glider i en fåra på lårbenet varje gång du böjer och sträcker knät. Från knäskålens nederkant fortsätter senan ner till skenbenet. Det är den senan som blir irriterad vid hopparknä. Under knäskålen ligger en fettkudde som är en av de känsligaste vävnaderna i hela knät.

Musklerna får det hela att fungera. Lårmuskeln på framsidan sträcker knät och bromsar dig på väg nedför trappor. Baksidans lårmuskler böjer knät. Och sätesmusklerna styr åt vilket håll lårbenet pekar när du står på ett ben. Därför ingår höften alltid i bra rehabträning av knät.

När ska du ta knäsmärta på allvar?

Långt de flesta knäsmärtor är ofarliga, även om de kan göra väldigt ont. I vissa situationer ska du dock till en läkare först och träna sedan.

Har knät blivit varmt, rött och svullet, och har du samtidigt feber eller känner dig sjuk, ska du till akuten samma dag. Det kan vara en infektion i leden, och den ska behandlas snabbt. Har du vridit knät eller ramlat, och har knät svullnat upp inom några få timmar, tyder det på en blödning inne i leden. Kan du inte ta fyra steg på benet, är du över 55, eller gör det ont när man trycker direkt på knäskålen eller på den lilla benknölen på utsidan strax under knät, ska knät röntgas (30). Detsamma gäller om knäskålen har hoppat ur sin fåra, eller om knät har låst sig så att du inte kan sträcka det helt.

Några situationer handlar inte om knät. Har vaden under knät blivit svullen, varm och öm kan det vara en blodpropp, och då ska du söka vård samma dag. Haltar ett barn med ont i knät ska barnet till en läkare, eftersom höften kan skicka smärta ner till knät. Nattlig smärta som inte ändrar sig hur du än ligger, tillsammans med viktnedgång, feber eller en tidigare cancersjukdom, ska också undersökas av en läkare.

Stämmer ingen av de situationerna in på dig är knät med stor sannolikhet irriterat, inte förstört. Vi har samlat varningstecknen i Knäsmärta: när ska du söka vård?, och vad du gör efter en vridning står i Ont i knät efter en vridning eller ett fall.

De vanliga orsakerna till knäsmärta

Knät kan göra ont av många skäl, men i praktiken täcker sex tillstånd långt de flesta fallen.

1. Smärta under och runt knäskålen

Den vanligaste knäsmärtan hos vuxna under 50 och hos tonåringar sitter under eller runt knäskålen. Det gör ont att gå nedför trappor, att sitta på huk och att resa sig efter en lång stund på bio. Tillståndet kallas patellofemoral smärta, och det är en toleranssmärta: Belastningen på knäskålens led har ökat snabbare än vävnaden hann vänja sig vid. Knäskålen sitter inte snett, och det finns sällan något att se på en röntgen- eller MR-bild. Det som hänger ihop med smärtan är svaga lårmuskler (23).

Behandlingen är träning av låret och höften, och det tar månader, inte veckor. Läs mer i Ont under och runt knäskålen.

2. Hopparknä och annan senesmärta

Gör det ont strax under knäskålens spets när du hoppar, springer eller sätter dig på huk, är det typiskt knäskålssenan som är överbelastad. Det kallas hopparknä. Senan är inte inflammerad, som man trodde förr. Den har belastats mer än den tålde och har tappat en del av sin tolerans. Senor blir starkare av att belastas gradvis, och försöken visar att ett stegvis program med tunga, långsamma övningar fungerar bättre än de gamla smärtsamma övningarna på lutande bräda (20). En kortisoninjektion hjälper på kort sikt och gör senan sämre på lång sikt (21). Läs mer i Hopparknä: smärta i knäskålssenan.

3. Artros

Artros i knät är den vanligaste orsaken till knäsmärta efter 50. Knät är stelt på morgonen och efter vila, det gör ont att gå uppför trappor, och det kan svullna upp efter en lång dag. Ordet ”förslitning” ger en felaktig bild. Brosket är en levande vävnad som anpassar sig till belastning, och hur mycket artros man kan se på en röntgenbild säger väldigt lite om hur ont det gör. Danska Sundhedsstyrelsen rekommenderar träning, rådgivning och eventuellt viktnedgång som första behandling, och försöken visar att träning har en effekt på smärtan av samma storlek som läkemedel (3). Läs mer i Artros i knät: symtom, förlopp och träning.

4. Menisken

Menisken kan skadas på två sätt. Den unga menisken spricker vid en vridning, typiskt inom idrott, och ger ett svullet knä som i sällsynta fall låser sig. Den äldre menisken får små revor med tiden, precis som huden får rynkor, och de revorna finns hos väldigt många människor som inte har ont. I det stora danska och norska försöket fick personer med en förslitningsskada på menisken antingen tolv veckors träning eller en titthålsoperation, och efter två år fanns ingen skillnad, förutom att träningsgruppen hade fått starkare lår (8). Läs mer i Meniskskada: symtom och behandling utan operation.

5. Ledband och korsband

Ett slag mot utsidan av knät eller en vridning kan sträcka eller slita ledbandet på insidan. Det läker nästan alltid utan operation på ungefär sex veckor. Ett avslitet främre korsband är en större skada, men även här ger rehabträning först, med möjlighet till operation senare, samma resultat efter två och fem år som att operera direkt, och ungefär hälften behöver aldrig operationen (11, 12).

6. Löparknä och smärta på utsidan

Löpare får typiskt ont på ett av två ställen: runt knäskålen eller på utsidan, där den långa senan på lårets utsida, iliotibialbandet, löper över knät. Den gamla förklaringen var att bandet gnider mot benet. Det kan det inte. Bandet sitter fast, och det som gör ont är en känslig fettkudde under det som kläms när knät böjs till en viss vinkel (27). Båda tillstånden blir bättre av att justera löpmängden och träna upp höften och knät. Läs mer i Löparknä: orsaker, förlopp och övningar.

Var gör det ont?

Stället på knät säger ofta mer än diagnosen, och det är det Rehabo frågar om först. Vi har en guide till varje ställe.

Framtill på knät finns knäskålen, senorna ovanför och under den och fettkudden. Läs Ont framtill i knät.
På insidan finns det inre ledbandet, den inre menisken, tre små senor strax under leden och artros i knäts inre halva. Läs Ont på insidan av knät.
På utsidan finns iliotibialbandet, den yttre menisken och det yttre ledbandet. Läs Ont på utsidan av knät.
Bakom knät finns senorna på baksidan av låret, vadmuskelns ursprung och eventuellt en bakercysta, en vätskeansamling som är ofarlig i sig. Läs Ont i knävecket.

Två symtom går tvärs över ställena. Gör det ont i trappor, läs Ont i knät i trappor. Känns det som om knät sviker under dig, läs Knät viker sig, för det kan vara två olika saker.

Fyra myter om knät

”Undersökningen visar en skada, så det är därför det gör ont”

Det är den myt som kostar flest operationer. Undersöker man knän med MR hos vuxna som inte har ont och aldrig har skadat knät, hittar man broskskador hos ungefär var fjärde och meniskrevor hos var tionde. Efter 40 år är det fyra av tio och var femte (5). I en undersökning av 230 knän hos smärtfria vuxna hade 97 procent minst ett fynd som radiologen skulle kalla onormalt (6). Och bland 50- till 90-åringar från en vanlig amerikansk stad hade allt från var femte till varannan en meniskreva på MR-bilden, de flesta utan att ha haft ont i knät den senaste månaden (7).

En röntgen eller MR visar alltså hur ett knä ser ut i din ålder, inte var smärtan kommer ifrån. Därför ställer man i dag diagnosen artros utan röntgen, och undersöker bara en menisk med MR om svaret skulle ändra behandlingen. En undersökning spelar roll i tre situationer: efter en verklig skada med svullnad, vid ett knä som har låst sig och när en operation övervägs.

”Det är förslitning”

Brosk slits inte som ett bildäck. Det är en levande vävnad som blir starkare av belastning. Fyra månaders måttlig träning förbättrade broskets kvalitet hos människor som hade fått en del av menisken bortopererad, och en genomgång av alla försök fann inga tecken på att träning skadar brosket hos personer med artros eller risk för artros (24). Snarare är motsatsen sann: Svaga lårmuskler är en riskfaktor för att utveckla artros i knät (25), och motionslöpare har mindre artros än folk som inte springer (26).

Åldern förändrar alla knän. Det förutsäger inte smärta. Det gör däremot om knät tål det du ber det om.

”Knät ska vila”

Vila lugnar ett knä under några dagar och försvagar det om pausen varar i månader. I de stora försöken i den här guiden gav träning minst lika bra resultat som operation eller mer passiv behandling. Det betyder inte att du ska pressa dig igenom smärtan, utan att du ska börja med det knät tål i dag och öka lite i taget. Det kallas relativ vila: Du drar ner på det som provocerar och behåller resten. Läs mer i Vila eller träning vid ont i knät?

”Knät får inte komma framför tårna”

Rådet kommer från en enda liten studie från 1970-talet. När man senare mätte det visade det sig att man kan minska belastningen på knät en aning genom att hålla knäna bakom tårna, men bara genom att flytta en mycket större belastning upp till höfterna och ländryggen (29). Knät är byggt för att komma framför tårna. Det gör det i varje trappa. Läs mer i Ont i knät vid knäböj och squats.

Vad säger forskningen om vad som fungerar?

Forskningen om knäsmärta är ovanligt stark, och mycket av den är dansk. Här är de försök som har flyttat behandlingen.

Träning vid artros. Cochrane-genomgången från 2015 samlade 54 försök. Träning minskade smärtan med ungefär 12 poäng på en skala från 0 till 100 direkt efter en träningsperiod, och med 6 poäng två till sex månader senare. Evidensen är av hög kvalitet (3). En dansk analys av 48 försök fann att program med ett tydligt mål fungerar bättre än blandade program, att målinriktad styrketräning av lårmuskeln fungerar bättre än vanlig benträning, och att handledd träning tre gånger i veckan fungerar bättre än mer sällan (4).

Träning eller operation vid en förslitningsskada på menisken. 140 medelålders personer med en förslitningsskada på menisken fick antingen tolv veckors träning eller en titthålsoperation. Efter två år fanns ingen skillnad. Träningsgruppen hade fått starkare lår, och var femte i den gruppen, som ändå valde operation under tiden, fick inte ut något av det (8). Ett finskt försök gick ett steg längre och jämförde titthålsoperation med en placebooperation där kirurgen bara tittade in. Det fanns ingen skillnad (9). År 2017 publicerade BMJ en riktlinje som starkt avråder från titthålsoperation vid artros och förslitna menisker (10).

Rehabträning eller operation vid ett avslitet korsband. Det svenska KANON-försöket gav unga, aktiva människor med en färsk korsbandsskada antingen operation direkt eller rehabträning med möjlighet till operation senare. Efter två och fem år var resultatet detsamma, och ungefär hälften av rehabträningsgruppen behövde aldrig operationen (11, 12).

Ny knäled eller träning vid artros. I det danska försöket från Aalborg fick 100 personer som stod på tur för en ny knäled antingen operation följd av tolv veckors träning eller de tolv veckorna med träning ensamt. Operationen gav störst förbättring, men också fyra gånger så många allvarliga komplikationer, och två av tre i träningsgruppen hade efter två år fortfarande inte fått en ny knäled (13, 14). Operationen har sin plats. Den är bara sällan det första steget.

Träning av höft och knä vid knäskålssmärta. Träning av både höften och knät ger mindre smärta och bättre funktion än träning av knät ensamt (17). Hos unga med knäskålssmärta gav tre månaders träning utöver rådgivning fler friska efter både ett och två år (19).

Belastning av senan vid hopparknä. Det nederländska JUMPER-försöket jämförde ett stegvis program, som började med statiska håll och slutade med hopp, med de klassiska övningarna på lutande bräda som skulle göra ont. Det stegvisa programmet vann (20).

GLA:D. Det danska behandlingsprogrammet GLA:D, två utbildningstillfällen och tolv handledda träningstillfällen under sex veckor, har registrerat nästan 10 000 deltagare. Smärtan minskade med ungefär 12 poäng på skalan från 0 till 100 efter tre månader, och färre tog smärtstillande läkemedel (15). GLA:D erbjuds av utbildade fysioterapeuter, i Danmark på kliniker och i kommunerna, och programmet finns även i Sverige. Rehabo är inte GLA:D och ersätter det inte, men bygger på samma tanke om gradvis belastning och samma smärtregel.

Vad som inte fungerar, eller fungerar väldigt lite

Titthålsoperation vid artros och förslitna menisker, som nämnts. Upprepade kortisoninjektioner i ett knä med artros gav under två år inte mindre smärta än koksaltlösning, men kostade brosk (22). Kortison i en sena fungerar efter en månad och är sämre än träning efter ett halvår (21). Ortoser och inlägg är bra för komforten, men ingen behandling. Och vila som enda åtgärd.

Vad säger de danska riktlinjerna?

Danska Sundhedsstyrelsens nationella kliniska riktlinje för knäartros från 2012 gör handledd träning, patientutbildning och rådgivning om viktnedgång till kärnbehandlingen. Diagnosen ställs utan röntgen, MR har ingen plats i utredningen, och träning har enligt riktlinjen en effekt av samma storlek som läkemedel. Den rekommenderar att hemträning börjar med en handledd period.

Riktlinjen för meniskskador från 2016 säger att en meniskskada inte alltid ska opereras. Ett låst knä ska till en ortoped. Förslitna menisker ska först till rehabträning, och titthålsoperation blir aktuell först efter tre till fyra månaders träning utan effekt. Båda riktlinjerna håller på att ses över, men de är fortfarande grunden för behandlingen i Danmark.

Får det göra ont när du tränar?

Ja, inom en gräns. De danska försöken vid artros använde en enkel regel som Rehabo har tagit över: På en skala från 0 till 10 är smärta på 0 till 2 säker, 3 till 5 är acceptabel, och över 5 är för mycket. Och smärtan ska vara tillbaka på sin vanliga nivå innan du tränar igen nästa gång (16). Det är den regel som har fungerat i de försök där träningen gav effekt, och en genomgång av alla försök med smärtsam träning fann inga tecken på att smärta under träning skadar (31).

Du ska alltså inte jaga smärtfri träning, utan en smärta som du kan leva med och som lägger sig igen. Läs mer i Får du träna med ont i knät? Smärtreglerna.

Knät och ett känsligt nervsystem

När ett knä har gjort ont ett tag skruvar nervsystemet upp känsligheten i och runt knät för att skydda det. Det är en bra reaktion när knät nyss har skadats, men den hänger ofta kvar långt efter att vävnaden har läkt. Då gör det ont vid belastningar som knät utan problem tål, och smärtan blir ett dåligt mått på om något är fel.

Det är därför undersökningar så ofta inte stämmer med smärtan, och därför vila gör de flesta knäsmärtor värre: Ett knä som aldrig belastas får aldrig veta att belastning är säker. Små, planerade ökningar av belastningen får nervsystemet att skruva ner igen. En uppblossning är en signal om att gå ett steg ner under en period, inte ett tecken på en ny skada. Vi har skrivit en hel artikel om det: Knäsmärta och ett känsligt nervsystem. Vill du börja från grunden, läs Vad är smärta?

Knän som knakar är ett litet exempel. Knakande är vanligt i knän som inte gör ont, och det hänger inte ihop med om man senare behöver en ny knäled (28). Men många som har hört att det är förslitning slutar sätta sig på huk. Då förlorar knät den belastning som det skulle ha haft.

Övningar för knät: fyra stegar

Ett bra knäprogram är inte bara en lista med övningar. Varje övning ska kunna göras svårare steg för steg, så att knät möter lite mer belastning än det är vant vid. Här är fyra av de övningsstegar som fysioterapeuterna bakom Rehabo har använt för att sätta ihop programmet. En stol, ett trappsteg och en vägg är allt du behöver.

Dos för alla övningar: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. Är du osäker, börja på nivå 1. Ett ömt knä med artros eller en färsk irritation i menisken börjar vid stolen och väggen. Det är aldrig fel att börja för lätt.

Knäböj: knäts grundövning

Nivå 1: Stå med ryggen mot en vägg och fötterna lite framför dig i höftbredd. Glid lugnt ner längs väggen, så långt det känns bekvämt, och pressa upp igen genom hälarna.
Nivå 2: Sitt på framkanten av en stol med fötterna under knäna. Luta dig lite framåt, res dig lugnt upp och sätt dig långsamt ner igen utan att dunsa ner.
Nivå 3: Stå fritt med fötterna i höftbredd och armarna raka framåt. Sätt dig bakåt och nedåt, så djupt det känns bekvämt, och pressa upp till raka ben.
Nivå 4: Samma övning, men så djupt att skinkorna kommer under höfthöjd. Hälarna stannar i golvet.
Nivå 5: Från en halv knäböj tar du sats och hoppar rakt upp. Landa mjukt på hela foten och fortsätt direkt ner i nästa.

Håll knäna över fötterna hela vägen, så att de inte faller inåt. När en nivå känns lätt två gånger i rad, och smärtan håller sig under 3, går du upp en nivå.

Steg upp och ner: övningen som trappan kräver

Nivå 1: Stå framför ett lågt steg med en hand på ledstången eller väggen. Sätt hela foten på steget, pressa lugnt upp och sänk dig långsamt ner igen med samma ben. Armen är till för balansen, inte för att dra dig upp.
Nivå 2: Samma övning utan att hålla i dig.
Nivå 3: Stå på det låga steget med hela foten på kanten. Sänk dig långsamt ner, så att den andra hälen precis nuddar golvet, och pressa upp igen.
Nivå 4: Samma övning från ett vanligt trappsteg, med en hand lätt på ledstången.
Nivå 5: Samma övning från trappsteget utan stöd, mycket långsamt ner.

Vägen ner är den svåra delen, eftersom lårmuskeln ska bromsa din kroppsvikt över ett böjt knä. Det är det som övningen tränar.

Höftabduktion: styrka i sätet som styr knät

Nivå 1: Stå med fingertopparna mot en vägg och lyft det ena benet lugnt ut åt sidan med rakt knä och tårna pekande rakt fram. Sänk långsamt.
Nivå 2: Stå med utsidan av benet mot väggen och pressa benet utåt mot väggen utan att det rör sig. Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll jämnt och andas.
Nivå 3: Ligg på sidan med böjda knän och fötterna ihop. Lyft det övre knät upp åt sidan medan fötterna stannar ihop, och sänk långsamt.
Nivå 4: Ligg på sidan med raka ben och lyft det övre benet upp mot taket med tårna pekande framåt.
Nivå 5: Samma övning med ett håll i toppläget.

Sätesmusklerna bestämmer åt vilket håll lårbenet pekar när du står på ett ben. Därför fungerar höftträning mot knäsmärta (17).

Knäkontroll: att äga rörelsen

Nivå 1: Stå framför en stol och sätt dig långsamt ner mot den på ungefär tre sekunder. Nudda sitsen lätt och res dig igen. Knäna pekar åt samma håll som tårna.
Nivå 2: Stå på ett ben med ett lätt stöd mot en stol och böj knät långsamt några få grader. Res dig lugnt.
Nivå 3: Samma övning utan stöd, med armarna raka framåt för balansen.
Nivå 4: Stå på ett lågt steg med det ena benet och sänk långsamt den andra hälen mot golvet på tre sekunder. Nudda lätt och pressa upp.
Nivå 5: Samma övning från ett vanligt trappsteg.

Tempot är poängen. Långsamt ner lär knät att styra rörelsen, den förmåga som saknas när knät känns som om det viker sig.

Hela artikeln med alla stegar, doser och progressioner hittar du i De bästa övningarna mot ont i knät.

Få ett knäprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för knät utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt knäprogram

Vill du se hur programmet är uppbyggt kan du läsa Så sätter Rehabo ihop ditt knäprogram.

Hur lång tid tar det?

Det ärliga svaret beror på orsaken. Här är de tidsramar som försöken ger.

Smärta runt knäskålen tar månader, inte veckor. Ungefär 40 procent har fortfarande besvär efter ett år, och den viktigaste faktorn för ett dåligt förlopp är att ha haft ont i mer än två månader innan man kommer i gång (18). Så börja nu. Senesmärta som hopparknä tar minst fyra veckor och typiskt tre till sex månader (32). Vid artros ska du räkna med månaders träning och därefter underhåll, eftersom effekten klingar av två till sex månader efter att du slutar (3). En förslitningsskada på menisken som behandlas med träning tar tolv veckor (8). Ett ledband på insidan läker på ungefär sex veckor. Ett avslitet korsband tar nio till tolv månader innan du kan idrotta igen.

När är det värt att ta hjälp av en fysioterapeut?

Rehabo ersätter inte en fysioterapeut, och det finns situationer där en undersökning är rätt första steg: efter en verklig skada med svullnad, vid ett knä som låser sig eller viker sig och svullnar upp efteråt, hos barn och unga, som programmet inte är gjort för, efter en operation, där sjukhusets plan alltid kommer först, och när du har tränat i sex till tolv veckor utan förbättring.

För alla andra gäller det som försöken visar: Hemträning fungerar, och den fungerar bäst när belastningen ökar gradvis och du vet vad du ska känna efter. Det är det programmet är byggt för.

Sammanfattning

Knät är kroppens mest belastade led, och det blir bättre av belastning, inte av vila.
Röntgen och MR visar hur ett knä ser ut i din ålder, inte var smärtan kommer ifrån. Meniskrevor och broskförändringar är vanliga hos folk utan smärta.
Träning fungerar lika bra som titthålsoperation vid förslitna menisker och som tidig operation vid korsbandsskador, och det är den första behandlingen vid artros i de danska riktlinjerna.
Smärta upp till 5 av 10 under träning är acceptabel om den har lagt sig igen före nästa pass.
Räkna med månader, inte veckor, och börja hellre i dag än om två månader.

Referenser

Smith BE et al. Incidence and prevalence of patellofemoral pain: a systematic review and meta-analysis. PLoS One 2018. PubMed
GBD 2021 Osteoarthritis Collaborators. Global, regional, and national burden of osteoarthritis, 1990-2020 and projections to 2050. Lancet Rheumatol 2023. PubMed
Fransen M et al. Exercise for osteoarthritis of the knee. Cochrane Database Syst Rev 2015. PubMed
Juhl C et al. Impact of exercise type and dose on pain and disability in knee osteoarthritis. Arthritis Rheumatol 2014. PubMed
Culvenor AG et al. Prevalence of knee osteoarthritis features on magnetic resonance imaging in asymptomatic uninjured adults. Br J Sports Med 2019. PubMed
Horga LM et al. Prevalence of abnormal findings in 230 knees of asymptomatic adults using 3.0 T MRI. Skeletal Radiol 2020. PubMed
Englund M et al. Incidental meniscal findings on knee MRI in middle-aged and elderly persons. N Engl J Med 2008. PubMed
Kise NJ et al. Exercise therapy versus arthroscopic partial meniscectomy for degenerative meniscal tear in middle aged patients. BMJ 2016. PubMed
Sihvonen R et al. Arthroscopic partial meniscectomy versus sham surgery for a degenerative meniscal tear. N Engl J Med 2013. PubMed
Siemieniuk RAC et al. Arthroscopic surgery for degenerative knee arthritis and meniscal tears: a clinical practice guideline. BMJ 2017. PubMed
Frobell RB et al. A randomized trial of treatment for acute anterior cruciate ligament tears. N Engl J Med 2010. PubMed
Frobell RB et al. Treatment for acute anterior cruciate ligament tear: five year outcome of randomised trial. BMJ 2013. PubMed
Skou ST et al. A randomized, controlled trial of total knee replacement. N Engl J Med 2015. PubMed
Skou ST et al. Total knee replacement and non-surgical treatment of knee osteoarthritis: 2-year outcome from two parallel randomized controlled trials. Osteoarthritis Cartilage 2018. PubMed
Skou ST, Roos EM. Good Life with osteoArthritis in Denmark (GLA:D): evidence-based education and supervised neuromuscular exercise delivered by certified physiotherapists nationwide. BMC Musculoskelet Disord 2017. PubMed
Ageberg E et al. Feasibility of neuromuscular training in patients with severe hip or knee OA: the individualized goal-based NEMEX-TJR training program. BMC Musculoskelet Disord 2010. PubMed
Nascimento LR et al. Hip and knee strengthening is more effective than knee strengthening alone for reducing pain and improving activity in individuals with patellofemoral pain. J Orthop Sports Phys Ther 2018. PubMed
Collins NJ et al. Prognostic factors for patellofemoral pain: a multicentre observational analysis. Br J Sports Med 2013. PubMed
Rathleff MS et al. Exercise during school hours when added to patient education improves outcome for 2 years in adolescent patellofemoral pain. Br J Sports Med 2015. PubMed
Breda SJ et al. Effectiveness of progressive tendon-loading exercise therapy in patients with patellar tendinopathy: a randomised clinical trial. Br J Sports Med 2021. PubMed
Kongsgaard M et al. Corticosteroid injections, eccentric decline squat training and heavy slow resistance training in patellar tendinopathy. Scand J Med Sci Sports 2009. PubMed
McAlindon TE et al. Effect of intra-articular triamcinolone vs saline on knee cartilage volume and pain in patients with knee osteoarthritis. JAMA 2017. PubMed
Neal BS et al. Risk factors for patellofemoral pain: a systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2019. PubMed
Bricca A et al. Impact of exercise on articular cartilage in people at risk of, or with established, knee osteoarthritis. Br J Sports Med 2019. PubMed
Øiestad BE et al. Knee extensor muscle weakness is a risk factor for development of knee osteoarthritis. Osteoarthritis Cartilage 2015. PubMed
Alentorn-Geli E et al. The association of recreational and competitive running with hip and knee osteoarthritis. J Orthop Sports Phys Ther 2017. PubMed
Fairclough J et al. The functional anatomy of the iliotibial band during flexion and extension of the knee. J Anat 2006. PubMed
Pazzinatto MF et al. Knee crepitus is not associated with the occurrence of total knee replacement in knee osteoarthritis. Braz J Phys Ther 2019. PubMed
Fry AC et al. Effect of knee position on hip and knee torques during the barbell squat. J Strength Cond Res 2003. PubMed
Bachmann LM et al. The accuracy of the Ottawa knee rule to rule out knee fractures: a systematic review. Ann Intern Med 2004. PubMed
Smith BE et al. Should exercises be painful in the management of chronic musculoskeletal pain? A systematic review and meta-analysis. Br J Sports Med 2017. PubMed
Malliaras P et al. Patellar tendinopathy: clinical diagnosis, load management, and advice for challenging case presentations. J Orthop Sports Phys Ther 2015. PubMed