Det främre korsbandet är det ledband i knät som de flesta har hört talas om, eftersom det är den skadan som skickar handbolls- och fotbollsspelare åt sidan i ett år. Det går oftast av vid en vridning med foten fast i underlaget, en landning eller en plötslig inbromsning. Knät svullnar inom några timmar, och många känner en smäll.
Det många inte vet är att ett avslitet främre korsband inte automatiskt betyder en operation. De bästa försöken på området visar att rehabträning med möjlighet att operera senare ger samma resultat som en tidig operation för de flesta. Här kan du läsa vad försöken visade, vem som ändå bör opereras tidigt, hur rehabträningen går till och vad du själv kan göra. Den stora guiden till knät hittar du i Ont i knät: guiden till knäsmärta.
Vad är en korsbandsskada?
Knät har två korsband som korsar varandra mitt inne i leden: det främre och det bakre. De håller skenbenet på plats under lårbenet när du vrider dig, bromsar och landar. Det främre korsbandet är det överlägset mest utsatta, och det är det den här artikeln handlar om.
När bandet går av blöder det in i leden. Därför svullnar knät inom några timmar, och därför ska ett knä som svullnar snabbt efter en vridning alltid bedömas av en läkare. Ofta är också en menisk eller det inre ledbandet skadat samtidigt. Det är ett av skälen till att sjukhusets bedömning och plan kommer först, och att den här artikeln inte ersätter den.
Ett avslitet korsband växer inte ihop av sig självt. Men knät kan lära sig att hålla sig stabilt utan det. Musklerna runt knät, särskilt lårets framsida och baksida och höften, kan tränas till att ta över mycket av det arbete som bandet gjorde. Det är hela idén med rehabträning utan operation.
Så känns det
- En smäll eller en känsla av att något gick sönder, i själva ögonblicket.
- Svullnad under de första timmarna.
- En känsla av att knät är löst eller instabilt, särskilt när du vrider dig eller byter riktning.
- Svårt att sträcka knät helt de första dagarna.
- Senare: knät viker sig vid oväntade rörelser, medan det oftast beter sig fint när du går rakt fram.
Läs mer om skillnaden mellan ett knä som viker sig av smärta och ett knä som är instabilt i knät viker sig.
Vad säger forskningen om operation och rehabträning?
Det bästa försöket är svenskt och heter KANON. 121 unga, aktiva vuxna med ett nyligen avslitet främre korsband fick alla samma strukturerade rehabträning. Hälften opererades dessutom tidigt, den andra hälften fick möjligheten att opereras senare om knät inte blev tillräckligt stabilt. Efter två år fanns det ingen skillnad mellan de två grupperna (1). Efter fem år fanns det fortfarande ingen skillnad, varken i smärta, funktion, aktivitetsnivå eller tecken på artros på röntgen. Hälften av dem som började utan operation blev till slut opererade senare, och de fick samma resultat som de som opererades direkt (2). Väntetiden kostade alltså ingenting.
Ett nederländskt försök, COMPARE, upprepade frågan med 167 vuxna mellan 18 och 65 år. Här var den tidigt opererade gruppen något bättre efter två år, men skillnaden var 5 poäng på en skala till 100, och författarna skriver själva att den kliniska betydelsen är oklar. De första tre månaderna gick det i stället bättre för dem som tränade utan operation. Även här blev hälften av rehabträningsgruppen till slut opererad (3).
Slutsatsen från båda försöken är densamma: Rehabträning först, med operation som en möjlighet du behåller, är ett fullgott val. Du förlorar inget på att försöka, och hälften slipper operationen.
Vem bör opereras tidigt?
Det finns situationer där en tidig operation är rätt val, och din ortoped känner till dem:
- Du idrottar med många riktningsändringar, hopp och landningar på hög nivå och vill tillbaka till det.
- Knät fortsätter att vika sig i vardagen, även efter ordentlig rehabträning.
- Det finns samtidigt en meniskskada som låser knät, eller flera ledband är skadade.
- Du är ung och har en menisk som kan räddas genom att knät stabiliseras.
Utanför de situationerna finns det tid att träna först och utvärdera efter tre till sex månader. Den bedömningen bör en fysioterapeut eller en ortoped göra tillsammans med dig, utifrån hur knät faktiskt beter sig, inte utifrån magnetkamerabilden ensam.
Så går rehabträningen till
Oavsett om du blir opererad eller inte följer rehabträningen samma logik: Först ska knät vara lugnt och kunna böjas och sträckas. Sedan ska styrkan byggas upp. Sedan ska knät lära sig att hålla sig stabilt under belastning, och till sist under de rörelser där det vek sig.
De första två till fyra veckorna. Svullnaden ska gå ned, och knät ska kunna sträckas helt. Full sträckning är det viktigaste målet i början, eftersom ett knä som inte kan sträckas haltar och belastas fel. Böjning och sträckning på en stol, gång med den vikt som knät tål och de första lugna styrkeövningarna.
Månad två till tre. Styrka i lårets framsida och baksida och i höften. Knäböj till en stol, steg upp och ner, bäckenlyft och balans på ett ben. Här avgörs det ofta om knät blir tillräckligt stabilt utan operation.
Månad tre till sex. Tyngre styrka, utfallssteg, övningar på ett ben, hopp och landningar under kontroll. Målet är att det skadade benet är nästan lika starkt som det friska, och att du kan landa på ett ben utan att knät faller inåt.
Månad sex till tolv. Riktningsändringar, idrottsspecifik träning och återgång till idrott. Efter en operation räknar man med nio till tolv månader innan knät är redo för idrott med riktningsändringar, och detsamma gäller i praktiken utan operation. Det är inte tiden som avgör det, utan vad knät klarar: styrka, hopptest och ditt eget förtroende för knät.
Rehabträningen är inte ett kalenderschema. Det som flyttar dig från ett steg till nästa är att du klarar det steget kräver, med låg smärta och utan svullnad dagen efter.
Har du blivit opererad?
Då kommer sjukhusets eller din fysioterapeuts plan först. Den tar hänsyn till hur operationen är gjord och vad det nya bandet tål under de första månaderna. Rehabos program är inte en rehabilitering efter en operation och är inte byggt för de första veckorna efter ett nytt korsband. Det är till för efteråt, när sjukhusets plan är slut och knät ska få styrkan och förtroendet hela vägen tillbaka.
Smärtregeln
Både vid rehabträning utan operation och efteråt gäller den regel som de danska försöken använder: Smärta från 0 till 2 under träningen är tryggt, 3 till 5 är acceptabelt, och över 5 är för mycket (4). Smärtan ska vara tillbaka på den vanliga nivån före nästa pass, och ett knä som är mer svullet dagen efter har fått för mycket. Läs hela regeln i får du träna med ont i knät?
Övningar för de första månaderna
Här är tre stegar från det program som fysioterapeuterna bakom Rehabo har byggt. De börjar så lätt att ett nyligen skadat knä kan vara med, och slutar i övningar som ställer krav på stabiliteten. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan.
Sträck knät
- Sätt dig på en stol med hälen uppe på en annan stol.
- Låt benet vila avslappnat med knät fritt i luften.
- Låt tyngden dra knät lugnt ned mot sträckt läge.
- Lägg gärna en hand lätt på låret för lite extra tryck.
- Andas lugnt, och håll lårmuskeln avslappnad.
När det känns lätt: Sitt på en stol, sitt upprätt och sträck själv knät tills foten är vågrät. Senare med ett håll i toppläget, där du spänner låret ordentligt.
Knäkontroll
- Stå framför en stol med fötterna i höftbredd.
- Sätt dig långsamt ned mot stolen på ungefär tre sekunder.
- Nudda sitsen lätt och res dig lugnt upp igen.
- Håll knäna pekande åt samma håll som tårna hela vägen.
- Titta rakt fram och håll bröstet uppe.
När det känns lätt: Stå på ett ben med lätt stöd mot en stol och böj knät långsamt några grader, medan du håller knät över foten. Senare utan stöd, och till sist med det andra benet utsträckt eller genom att resa dig från en stol på ett ben.
Balans på ett ben
- Stå med fötterna i höftbredd och fingertopparna mot en vägg.
- För lugnt över vikten på det skadade benet.
- Stå kvar ett ögonblick med båda fötterna i golvet.
- För tillbaka vikten utan att skjuta ut höften åt sidan.
När det känns lätt: Lyft den andra foten en aning, först med stöd, sedan utan. Senare står du på ett ben utan stöd och för det andra benet lugnt åt olika håll.
Bäckenlyft, höftabduktion och utfallssteg hittar du i de bästa övningarna mot ont i knät. Höftens roll för ett stabilt knä har en egen artikel: därför tränar du höften när knät gör ont.
Få ett knäprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för knät utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet flyttar upp, håller kvar eller går ned ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.
När ska du söka vård?
Ett knä som svullnar inom några timmar efter en vridning ska undersökas av en läkare, eftersom svullnaden är blod, och blod i leden betyder oftast en korsbandsskada, ett brott eller en knäskål som har hoppat ur led. Ett knä som är låst och inte går att sträcka ska bedömas av en ortoped. Fortsätter knät att vika sig trots månader av grundlig rehabträning ska det bedömas igen. Läs alla tecken i knäsmärta: när ska du söka vård? och om de första dagarna efter en skada i ont i knät efter en vridning eller ett fall.
Sammanfattning
- Ett avslitet främre korsband växer inte ihop, men knät kan lära sig att hålla sig stabilt utan det.
- Två stora försök visar att rehabträning med möjlighet till senare operation ger samma resultat som en tidig operation, och att hälften slipper operationen.
- Tidig operation är rätt val för idrottare med många riktningsändringar, för ett knä som fortsätter att vika sig och vid samtidig menisk- eller ledbandsskada.
- Rehabträningen tar nio till tolv månader fram till idrott, och det är vad knät klarar som avgör tempot, inte kalendern.
- Efter en operation kommer sjukhusets plan först. Rehabo är till för efteråt.
Referenser
- Frobell RB, Roos EM, Roos HP, Ranstam J, Lohmander LS. A randomized trial of treatment for acute anterior cruciate ligament tears. N Engl J Med. 2010. PubMed
- Frobell RB, Roos HP, Roos EM, Roemer FW, Ranstam J, Lohmander LS. Treatment for acute anterior cruciate ligament tear: five year outcome of randomised trial. BMJ. 2013. PubMed
- Reijman M, Eggerding V, van Es E, et al. Early surgical reconstruction versus rehabilitation with elective delayed reconstruction for patients with anterior cruciate ligament rupture: COMPARE randomised controlled trial. BMJ. 2021. PubMed
- Ageberg E, Link A, Roos EM. Feasibility of neuromuscular training in patients with severe hip or knee OA: the individualized goal-based NEMEX-TJR training program. BMC Musculoskelet Disord. 2010. PubMed