Knäsmärta: när ska du söka vård?

Knät gör ont, och någonstans i bakhuvudet finns frågan: Är det något allvarligt? Ska jag till läkaren, eller ska jag vänta och se?

Det korta svaret är: Den allra mesta knäsmärtan är ofarlig och behöver inte undersökas. Men det finns en liten handfull tecken som du ska känna till, eftersom de ändrar allt. Två av dem betyder hjälp samma dag. De andra betyder en tid hos läkaren inom några dagar. Den här artikeln går igenom dem ett i taget och säger till sist vad som gäller för alla er som inte har något av dem.

Artikeln bygger på guiden till ont i knät, där samma tecken står i kort form.

Hur sällan är det allvarligt?

Först ramen. Knäsmärta kommer i nästan alla fall från knäskålen, senorna, menisken, ledbanden eller artros: tillstånd som gör ont, men inte är farliga, och som blir bättre av att belastas rätt. De röda flaggorna finns för att fånga de få fall där knät ska undersökas av en läkare först: en infektion i leden, en fraktur, en blödning i leden, en blodpropp i benet och hos barn en höftsjukdom som visar sig som knäsmärta. Ett enskilt tecken betyder inte att du hör till de få. Det betyder att du ska låta undersöka det.

Samma dag: ett varmt, svullet knä med feber

En infektion inne i knäleden är ovanlig, men den kan förstöra brosket inom några dagar om den inte behandlas. Tecknen är ett knä som är varmt, rött och svullet, gör ont vid minsta rörelse, och som kommer tillsammans med feber, frossa eller en känsla av att vara sjuk. Risken är större efter en injektion eller en operation i knät och vid nedsatt immunförsvar. Känner du igen den bilden ska du bedömas samma dag: din vårdcentral när den har öppet, annars kan du ringa 1177 Vårdguiden för råd om vart du ska vända dig.

Samma dag: en varm, svullen och öm vad

Det andra tecknet sitter strax under knät. En blodpropp i en av benets djupa vener visar sig som en vad som är svullen, varm och öm, oftast bara på ena benet, ibland med en tryckande smärta bakom knät. Risken är större efter en operation, en lång flygresa, sängliggande, vid graviditet, p-piller och rökning. En blodpropp kan förväxlas med en bakercysta, en ofarlig vätskefylld påse bakom knät som kan brista och ge svullnad i vaden. Skillnaden kan du inte se själv, så en läkare ska avgöra det samma dag. Läs mer i Ont i knävecket.

Till läkaren inom några dagar

De följande tecknen är inte akuta på samma sätt, men de ska undersökas, och de ska inte vänta i veckor.

Knät svullnade upp inom några timmar efter en skada

Efter en vridning, ett fall eller ett slag gör knät ont hos alla. Det är svullnadens tempo som räknas. Svullnar knät upp under de första timmarna är det oftast blod i leden, och blod kommer från något som har gått av: ett korsband, en meniskreva ut mot kanten, en fraktur eller en knäskål som har hoppat ur led. Svullnar knät upp först under det följande dygnet är det ledvätska, och det pekar på en mindre skada. Det första kräver en undersökning. Det andra kan du oftast vänta och se med. Läs vad du gör de första dagarna i Ont i knät efter en vridning eller ett fall.

Du kan inte ta fyra steg, eller du är över 55 och har slagit knät

Akutmottagningar världen över använder Ottawaregeln för att avgöra vem som ska röntga knät efter en skada: om du är 55 år eller äldre, om det gör ont att trycka precis på knäskålen och inte på andra ställen, om det gör ont att trycka på det lilla benutskottet på utsidan strax under knät, om du inte kan böja knät till 90 grader, eller om du inte kan ta fyra steg på benet (1). Fanns inget av de fem tecknen uteslöt regeln en fraktur i 98,5 procent av fallen i en genomgång med över 4 000 patienter (2). Kan du alltså böja knät och gå fyra steg, och gör det inte ont precis på knäskålen eller på benet nedanför utsidan, är en fraktur mycket osannolik.

Knät är låst och går inte att sträcka

Ett stelt knä går att sträcka, det gör bara ont. Ett låst knä går inte att sträcka helt, vad du än gör, eftersom något sitter i kläm i leden, typiskt en flik av menisken efter en vridning. Danska Sundhedsstyrelsens riktlinje för meniskskador från 2016 är tydlig: Ett låst knä ska undersökas av en ortoped, medan en meniskreva utan låsning ska till en fysioterapeut först. Ett knä som ”hakar upp sig” ett ögonblick och sedan släpper igen är något annat och mycket vanligare. Det är oftast smärta och svullnad som gör leden ovillig, inte något som sitter fast.

Knäskålen har hoppat ur led

Har knäskålen glidit ut åt sidan och tillbaka på plats igen ska knät undersökas av en läkare, även om det känns bättre. En broskbit kan ha slagits loss, och det avgör vad som ska hända. Sitter knäskålen fortfarande ur led är det akuten som gäller.

Knät viker sig och svullnar efteråt

Ett knä som viker sig ett kort ögonblick i trappor är vanligt vid smärta runt knäskålen och vid artros: Lårmuskeln släpper eftersom det gör ont. Det är inte farligt. Ett knä som viker sig vid vridningar och svullnar upp efteråt pekar på ett ledband som inte håller, och det ska bedömas. Läs om skillnaden i Knät viker sig.

Ett barn eller en tonåring med knäsmärta och hälta

Hos barn och unga kan smärta i knät komma från höften. Två sjukdomar i höftleden hos barn visar sig ofta som smärta framtill på knät eller i låret tillsammans med att barnet haltar, och de ska upptäckas tidigt. Ett barn som haltar, eller som har ont i knät utan tydlig orsak, ska till läkare.

Smärta på natten som inte förändras, med viktnedgång eller feber

Vanlig knäsmärta är mekanisk: värre av vissa rörelser, bättre av andra. En smärta som är likadan oavsett vad du gör, som väcker dig på natten utan att släppa när du byter ställning, och som kommer tillsammans med oförklarlig viktnedgång, feber eller en tidigare cancersjukdom, beter sig inte som smärta från senor och leder, och därför ska en läkare titta på den. Smärta på natten är i sig ingen röd flagga. Ett ömt knä, särskilt med artros, väcker många, och det är normalt så länge smärtan lättar när du hittar en annan ställning.

Det som inte är en röd flagga

Lika viktigt är att veta vad som inte betyder något allvarligt, eftersom det är de saker som folk oftast blir rädda för.

Att det gör väldigt ont. Smärtans styrka säger ingenting om hur farlig den är. En irriterad knäskål kan göra otroligt ont i trappor och vara helt ofarlig.
Att knät knakar. Ljud från knät är vanliga hos människor utan smärta.
Att det är lite svullet efter aktivitet. En lätt svullnad som kommer under ett dygn efter en hård dag och försvinner igen är ledens reaktion på belastning.
Att du har haft det i över sex veckor. Smärta runt knäskålen varar ofta i månader, och artros består. Det är en anledning att få en plan, inte en anledning att vara rädd.
Att undersökningen visar förslitning eller en meniskreva. Bland vuxna utan knäsmärta och utan skador har var fjärde en broskskada och var tionde en meniskreva vid en undersökning med magnetkamera, och efter 40 års ålder är det 43 respektive 19 procent (3). I en studie av 230 knän hos vuxna utan smärta hade 97 procent minst ett ”onormalt” fynd (4).

Stämmer ingen av varningssignalerna in på dig är det mycket sannolikt att knät är irriterat och känsligt, inte förstört. Läs varför i Knäsmärta och ett känsligt nervsystem, och när du kan träna med det i Får du träna med ont i knät?.

Vad händer om det bara inte går över?

En sista anledning att gå till läkaren eller fysioterapeuten är ingen röd flagga, men lika verklig. Har du följt en plan i sex till tolv veckor och det inte blir bättre, förtjänar du en undersökning. Inte för att något är farligt, utan för att en fysioterapeut kan se något du inte själv kan se: en höft som inte gör sitt jobb, en sena som ska belastas annorlunda eller en dos som är för liten. Vid smärta runt knäskålen har det visats att ju längre man har gått med den innan man kommer i gång, desto sämre blir förloppet (5). Så vänta inte för länge.

Få ett knäprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för knät utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt knäprogram

Sammanfattning

Den allra mesta knäsmärtan är ofarlig. De röda flaggorna finns för att hitta de få, inte för att skrämma de många.
Samma dag: ett varmt, svullet knä med feber, eller en varm, svullen och öm vad.
Till läkaren inom några dagar: svullnad inom några timmar efter en skada, Ottawaregelns fem tecken, ett låst knä, en knäskål som har hoppat ur led, ett knä som viker sig och svullnar, ett barn som haltar och nattlig smärta med viktnedgång eller feber.
Smärtans styrka, knakande, lätt svullnad efter aktivitet, en varaktighet över sex veckor och fynd vid en undersökning är inga röda flaggor.
Går det inte över efter sex till tolv veckor med en plan, låt undersöka det. Inte av rädsla, utan för att få hjälp.

Referenser

Stiell IG et al. Prospective validation of a decision rule for the use of radiography in acute knee injuries. JAMA 1996. PubMed
Bachmann LM et al. The accuracy of the Ottawa knee rule to rule out knee fractures: a systematic review. Annals of Internal Medicine 2004. PubMed
Culvenor AG et al. Prevalence of knee osteoarthritis features on magnetic resonance imaging in asymptomatic uninjured adults: a systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine 2019. PubMed
Horga LM et al. Prevalence of abnormal findings in 230 knees of asymptomatic adults using 3.0 T MRI. Skeletal Radiology 2020. PubMed
Collins NJ et al. Prognostic factors for patellofemoral pain: a multicentre observational analysis. British Journal of Sports Medicine 2013. PubMed