Du har känt en bula i knävecket. Den spänner när du böjer knät helt eller sträcker ut det, och den har kanske blivit större under några veckor. Läkaren eller undersökningen kallar den en bakercysta, och namnet låter allvarligare än det är.
Här kan du läsa vad en bakercysta är, varför den nästan alltid är ett symtom på något annat i knät, när en svullnad bakom knät är något du ska träffa en läkare för samma dag, och varför det bästa du kan göra för cystan är att träna knät.
Vad är en bakercysta?
Knäleden omges av en kapsel som bildar ledvätska. Bakom knät ligger en liten slemsäck mellan två muskler, och hos många människor finns det en helt normal öppning mellan ledkapseln och den slemsäcken. Blir det för mycket vätska i knät pressas den ut genom öppningen och fyller slemsäcken. Det är cystan. Den fungerar som en ventil, där vätskan lättare kommer ut än in igen, och därför kan den fortsätta att växa så länge leden bildar för mycket vätska (1).
Cystan är alltså ingen tumör, ingen skada i sig och inte något som har gått sönder bakom knät. Den är en påse ledvätska som knät har tryckt ut bakåt, eftersom något inne i leden irriterar.
Det är den viktigaste meningen på sidan. En bakercysta är ett tecken, inte en sjukdom. Hos vuxna är orsaken nästan alltid artros i knät eller en irriterad menisk, och båda får leden att bilda mer vätska (1). Cystan berättar alltså att något inne i knät är känsligt just nu.
Så känns den
De flesta känner en mjuk eller fast bula bakom knät, lite in mot mitten. Den syns tydligast när du står med rakt knä, och den kan försvinna när du böjer det. Den kan ge en känsla av spänning eller tryck i knävecket, särskilt när du sätter dig på huk, går i trappor eller sträcker ut benet helt. Många har inga smärtor alls från själva cystan. Smärtan, om det finns någon, kommer oftare från det som finns inne i leden.
Vissa cystor är så små att de bara syns vid en undersökning med ultraljud eller magnetkamera. Andra är så stora att de trycker på musklerna i vaden. Symtom från själva cystan är inte vanliga och hänger oftast ihop med hur stor den är (1).
Det här ska du veta innan du läser vidare
Bakom knät ligger också de stora blodkärlen till underbenet. En blodpropp i benet ger en svullen, varm och öm vad, ofta med smärta i vila, och den ska behandlas samma dag. En bakercysta kan brista, och då rinner ledvätskan ner i vaden. Det ger en plötsligt svullen, öm och varm vad som är förvillande lik en blodpropp.
Därför gäller en regel: en svullen, varm och öm vad är en blodpropp tills en läkare har sagt något annat. Det gäller också om du känner din cysta väl. Kontakta din vårdcentral samma dag, eller ring 1177 Vårdguiden om den är stängd. Läs mer om hela baksidan av knät i ont i knävecket.
Är cystan farlig?
Nej. Cystan i sig skadar inte knät, och den kan inte utvecklas till något farligt. Den är obehaglig när den är stor, och den kan spänna, men den förstör ingenting. Det som spelar roll är orsaken inne i leden, och den är oftast också ofarlig.
Här är det värt att veta vad undersökningar visar i knän som inte gör ont. I en sammanställning av studier av vuxna utan knäsmärta hade ungefär var fjärde en broskförändring och ungefär var tionde en reva i menisken. Över 40 år var det fyra av tio respektive var femte (2). I en studie av 991 personer mellan 50 och 90 år hade mellan 19 och 56 procent en reva i menisken, och sex av tio av dem med en reva hade inte haft ont i knät den senaste månaden (3). Så en undersökning som visar en bakercysta och ”en reva i menisken” visar oftast två saker som många i din ålder går omkring med utan att veta om det.
Vad säger forskningen om behandling?
Den samlade rekommendationen är att behandla orsaken inne i leden, inte påsen bakom knät (1). I praktiken betyder det träning.
Vid artros i knät minskar träning smärtan med ungefär 12 poäng av 100 direkt efter en träningsperiod, och det är dokumenterat med hög kvalitet (4). Styrketräning med fokus på lårmusklerna ger störst effekt (5). Vid en reva i menisken hos medelålders var tolv veckors handledd träning lika bra som en titthålsoperation efter två år, och träningsgruppen fick starkare lår, vilket operationen inte gav (6). När leden lugnar sig bildar den mindre vätska, och då krymper cystan oftast av sig själv.
Det som inte fungerar på längre sikt är att bara behandla påsen. Töms cystan med en nål fylls den oftast igen, eftersom ventilen finns kvar och leden fortfarande bildar för mycket vätska. Vissa får en kortisoninjektion i knät samtidigt, och den kan dämpa irritationen i några veckor, men den ändrar inte orsaken. Operation av själva cystan behövs sällan och blir aktuell först när leden är behandlad och cystan ändå fortsätter att besvära (1).
Det känsliga nervsystemet
Många blir försiktigare med knät när de har fått en diagnos med ett namn. Det är värt att veta att smärta inte är ett mått på hur mycket som är fel. Ett knä som har varit irriterat i några veckor blir känsligare, och nervsystemet skruvar upp vaksamheten långt innan något är i fara. Undviker du att böja knät för att cystan spänner får låret mindre att göra, leden får mindre rörelse och känsligheten ökar. Lugn, planerad belastning som inte ger en uppblossning efteråt skruvar ner den igen. Läs hela principen i knäsmärta och ett känsligt nervsystem.
Vad kan du göra själv?
Det korta svaret: träna knät som du skulle träna det utan cystan, och låt cystan vara.
Regeln från de danska träningsstudierna vid artros gäller också här: smärta upp till 2 av 10 är säkert, 3 till 5 är acceptabelt, över 5 är för mycket, och smärtan ska vara tillbaka på den vanliga nivån före nästa pass (7). Spänner cystan under en övning utan att smärtan stiger över den nivån är det ingen anledning att sluta. Blir knät mer svullet dagen efter är det en signal om att gå ett steg ner.
Övningarna kommer från det program som fysioterapeuterna bakom Rehabo har byggt. Rörlighet först, sedan styrka för låret och baksidan, och stretching sist. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan.
Böj knät
- Sitt på en stol med båda fötterna platt i golvet, och låt det knä som krånglar hänga avslappnat.
- Korsa det andra benet framför, och skjut lugnt foten bakåt under stolen så att knät böjs. Det friska benet gör jobbet.
- Böj så långt du kan utan skarp smärta, håll ett ögonblick och låt benet glida tillbaka.
- När det känns lätt: dra själv foten bakåt utan hjälp av det andra benet. Senare på magen, där du drar hälen upp mot skinkan, och till sist med ett håll i toppen.
Sträck knät
- Sitt på en stol med hälen uppe på en annan stol, så att knät är fritt i luften.
- Låt benet vila helt avslappnat, och låt tyngden dra knät ner mot rakt. Lägg gärna en hand lätt på låret.
- Andas lugnt och håll lårmuskeln avslappnad. Det ska kännas som en lugn sträckning, inte ett tryck.
- När det känns lätt: sitt upprätt, sträck knät och lyft foten till vågrätt. Senare med ett håll i toppen, där du spänner låret ordentligt.
Bäckenlyft
- Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
- Spänn lätt i magen och sätet, och lyft bäckenet lugnt tills kropp och lår är i linje.
- Sänk långsamt ner igen och andas jämnt under tiden.
- När det känns lätt: håll ställningen i toppen. Senare på ett ben.
Hamstringsstyrka
- Ligg på rygg med en trasa eller en kökshandduk under ena hälen på ett halt golv. Böj det andra benet och sätt foten platt.
- Låt hälen glida lugnt upp mot skinkan så att knät böjs, och bara så långt du kan utan skarp smärta.
- Skjut hälen långsamt tillbaka tills benet är rakt. Håll rörelsen glidande.
- När det känns lätt: lyft bäckenet medan du glider, så att baksidan av låret bär mer.
Vill du stretcha efteråt, stå med raka knän och luta långsamt överkroppen framåt från höfterna tills du känner en lugn stretch bak på låren. Stretchingen kommer sist. Det är belastningen ovan som får leden att lugna sig.
När ska du söka vård?
Träffa en läkare samma dag om vaden blir svullen, varm och öm, oavsett om du tror att det är cystan som har brustit. Träffa också en läkare samma dag om knät är varmt och svullet och du har feber eller känner dig sjuk. Träffa en läkare inom några dagar om bulan bakom knät är hård, växer snabbt eller inte rör sig med knät, eller om du får domningar eller svaghet i underbenet. Och låt någon bedöma knät om du har tränat i tolv veckor utan framsteg.
En bakercysta hos ett barn är ett eget tillstånd. Den kommer utan att något är fel inne i leden, gör sällan ont och försvinner oftast av sig själv, men en läkare ska titta på den första gången.
Välj ”Knä” och sedan ”Bakom knät” när du bygger ditt program. Läs mer om hela knät i guiden till knäsmärta, och om orsakerna inne i leden i artros i knät och meniskskada.
Få ett knäprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för knät utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.
Sammanfattning
- En bakercysta är ledvätska som knät har tryckt ut i en slemsäck bakom knät. Den är ett tecken på irritation inne i leden, oftast artros eller en irriterad menisk.
- Cystan är ofarlig i sig. Behandla knät med träning, så lugnar sig leden och cystan krymper oftast av sig själv.
- Töms den med nål fylls den igen. Operation av cystan behövs sällan.
- En svullen, varm och öm vad är en blodpropp tills en läkare har sagt något annat. Samma dag.
Referenser
- Frush TJ, Noyes FR. Baker's cyst: diagnostic and surgical considerations. Sports Health 2015. PubMed
- Culvenor AG et al. Prevalence of knee osteoarthritis features on magnetic resonance imaging in asymptomatic uninjured adults: a systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine 2019. PubMed
- Englund M et al. Incidental meniscal findings on knee MRI in middle-aged and elderly persons. New England Journal of Medicine 2008. PubMed
- Fransen M et al. Exercise for osteoarthritis of the knee. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015. PubMed
- Juhl C et al. Impact of exercise type and dose on pain and disability in knee osteoarthritis: a systematic review and meta-regression analysis of randomized controlled trials. Arthritis & Rheumatology 2014. PubMed
- Kise NJ et al. Exercise therapy versus arthroscopic partial meniscectomy for degenerative meniscal tear in middle aged patients: randomised controlled trial with two year follow-up. BMJ 2016. PubMed
- Ageberg E et al. Feasibility of neuromuscular training in patients with severe hip or knee OA: the individualized goal-based NEMEX-TJR training program. BMC Musculoskeletal Disorders 2010. PubMed