Du vred knät i en tackling, i en skidbacke eller på en hal trottoar. Eller så föll du och landade på knäskålen. Nu gör det ont, du haltar lite, och du är osäker på om du ska åka till akuten eller vänta och se.
De flesta vridningar och fall ger ett ömt knä som blir bra av sig självt inom några veckor, och som helst ska användas, inte skonas. Men några få döljer ett brott, en avsliten menisk eller ett avslitet ledband, och dem ska en läkare titta på. Här kommer först de tecken som betyder att knät ska undersökas, och sedan planen för de första veckorna när du inte har dem. Grundkunskap om knät hittar du i guiden till ont i knät.
Tecknen som betyder röntgen
Läkare på akutmottagningar använder fem enkla kriterier för att avgöra om ett knä ska röntgas efter en skada. De kallas Ottawareglerna för knät. När de prövades på över tusen vuxna hittade de alla 63 brott (1), och en genomgång av sex studier med över 4 000 patienter bekräftade att de nästan aldrig missar ett brott (2). Ett knä ska undersökas av en läkare om bara ett av de fem stämmer:
- Du är över 55 år.
- Det gör ont att trycka på knäskålen, och bara där.
- Det gör ont att trycka på vadbenets huvud, den lilla benknölen på utsidan strax under knät.
- Du kan inte böja knät till 90 grader.
- Du kan inte ta fyra steg på benet, varken direkt efter skadan eller nu. Fyra steg betyder att du kan flytta över vikten på benet två gånger, även om du haltar.
Stämmer inget av de fem är sannolikheten för ett brott nära noll (1). Då handlar det om mjukdelarna, och om att komma i gång igen.
Tecknen som betyder något annat än ett brott
Utöver Ottawareglerna finns det tre saker som ska få dig att kontakta din vårdcentral, även om du kan gå:
Knät svullnar upp inom några timmar. Ett knä som blir tjockt och spänt under den första timmen eller två blöder oftast inuti. Det händer när ett korsband går av, när en menisk slits upp vid kanten eller när knäskålen har hoppat ur led. Svullnad som kommer långsamt under det närmaste dygnet är ledvätska från ett irriterat knä och betydligt mer harmlös.
Knät låser sig. Ett knä som sitter fast i ett böjt läge och inte går att räta ut helt, hur lugnt du än försöker, kan ha en flik av menisken i kläm. Det är den enda situation där danska Sundhedsstyrelsens riktlinje för meniskskador från 2016 skickar knät direkt till en ortoped (3). Ett knä som ”hakar upp sig” eller känns stelt men som går att räta ut har inte låst sig.
Knäskålen hoppade ur led. Om du kände att knäskålen gled ut åt sidan och hoppade tillbaka på plats igen ska en läkare titta på knät, även om det ser normalt ut nu.
Till det kommer de sällsynta men viktiga: ett knä som är varmt, rött och svullet medan du har feber eller känner dig sjuk är akuten samma dag, eftersom det kan vara en infektion i leden. Och en varm, svullen och öm vad nedanför knät under dagarna efter en skada ska undersökas samma dag, eftersom det kan vara en blodpropp.
Inget av tecknen betyder i sig att något är allvarligt fel. De betyder att det är värt att låta undersöka. Långt de flesta knän som undersöks är utan brott och utan avslitna ledband.
Vad som oftast har hänt
När inget av tecknen stämmer har du typiskt stukat knät. Oftast är det ledbandet på insidan som har sträckts för långt när knät vreds inåt. Det gör ont på insidan vid tryck och sned belastning, läker av sig självt i nästan alla fall, och de flesta är tillbaka i vardagen efter ungefär sex veckor. Läs mer i ont på insidan av knät.
Ett fall rakt på knäskålen ger ett ömt, lite svullet område framtill på knät som kan göra ont att stå på knä på i några veckor. Det är slemsäcken framför knäskålen som är irriterad, inte leden.
En vridning kan också irritera en menisk utan att slita sönder den. Det ger en djup, klämmande smärta på insidan eller utsidan längst ner i en djup böjning. Även det blir oftast bra av sig självt, och även när menisken har en reva är svaret hos vuxna över 40 träning före operation: I en norsk studie gav tolv veckors träning samma resultat som en titthålsoperation efter två år (4). Läs mer i artikeln om meniskskada.
De första dagarna
Det gamla rådet var vila, is och benet högt, och sedan vänta. Det är bra de första två dygnen, men det är ingen behandling. Knät blir inte bra av att ligga still. Det blir bra av att användas, lugnt och gradvis mer. De första dagarna handlar om:
- Att röra knät så mycket det går. Böj och sträck det lugnt flera gånger om dagen. Det håller leden smidig och får svullnaden att gå ner.
- Att gå på benet så snart du kan utan att halta för mycket. Korta promenader, flera om dagen. Haltar du, ta kortare steg, inte längre paus.
- Att sätta gränsen vid smärtan, inte vid rädslan. Smärta upp till ungefär 5 av 10 är okej om knät är tillbaka på sin vanliga nivå nästa morgon. Läs reglerna i får du träna med ont i knät?.
Svullnad som sitter kvar i över en vecka, eller som kommer tillbaka varje gång du belastar, betyder att du ska dra ner lite, inte att något har gått sönder.
Det känsliga knät efter en skada
Efter en vridning blir knät mer känsligt under en period. Nervsystemet är extra försiktigt, och det gör ont vid belastningar som tidigare var ofarliga. Det är normalt, och det är inte samma sak som att knät fortfarande är skadat. Kroppens ”smärtgräns” sjunker mycket mer än dess ”skadegräns”, och det uppstår en zon där det gör ont att använda knät utan att något tar skada. Det är i den zonen du ska röra dig. Väntar du tills det är helt smärtfritt blir knät svagare och känsligare under tiden. Läs hela principen i knäsmärta och ett känsligt nervsystem.
Övningar för de första veckorna
Här är två stegar från det program som fysioterapeuterna bakom Rehabo har byggt. Båda börjar så lätt att ett nyligen stukat knä kan vara med. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan.
Sträck knät
- Sätt dig på en stol med båda fötterna platt i golvet.
- Sitt rak och håll låret stilla på sitsen.
- Sträck knät och lyft foten upp till vågrätt.
- Håll ett ögonblick och sänk foten långsamt ner igen.
- Undvik att luta dig bakåt för att hjälpa benet upp.
När det känns lätt: Spänn låret ordentligt i toppläget och håll ställningen. Senare sätter du framsidan av foten mot ett bordsben och pressar lugnt, som om du ville sträcka knät, utan att benet rör sig.
Böj knät
- Sätt dig på en stol med båda fötterna platt i golvet.
- Dra foten bakåt under stolen så att knät böjs, så långt du kan utan skarp smärta.
- För lugnt fram foten igen utan att hjälpa till med händerna.
När det känns lätt: Ligg på mage och dra hälen upp mot skinkan. Senare med ett håll i toppläget, och till sist med ett lätt motstånd.
När knät kan böjas och sträckas fritt går du vidare till de stående stegarna: knäböj till stol, steg upp och ner, och balans på ett ben. Dem hittar du i de bästa övningarna mot ont i knät. Ett knä som viker sig när du vrider dig har en egen artikel: knät viker sig.
Om det var något
Visar undersökningen ett avslitet korsband, en menisk med en reva hos en ung person eller ett brott, får du en plan från sjukhuset, och den kommer först. Vid ett avslitet främre korsband är rehabträning utan operation ett fullgott alternativ för många: I en svensk studie gav rehabträning med möjlighet till en senare operation samma resultat som en tidig operation efter två år (5). Rehabos program är inget upplägg efter en operation. Det är till för efteråt, när sjukhusets plan är avslutad.
Få ett knäprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för knät utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.
Sammanfattning
- Fem tecken betyder röntgen: över 55 år, ömhet bara på knäskålen, ömhet på vadbenets huvud, kan inte böja till 90 grader, kan inte gå fyra steg.
- Svullnad inom några timmar, ett låst knä och en knäskål som har hoppat ur led ska undersökas av en läkare. Varmt knä med feber eller en varm, svullen vad: samma dag.
- Stämmer inget av tecknen har du oftast stukat knät. Rör det från dag ett, gå på det så snart du kan och håll smärtan under 5.
Referenser
- Stiell IG et al. Prospective validation of a decision rule for the use of radiography in acute knee injuries. JAMA 1996. PubMed
- Bachmann LM et al. The accuracy of the Ottawa knee rule to rule out knee fractures: a systematic review. Annals of Internal Medicine 2004. PubMed
- Sundhedsstyrelsen. National klinisk retningslinje for meniskpatologi i knæet. 2016.
- Kise NJ et al. Exercise therapy versus arthroscopic partial meniscectomy for degenerative meniscal tear in middle aged patients: randomised controlled trial with two year follow-up. BMJ 2016. PubMed
- Frobell RB et al. A randomized trial of treatment for acute anterior cruciate ligament tears. New England Journal of Medicine 2010. PubMed