Ont i foten och fotleden: guiden till smärta i foten och fotleden

Foten och fotleden bär hela din kroppsvikt i varje steg, och vid löpning och hopp flera gånger så mycket. Stukningen av fotleden är den vanligaste idrottsskadan av alla, och den drabbar oftare kvinnor än män och oftare barn och unga än vuxna (1). Ont i hälen, i hälsenan och under foten drabbar i stället mest vuxna som går och står mycket, och löpare som har ökat mängden.

Det goda med foten och fotleden är att de reagerar så tydligt på belastning. Studierna, flera av dem danska, pekar åt samma håll: En fot eller en fotled som gör ont blir bättre av att användas lite mer än den brukar, i små steg. En stukad fotled återhämtar sig snabbare när man går på den från första veckan (3). En öm hälsena blir starkare av tunga, långsamma tåhävningar (12). En häl som gör ont undertill blir bättre av styrketräning än av stretching (17). Ingen studie visar att vila är behandlingen.

Den här guiden ger dig överblick över vad som ligger bakom ont i foten och fotleden, hur du vet om du behöver en röntgenbild, vilka myter du kan lägga åt sidan, vad forskningen säger och hur du kommer i gång. Längs vägen länkar vi till artiklarna om varje tillstånd och varje ställe på foten.

Foten och fotleden på två minuter

Fotleden är ett gångjärn mellan smalbenet och det översta benet i foten. Den böjer foten upp och ned. Strax under ligger en annan led som vickar foten inåt och utåt på ojämnt underlag. På varje sida håller ledband allt på plats. Ledbanden på utsidan är de tunnaste, och det är de som sträcks eller går sönder när du vrickar foten.

Bak på fotleden löper hälsenan från vadmuskeln ned till hälbenet. Den är kroppens tjockaste sena och bär flera gånger din kroppsvikt varje gång du tar fart. Under foten spänner en bred, seg hinna, senplattan under foten, från hälbenet fram till tårna. Den håller uppe fotvalvet som en bågsträng och fjädrar i varje steg.

Musklerna får det att fungera. Vadmusklerna lyfter hälen och skjuter i väg dig. Musklerna på utsidan av underbenet fångar fotleden när den är på väg att vrickas. En sena på insidan håller uppe fotvalvet. Och de små musklerna under foten styr hur foten landar. Alla fyra grupperna kan tränas, och det är kring dem som Rehabos program för foten och fotleden är uppbyggt.

När ska du ta det på allvar?

De allra flesta smärtor i foten och fotleden är ofarliga, även om de kan göra väldigt ont. I några situationer ska du dock söka vård först och träna efteråt.

Har du vrickat foten eller ramlat finns det en enkel checklista för om fotleden behöver röntgas. Den kallas Ottawareglerna, och den är testad på fler än 15 000 patienter: Kan du inte ta fyra steg på foten direkt efter skadan och fortfarande inte efteråt, eller gör det ont när man trycker direkt på benet baktill på eller i spetsen av någon av de två fotknölarna, på benet överst på insidan av foten eller på benutskottet på utsidan mitt på foten, behöver du en röntgenbild. Stämmer ingen av de fem punkterna är sannolikheten för en fraktur nära noll (7). Vi har gjort checklistan till din egen i Bruten eller stukad?

Några få situationer handlar om något annat än en stukning. Har du känt en smäll bak på fotleden, som om någon sparkade dig bakifrån, och kan du inte ta fart med foten, kan hälsenan ha gått av. Det ska en läkare titta på samma dag. Har vaden blivit svullen, varm och öm kan det vara en blodpropp, och då ska du också söka vård samma dag. Är en led i foten varm, röd och svullen med feber, eller har stortån blivit röd och glödhet från en dag till nästa, kan det vara en infektion eller gikt. Är båda fotlederna svullna utan att du har slagit dig är det vätska från kroppen, inte en skada, och en fråga för vårdcentralen. Läs mer i Svullen fotled.

Två saker till. Löpare med en ny, skarp smärta på ett litet ställe på ett ben, som gör ont på natten och vid hopp på ett ben, kan ha en stressfraktur, och då ska löpningen pausas. Och unga människor med ont i båda hälarna och en stel rygg ska till vårdcentralen, eftersom det kan vara en reumatisk sjukdom som har sin egen behandling.

Stämmer ingen av de situationerna in på dig är foten eller fotleden med stor sannolikhet irriterad, inte förstörd. Vi har samlat alla varningstecken i Ont i foten och fotleden: när ska du söka vård?

Skada eller överbelastning?

Smärta i foten och fotleden kommer på två sätt, och de ska hanteras olika i början.

Skadan kommer i ett ögonblick. Du vrickar foten på en trottoar eller landar snett efter en nick. Här är de första tre dagarna viktiga: uteslut en fraktur, och gå sedan på foten så snart det går. Läs Stukad fot: vad du gör de första dagarna och Får du gå på en stukad fot?

Överbelastningen kommer smygande. Hälen gör ont i de första stegen på morgonen. Hälsenan är stel när du kliver upp, blir varm under löprundan men gör mer ont efteråt. Här finns inget att utesluta, men något att förstå: belastningen har ökat snabbare än vävnaden hann vänja sig vid. Behandlingen är att hitta den mängd foten tål i dag och öka den lite i taget.

De vanliga orsakerna till ont i foten och fotleden

Foten och fotleden kan göra ont av många skäl, men i praktiken täcker sex tillstånd de allra flesta fallen.

1. Den stukade fotleden

De flesta stukningar sker genom att foten viker sig inåt under kroppen, så att ledbanden på utsidan av fotleden sträcks eller går av. Det som de flesta gör fel är inte de första dagarna, utan de följande åtta veckorna. Smärtan försvinner på ett par veckor, och då slutar man träna. Men fotleden har förlorat tre saker: rörlighet, styrka i vaden och balansen, nervsystemets karta över leden. Tränas de inte upp vrickas fotleden igen. I en nederländsk studie med 522 idrottare sänkte åtta veckors balansträning hemma risken för en ny stukning inom ett år från 33 till 22 procent (5). Läs mer i Stukad fot.

2. Ont under hälen: hälsporre och senplattan under foten

Den vanligaste smärtan under foten sitter under hälen, lite fram mot fotvalvet, och är värst i de första stegen på morgonen och efter att ha suttit. Den kallas hälsporre, eftersom man ofta kan se en liten benpigg på röntgenbilden, men sporren är inte smärtan. Det som gör ont är senplattans fäste på hälbenet, en vävnad som har fått mer belastning än den tålde. Den danska studien som har flyttat behandlingen gav den ena gruppen stretching och den andra tunga tåhävningar varannan dag. Efter tre månader mådde styrkegruppen klart bäst (17). Läs mer i Hälsporre och plantarfasciit.

3. Ont i hälsenan

Hälsenan gör ont på ett av två ställen: mitt på senan, ett par centimeter ovanför hälen, eller längst ned, där senan fäster i hälbenet. Den är stel på morgonen, blir varm under aktivitet och gör mer ont efteråt. Tillståndet kallas fortfarande hälseneinflammation i folkmun, men senan är inte inflammerad. Den har tappat en del av sin tolerans, och senor blir starkare av att belastas gradvis (12). Läs mer i Ont i hälsenan.

4. Den instabila fotleden

Vrickas fotleden om och om igen, eller känns den som om den inte kan lita på sig själv, kallas det en instabil fotled. Det kan vara ledband som har blivit för lösa efter flera stukningar. Oftare är det nervsystemet som har tappat sin karta över leden, eftersom fotleden aldrig tränades upp efter den första skadan. Båda delarna tränas med balans, och fyra till sex veckors balansträning förbättrar funktionen (10). Läs mer i Instabil fotled och i Fortfarande ont i fotleden månader efter stukningen.

5. Senorna på sidorna av fotleden

På insidan av fotleden löper tibialis posterior, senan som håller uppe fotvalvet. Den överbelastas hos personer över 40 som går mycket och ger ont bakom den inre fotknölen och ned mot fotvalvet. På utsidan löper peroneussenorna bakom den yttre fotknölen. De blir irriterade hos löpare och efter stukningar. Båda behandlas med tåhävningar, balans och tid. Läs Ont på insidan av fotleden och Ont på utsidan av fotleden.

6. Artros, sned stortå och de andra

Artros i fotleden är mycket ovanligare än i knät och är oftast den sena följden av en gammal skada (22). Sned stortå, hallux valgus, finns hos ungefär var fjärde vuxen (23). Mortons neurom är en nerv som kläms mellan tårna och ger stickningar i framfoten. Alla tre blir bättre av skor med plats och av att träna tår och fotvalv, och bara ett fåtal behöver opereras.

Var gör det ont?

Stället säger ofta mer än diagnosen, och det är det som Rehabo frågar om först. Vi har en guide till varje ställe.

På utsidan av fotleden finns ledbanden från stukningen och peroneussenorna. Läs Ont på utsidan av fotleden.
På insidan av fotleden finns senan som håller uppe fotvalvet och det inre ledbandet. Läs Ont på insidan av fotleden.
Ovanpå foten och framtill på fotleden finns senorna som lyfter tårna, framkanten av fotleden och hos löpare ett mellanfotsben. Läs Ont ovanpå foten.
I hälen finns senplattan undertill, hälsenan baktill, en slemsäck och hos barn en tillväxtzon. Läs Ont i hälen.
Under foten och i fotvalvet finns senplattan under foten, fotvalvets sena och framfoten. Läs Ont under foten och i fotvalvet.

Två frågor går på tvären över ställena. Är fotleden svullen, läs Svullen fotled: efter en skada eller utan en skada. Gör det ont när du springer, läs Ont i fotleden och foten vid löpning.

Fyra myter om foten och fotleden

”Is, vila och en påse frysta ärtor”

I många år var rådet vid en stukning RICE: vila, is, kompression och högläge. Rådet är inte fel, men det är förlegat. I dag säger idrottsmedicinen PEACE och LOVE (4). De första dagarna: skydda, lägg upp foten, undvik antiinflammatoriska läkemedel, kompression och förstå vad som har hänt. Därefter: belastning, optimism, kondition och träning. Isen har åkt ut som fast inslag, eftersom det inte finns tecken på att den får skadan att läka snabbare. Den får gärna användas för att lindra. Och antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen kan dämpa smärta och svullnad, men den senaste riktlinjen varnar för att de kan bromsa vävnadens naturliga läkning, så de bör inte användas rutinmässigt (6).

Den viktigaste förändringen gäller dock ordet vila. I studien som jämförde fick den ena gruppen klassisk behandling med vila, och den andra gruppen började röra och belasta fotleden redan första veckan. Rörelsegruppen hade bättre funktion efter både en och två veckor, gick mer och fick inte fler nya skador (3).

”Hälsporren måste bort”

Sporren är en benförändring som tar år att bildas, och den finns hos många som inte har ont. Tar man bort den tar man inte bort smärtan, för smärtan sitter i senan. I den danska uppföljningen av 174 patienter med hälsporre betydde det ingenting för hur det gick för dem om det fanns en sporre på bilden (20). Det är därför behandlingen är belastning av senan, inte en operation. Läs mer i Hälsporre.

”Fotleden ska vila tills den har läkt”

Vila lugnar en fotled i några dagar och försvagar den om pausen varar i månader. I de stora studierna i den här guiden gav gradvis belastning minst lika bra resultat som mer passiv behandling. Det betyder inte att du ska bita ihop, utan att du ska börja med det foten tål i dag och öka lite i taget. Det enda undantaget är stressfrakturen, där benet behöver paus från löpning. Läs mer i Vila eller träning vid ont i foten och fotleden?

”Du har plattfot, du behöver inlägg”

Fotvalvet är inte en byggnad som kan rasa ihop. Det är en fjäder, och fjädrar är olika. Många med låga fotvalv har aldrig ont, och många med höga fotvalv har det. En genomgång av 19 studier fann att inlägg vid hälsporre gav lite mindre smärta efter några månader, men inte bättre funktion och ingen effekt på lång sikt, och att specialtillverkade inlägg inte fungerade bättre än färdigköpta (21). De får gärna användas för komforten medan du tränar. Läs mer i Inlägg mot hälsporre och ont i foten.

Vad säger forskningen om vad som fungerar?

Här är de studier som har flyttat behandlingen av foten och fotleden.

Tidig belastning vid stukning. Studien med de 101 stukade fotlederna beskrivs ovan (3). En genomgång av alla översiktsartiklar bekräftar att det finns starkt vetenskapligt stöd för tidig mobilisering och för fotledsstöd för att förebygga nya stukningar, och måttligt stöd för balansträning (2).

Balansträning mot nya stukningar. De 522 idrottarna i den nederländska studien tränade balans hemma i åtta veckor utan handledning, och det räckte för att sänka risken för en ny stukning från 33 till 22 procent (5). En studie med volleybollspelare fann samma sak med en balansbräda (8), och en genomgång från 2019 bekräftar att rehabträning minskar risken för en ny skada (9).

Riktlinjen för stukningar. Den nederländska riktlinjen från 2018 säger att en stukning med avslitna ledband har mest nytta av tejp eller ett fotledsstöd i kombination med träning, att träning bör föredras framför passiv behandling, att operation bara blir aktuell när grundlig träning inte har fungerat och att fotledsstöd bör övervägas mot nya stukningar (6).

Tunga tåhävningar vid smärta i hälsenan. Det klassiska programmet från 1998 var hälsänkningar från ett trappsteg, 180 repetitioner om dagen, sju dagar i veckan (11). Den danska studien från Bispebjerg jämförde det med tunga, långsamma tåhävningar tre gånger i veckan. Efter tolv veckor och ett år var resultatet detsamma, senan hade blivit tunnare i båda grupperna, och alla i styrkegruppen var nöjda mot fyra av fem i den andra (12). En löpande genomgång av 29 studier fann att varje aktiv behandling är bättre än att vänta och att ingen är tydligt bättre än någon annan (13). Det viktigaste är att belasta senan, inte vilken variant du väljer.

Styrka framför stretching vid hälsporre. 48 danskar med hälsporre fick antingen daglig stretching av senplattan under foten eller tunga tåhävningar med en handduk under tårna varannan dag. Efter tre månader mådde styrkegruppen klart bäst, och efter ett år var grupperna lika bra (17). Stretching av vaden ensam i två veckor gjorde ingen skillnad (19), medan en stretch riktad mot själva senplattan var bättre än en stretch av vaden (18).

Vad som inte fungerar, eller fungerar mycket lite

Kortisoninjektioner i en sena fungerar på kort sikt, och efter ett halvår och ett år har det gått sämre för dem som fick injektionen än för dem som inte fick den (15). Inlägg, som nämnts. Stretching ensam. Och vila som enda åtgärd.

Och en sak som ofta överraskar: Går hälsenan helt av ger operation och behandling utan operation nästan samma resultat när rehabträningen kommer i gång tidigt. Senan gick av igen hos 2,3 procent av de opererade och 3,9 procent av de icke-opererade, men de opererade hade tre gånger så många andra komplikationer (16). Beslutet fattar du och läkaren tillsammans.

Får det göra ont när du tränar?

Ja, inom en gräns. Regeln kommer från studien där löpare med ont i hälsenan fick fortsätta springa och återhämtade sig lika bra som de som tog paus: på en skala från 0 till 10 får smärtan gå upp till 5 under och efter träningen, den ska ha lugnat sig nästa morgon, och den får inte öka från vecka till vecka (14). En genomgång av alla studier med smärtsam träning fann inga tecken på att smärta under träning skadar (25).

Vid en färsk stukning är regeln svullnad och haltande, inte smärta ensam. Är fotleden mer svullen nästa morgon än den var i går var dagen för lång. Läs mer i Får du träna med ont i foten och fotleden? Smärtreglerna

Foten och ett känsligt nervsystem

När en fot eller en fotled har gjort ont en tid skruvar nervsystemet upp känsligheten för att skydda den. Det är en bra reaktion direkt efter att du har vrickat foten, men den hänger ofta kvar långt efter att ledbanden har läkt. Då gör det ont att gå på ojämnt underlag, trots att fotleden tål det, och fotleden viker sig, inte för att ledbanden är för lösa, utan för att nervsystemet inte litar på leden.

Det är därför en fotled som har fått vila fortsätter att vrickas, och därför en hälsporre på en röntgenbild kan finnas hos personer utan smärta. Små, planerade ökningar av belastningen får nervsystemet att skruva ned igen. En uppblossning är en signal om att gå ett steg ned en period, inte ett tecken på en ny skada. Vi har skrivit en hel artikel om det: Fot- och fotledssmärta och ett känsligt nervsystem. Vill du börja från grunden, läs Vad är smärta?

Övningar för foten och fotleden: fyra stegar

Varje övning ska kunna göras svårare steg för steg, så att foten möter lite mer belastning än den är van vid. Här är fyra av de träningsspår som fysioterapeuterna bakom Rehabo har använt för att sätta ihop programmet. Ett trappsteg, en vägg, en stol och en handduk är allt du behöver.

Dos för alla övningar: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. Är du osäker, börja på steg 1. En färsk stukning eller en öm häl börjar sittande och med stöd. Det är aldrig fel att börja för lätt.

Tåhävning: fotens grundövning

Steg 1: Sitt på en stol med fötterna platt i golvet. Lyft hälarna långsamt så högt du kan, håll en kort stund i toppen och sänk ännu långsammare ned igen. Håll vikten mitt på framfoten.
Steg 2: Stå med fingertopparna mot en vägg och gör samma sak stående. Stöd bara lätt.
Steg 3: Samma övning utan stöd, med knäna lätt sträckta.
Steg 4: Stå på ett ben med fingertopparna mot väggen och lyft hälen på ett ben i taget.
Steg 5: Stå på ett ben med framfoten på kanten av ett trappsteg. Lyft hälen högt och sänk den långsamt tills den är under trappstegets kant.

Tåhävningen tränar vaden, hälsenan och senplattan under foten på en gång, och det är den övning som både den danska hälsenestudien och den danska hälsporrestudien bygger på (12, 17). Gör hälen ont kan du pröva studiens variant med en ihoprullad handduk under tårna. Gör senan ont längst ned vid hälbenet, så stanna på golvet i stället för att gå ut på trappsteget.

Balans på ett ben: nervsystemets karta över fotleden

Steg 1: Stå med fötterna i höftbredd och fingertopparna mot en vägg. För lugnt över vikten på det ena benet och stå kvar en kort stund med båda fötterna i golvet.
Steg 2: Lyft den andra foten en aning från golvet, fortfarande med lätt stöd.
Steg 3: Samma övning utan stöd.
Steg 4: Stå på ett ben med det andra knät lätt lyft, armarna längs sidorna, och titta på en fast punkt.
Steg 5: Stå på ett ben och för lugnt det andra benet framåt, åt sidan och bakåt, utan att sätta ned det.

Det är den övning som halverade risken för nya stukningar (5). Låt tårna arbeta med, och håll vikten mitt på foten.

Viktöverföring till steg: att lita på fotleden på ojämnt underlag

Steg 1: Stå med fingertopparna mot en vägg och för vikten långsamt från det ena benet till det andra med båda fötterna platt i golvet.
Steg 2: Stå framför ett lågt trappsteg. Kliv upp med det ena benet, sätt upp det andra och kliv lugnt ned igen bakåt.
Steg 3: Kliv upp på trappsteget och ned på andra sidan.
Steg 4: Stå i sidled på det låga trappsteget och sänk långsamt den fria foten ned mot golvet bredvid, tills hälen precis nuddar. Pressa upp igen.
Steg 5: Samma övning från ett vanligt trappsteg.

Håll knät över foten, så att det inte faller inåt. Stegen ned i sidled är där fotleden lär sig att tåla det den är rädd för: att belastas från sidan.

Tåstyrka: de små musklerna under foten

Steg 1: Sitt med benet avslappnat och rör tårna upp och ned, sprid dem och krök dem igen.
Steg 2: Sitt med foten platt i golvet och böj ihop tårna utan att lyfta hälen.
Steg 3: Samma övning med ett håll. Bygg upp spänningen under 2 till 3 sekunder, håll jämnt och andas.
Steg 4: Sitt med foten på en ihoprullad handduk och grip om tyget med tårna.
Steg 5: Bred ut handduken på golvet och dra in den mot dig med tårna tills den är samlad.

Fotens små muskler är de som landar foten i varje steg. Hos äldre hänger ont i fötterna ihop med risken för fall (24), och övningarna är desamma oavsett ålder.

Hela artikeln med alla tolv stegar, doserna och progressionerna hittar du i De bästa övningarna för foten och fotleden.

Få ett program för foten och fotleden som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för foten och fotleden utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ett steg ned utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt fotledsprogram

Vill du se hur programmet är uppbyggt kan du läsa Så sätter Rehabo ihop ditt fotledsprogram.

Hur lång tid tar det?

Det ärliga svaret beror på orsaken. Här är de tidsramar som studierna ger.

En stukning slutar göra ont efter ungefär två veckor, men balans och styrka tar åtta veckor att träna upp, och en svår stukning tar sex till tolv veckor innan du kan idrotta med riktningsändringar igen (2). Läs mer i Hur lång tid tar en stukad fot att läka?

Hälsenan tar omkring tolv veckor innan de största framstegen är gjorda, och upp till ett år innan den är helt sig själv (12). Hälsporre är långsammast. I den danska uppföljningen hade fyra av fem fortfarande symtom efter ett år och nästan hälften efter tio (20). Den siffran ska inte skrämma dig, utan få dig att komma i gång nu, för de flesta i den undersökningen fick aldrig den styrketräning som studierna pekar på i dag. En instabil fotled märker framsteg efter fyra till sex veckors balansträning (10).

När är en fysioterapeuts undersökning värd det?

Rehabo ersätter inte en läkare eller en fysioterapeut. Efter en vrickning där en av Ottawapunkterna stämmer ska du söka vård först. Gör det ont ovanför fotleden på utsidan, och gör det ont att vrida foten utåt, kan det vara det höga ledbandet mellan de två underbensbenen, och det ska bedömas. Vrickas fotleden om och om igen efter två månaders balansträning, eller har du tränat upp foten i åtta till tolv veckor utan framsteg, är det dags för en undersökning. En fysioterapeut kan hitta det som en artikel inte kan.

Har du opererats följer du sjukhusets plan först. Rehabo är till för dagen då den planen tar slut. Programmet är gjort för vuxna. Har ett barn vrickat foten ska en läkare titta på det, eftersom barns fotleder oftare skadas i tillväxtzonen än i ledbanden.

Sammanfattning

Foten och fotleden blir bättre av belastning i små steg, inte av vila. Det gäller stukningen, hälsenan och hälen.
Efter en vrickning avgör fem kontrollpunkter om du behöver en röntgenbild. Stämmer ingen av dem går du på foten från första dagen.
Åtta veckors balansträning är den del som de flesta hoppar över, och den del som avgör om du vrickar foten igen.
Hälsporren är inte smärtan, inlägg är inte behandlingen och senan är inte inflammerad. Belastning är behandlingen på alla tre ställena.
Smärta upp till 5 som har lugnat sig nästa morgon är tillåten. Mer svullnad nästa morgon är det inte.

Referenser

The incidence and prevalence of ankle sprain injury: a systematic review and meta-analysis of prospective epidemiological studies (Doherty, Sports Med, 2014)
Treatment and prevention of acute and recurrent ankle sprain: an overview of systematic reviews with meta-analysis (Doherty, Br J Sports Med, 2017)
Effect of accelerated rehabilitation on function after ankle sprain: randomised controlled trial (Bleakley, BMJ, 2010)
Soft-tissue injuries simply need PEACE and LOVE (Dubois, Br J Sports Med, 2020)
Effect of unsupervised home based proprioceptive training on recurrences of ankle sprain: randomised controlled trial (Hupperets, BMJ, 2009)
Diagnosis, treatment and prevention of ankle sprains: update of an evidence-based clinical guideline (Vuurberg, Br J Sports Med, 2018)
Accuracy of Ottawa ankle rules to exclude fractures of the ankle and mid-foot: systematic review (Bachmann, BMJ, 2003)
The effect of a proprioceptive balance board training program for the prevention of ankle sprains: a prospective controlled trial (Verhagen, Am J Sports Med, 2004)
Rehabilitation exercises reduce reinjury post ankle sprain, but the content and parameters of an optimal exercise program have yet to be established (Bleakley, Arch Phys Med Rehabil, 2019)
Therapeutic interventions for improving self-reported function in patients with chronic ankle instability: a systematic review (Kosik, Br J Sports Med, 2017)
Heavy-load eccentric calf muscle training for the treatment of chronic Achilles tendinosis (Alfredson, Am J Sports Med, 1998)
Heavy slow resistance versus eccentric training as treatment for Achilles tendinopathy: a randomized controlled trial (Beyer, Am J Sports Med, 2015)
Which treatment is most effective for patients with Achilles tendinopathy? A living systematic review with network meta-analysis of 29 randomised controlled trials (van der Vlist, Br J Sports Med, 2021)
Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation in patients with Achilles tendinopathy: a randomized controlled study (Silbernagel, Am J Sports Med, 2007)
Efficacy and safety of corticosteroid injections and other injections for management of tendinopathy: a systematic review of randomised controlled trials (Coombes, Lancet, 2010)
Operative treatment versus nonoperative treatment of Achilles tendon ruptures: systematic review and meta-analysis (Ochen, BMJ, 2019)
High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis: a randomized controlled trial with 12-month follow-up (Rathleff, Scand J Med Sci Sports, 2015)
Tissue-specific plantar fascia-stretching exercise enhances outcomes in patients with chronic heel pain (DiGiovanni, J Bone Joint Surg Am, 2003)
Effectiveness of calf muscle stretching for the short-term treatment of plantar heel pain: a randomised trial (Radford, BMC Musculoskelet Disord, 2007)
Long-term prognosis of plantar fasciitis: a 5- to 15-year follow-up study of 174 patients with ultrasound examination (Hansen, Orthop J Sports Med, 2018)
Foot orthoses for plantar heel pain: a systematic review and meta-analysis (Whittaker, Br J Sports Med, 2018)
Etiology of ankle osteoarthritis (Valderrabano, Clin Orthop Relat Res, 2009)
Prevalence of hallux valgus in the general population: a systematic review and meta-analysis (Nix, J Foot Ankle Res, 2010)
Foot pain, plantar pressures, and falls in older people: a prospective study (Mickle, J Am Geriatr Soc, 2010)
Should exercises be painful in the management of chronic musculoskeletal pain? A systematic review and meta-analysis (Smith, Br J Sports Med, 2017)