Fotleden vek sig, det small, och nu står du med en svullen fot och en enda fråga: Är den bruten, eller är den stukad? Ska du åka till akuten nu, eller kan du vänta och se?
Den frågan har läkare på akutmottagningar ställt sig så många gånger att de har gjort en checklista för den. Den kan du använda själv. Här får du de fem tecken som betyder att foten ska röntgas, de två skador som ofta missas trots att röntgenbilden är normal, och vad du gör när det visar sig vara en stukning. Grundkunskap om foten och fotleden hittar du i guiden till ont i foten och fotleden.
Vad är skillnaden mellan en fraktur och en stukning?
Vid en stukning är det ledbanden som har fått för mycket. Oftast har foten vikit sig inåt, och ledbanden på utsidan av fotleden har sträckts för långt eller gått sönder. Vid en fraktur är det benet som har gått av, oftast den yttre eller inre fotknölen, ett av de små benen i mellanfoten eller basen av det långa benet ut mot lilltån.
Båda gör ont, båda svullnar, och båda kan göra det svårt att gå de första timmarna. Därför kan du inte skilja dem åt på smärtan enbart. Men du kan skilja dem åt på var det gör ont att trycka och på om du kan stödja på foten.
De fem tecken som betyder röntgen
Checklistan kallas Ottawareglerna för fotleden, efter den kanadensiska stad där den togs fram på 1990-talet (1). Den har sedan dess prövats i 27 studier med över 15 000 patienter, och den missar nästan aldrig en fraktur: känsligheten är nära 100 procent. Å andra sidan skickar den också en del med stukningar till röntgen, och det är meningen. Regeln är gjord för att vara säker, inte för att spara bilder (2).
Du ska få fotleden undersökt av en läkare och röntgad om bara en av de fem punkterna stämmer:
- Det gör ont att trycka på bakkanten eller spetsen av den yttre fotknölen. Känn på de nedersta sex centimetrarna av benet, inte framför det, där ledbanden sitter.
- Det gör ont att trycka på bakkanten eller spetsen av den inre fotknölen. Samma ställe, samma sex centimeter.
- Det gör ont att trycka på båtbenet. Det är benet mitt på insidan av foten, strax framför fotleden, som sticker ut lite när du tittar på fotens insida.
- Det gör ont att trycka på basen av det femte mellanfotsbenet. Det är benet på utsidan av foten, halvvägs mellan hälen och lilltån. Du kan känna en liten knöl.
- Du kunde inte ta fyra steg direkt efter skadan, och det kan du inte heller nu. Fyra steg betyder att du flyttar över vikten på den skadade foten två gånger. Det räknas även om du haltar.
Poängen med punkterna är stället. Ömhet framför och under den yttre fotknölen, där ledbanden sitter, är en stukning och talar inte för en fraktur. Ömhet direkt på benets kant och spets gör det.
Stämmer inget av de fem är sannolikheten för en fraktur under ett par procent (2). Då är det en stukning, och planen är en annan: gå på den och träna den. Läs stukad fot.
Hur känns en fraktur jämfört med en stukning?
Det finns ingen säker regel, men vissa mönster. En fraktur gör oftast ont rakt på benet, gör det svårt eller omöjligt att stödja på foten, svullnar snabbt och kan ge en tydlig missfärgning. En del beskriver att de hörde eller kände ett knak. En stukning kan också svullna snabbt och göra ont att stödja på de första timmarna, men smärtan sitter i det mjuka området framför och under fotknölen, och de flesta kan ta några steg.
Svullnaden ensam avgör ingenting. Både frakturer och kraftiga stukningar svullnar inom några timmar. Svullnad som kommer långsamt under det närmaste dygnet är däremot nästan alltid en stukning. Läs mer om vad svullnaden betyder i svullen fotled.
Två skador som ofta missas
En normal röntgenbild utesluter en fraktur. Den utesluter inte två andra skador som tar längre tid och kräver en bedömning.
Det övre ledbandet mellan skenbenet och vadbenet. Det sitter strax ovanför fotleden och håller ihop de två underbensbenen. Det skadas när foten vrids utåt eller pressas uppåt, oftast i fotboll, utförsåkning och vid fall i trappor. Smärtan sitter ovanför fotleden på utsidan, inte under den, och den blir värre när du vrider foten utåt eller går på tå. Skadan kallas ofta en hög stukning, och den tar veckor till månader längre än en vanlig stukning. Det finns enkla tester som en läkare eller fysioterapeut kan göra, och som tillsammans ger ett bra svar (3). Är du öm ovanför fotleden, säg det.
Basen av det femte mellanfotsbenet. Knölen på utsidan av foten, som är punkt fyra på checklistan, bryts lätt vid en stukning, eftersom en sena drar i den när foten viker sig inåt. Frakturen missas ibland, eftersom alla tittar på fotleden. Gör det ont att trycka på knölen, säg det till läkaren.
Det här gör du om det är en stukning
När frågan om fraktur är utredd byter planen från att skona till att använda foten. Det låter fel för många, men forskningen pekar tydligt åt det hållet. I en studie med 101 patienter med stukad fot började ena halvan träna fotleden redan första veckan, medan den andra fick vila, is och högläge. De som tränade fungerade bättre efter en och två veckor, gick mer och fick inte fler nya skador (4). Riktlinjen för stukningar från 2018 säger samma sak: ett program med övningar fungerar bättre än passiv behandling, och ett stöd eller tejp de första veckorna är en hjälp vid kraftiga stukningar, inte en ersättning för övningarna (5).
De första dagarna: skydda fotleden mot nya vrickningar, håll foten högt när du sitter och gå så mycket som foten tål utan att halta kraftigt. Kryckor är bara till för de första dagarna, om du inte alls kan stödja på foten. Inflammationsdämpande värktabletter dämpar smärta och svullnad, men riktlinjen varnar för att de kan bromsa läkningen, så de ska inte vara en fast del av planen (5). Läs planen för de första veckorna i får du gå på en stukad fot.
Regeln de första dagarna är svullnaden. Är fotleden mer svullen nästa morgon än kvällen innan var dagen för mycket. När du har kommit i gång med övningarna är regeln smärtan: upp till 5 av 10 under och efter är okej, om fotleden är tillbaka på sin vanliga nivå nästa morgon. Reglerna förklaras i får du träna med ont i foten och fotleden.
Det här gör du om det är en fraktur
Då följer du sjukhusets plan. Vissa frakturer behandlas med en stövel eller gips i några veckor, andra behöver opereras. I båda fallen kommer det en period efteråt då fotleden är stel, svag och osäker, och då den ska tränas upp på samma sätt som efter en stukning. Programmet är till för perioden efter sjukhusets egen plan och för det som planen sällan hinner med: balansen och den sista styrkan.
Det känsliga nervsystemet efter en skada
Oavsett om det var en fraktur eller en stukning blir fotleden känsligare under en period. Nervsystemet är extra försiktigt och larmar med smärta vid belastningar som tidigare var ofarliga. Det är normalt, och det är inte samma sak som att fotleden fortfarande är skadad. Kroppens ”smärtgräns” sjunker mycket mer än dess ”skadegräns”, och det uppstår en zon där det gör ont att använda foten utan att något tar skada. Det är i den zonen du ska röra dig. Läs hela principen i fot- och fotledssmärta och ett känsligt nervsystem.
Övningar för den första veckan
När foten tål att du stöder på den och inget av de fem tecknen stämmer kan du börja här. Båda övningarna kommer från programmet som fysioterapeuterna bakom Rehabo har byggt. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan.
Skriv med fotleden
- Sitt på en stol och lyft den skadade foten från golvet.
- Håll knä och höft stilla och rita alfabetets bokstäver i luften med stortån.
- Gör rörelserna stora och lugna, en bokstav i taget, bara i fotleden.
- När det känns lätt: sitt med foten platt i golvet, håll hälen kvar och vrid långsamt fotsulan utåt och in igen.
Vikten över på ett ben
- Stå med fötterna i höftbredd och fingertopparna mot en vägg.
- Flytta lugnt över vikten på den skadade foten och stå kvar ett ögonblick med båda fötterna platt i golvet.
- Flytta långsamt tillbaka vikten utan att skjuta ut höften åt sidan.
- När det känns lätt: lyft den andra foten några centimeter från golvet, först med stöd, senare utan. Det är början på de åtta veckors balansträning som förebygger nästa stukning (6).
När ska du söka vård?
Samma dag, på akuten, om ett av de fem tecknen stämmer, om fotleden står snett eller om foten är kall, blek eller känslolös. Samma dag också om vaden under dagarna efteråt blir varm, svullen och öm, eftersom det kan vara en blodpropp. Inom några dagar, på din vårdcentral, om smärtan sitter ovanför fotleden på utsidan och blir värre när du vrider foten utåt, eller om det gör ont att trycka på knölen på utsidan av foten. Är du osäker på var du ska vända dig kan du ringa 1177. Och har ett barn vrickat foten ska en läkare titta på den, eftersom tillväxtzonen hos barn tar skada före ledbandet.
Inget av det betyder i sig att något är allvarligt fel. Det betyder att det är värt att få det undersökt. De allra flesta fotleder som röntgas är utan fraktur.
Välj ”Fotled” och sedan ”På sidorna” när du bygger ditt program.
Få ett program för foten och fotleden som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för foten och fotleden utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.
Sammanfattning
- Fem tecken avgör om du ska röntgas: ömhet på kanten av de två fotknölarna, på båtbenet, på knölen på utsidan av foten, eller att du inte kan ta fyra steg.
- Stämmer inget av dem är en fraktur osannolik. Då är det en stukning, och den ska användas, inte skonas.
- Två skador gömmer sig bakom en normal röntgenbild: det övre ledbandet ovanför fotleden och knölen på utsidan av foten. Nämn dem om de är ömma.
- Är det en fraktur följer du sjukhusets plan först. Rehabträningen efteråt liknar den efter en stukning.
Referenser
- Stiell IG et al. Implementation of the Ottawa ankle rules. JAMA 1994. PubMed
- Bachmann LM et al. Accuracy of Ottawa ankle rules to exclude fractures of the ankle and mid-foot: systematic review. BMJ 2003. PubMed
- Sman AD et al. Diagnostic accuracy of clinical tests for diagnosis of ankle syndesmosis injury: a systematic review. British Journal of Sports Medicine 2013. PubMed
- Bleakley CM et al. Effect of accelerated rehabilitation on function after ankle sprain: randomised controlled trial. BMJ 2010. PubMed
- Vuurberg G et al. Diagnosis, treatment and prevention of ankle sprains: update of an evidence-based clinical guideline. British Journal of Sports Medicine 2018. PubMed
- Hupperets MD et al. Effect of unsupervised home based proprioceptive training on recurrences of ankle sprain: randomised controlled trial. BMJ 2009. PubMed