Ont i armbågen: guiden till armbågssmärta

Armbågen är gångjärnet som handen arbetar genom. Varje gång du greppar en kaffekopp, vrider om en nyckel, bär en matkasse eller klickar med musen drar musklerna i underarmen i senorna runt armbågen. Därför sitter smärtan vid armbågen, men det är handen som sätter i gång den.

De allra flesta armbågssmärtor hos vuxna har en vanlig orsak: en sena som har fått mer att greppa och lyfta än den var van vid. Den mest kända varianten heter tennisarmbåge, och den drabbar ungefär 1 av 100 vuxna i arbetsför ålder, oftast mellan 45 och 54 år (1). De flesta av dem har aldrig hållit i ett tennisracket. Golfarmbågen på insidan är ungefär en tredjedel så vanlig.

Forskningen om armbågen har två budskap som få sidor på nätet säger högt. Det första: En kortisoninjektion hjälper i några veckor, men efter ett år har det gått sämre för dem som fick den än för dem som fick en skeninjektion (2). Det andra: Ungefär nio av tio är bättre efter ett år, vad de än gör (5). Träning gör de första månaderna lättare och greppet starkare medan det går över. Den här guiden ger dig överblick över vad som ligger bakom, när du ska söka vård, vad studierna visar och hur du kommer i gång.

Armbågen på två minuter

Armbågen är tre ben som möts: överarmsbenet och de två benen i underarmen. Leden kan böjas och sträckas, och underarmen kan vridas så att handflatan vänds uppåt eller nedåt.

På var sida av armbågen sitter ett litet benutskott som du kan känna med fingrarna. Från utskottet på utsidan utgår de muskler som lyfter handleden och sträcker fingrarna. De samlas i en gemensam sena. Från utskottet på insidan utgår de muskler som böjer handleden och vrider handflatan nedåt. När du greppar hårt om något spänner båda grupperna sig för att hålla handleden stabil. Det är därför ett fast grepp kan göra ont vid armbågen, trots att armbågen knappt rör sig.

Framtill på armbågen fäster bicepssenan, den som böjer armbågen och vrider handflatan uppåt. Baktill på armbågen fäster tricepssenan, den som sträcker armen. Precis bakom det inre benutskottet löper armbågsnerven, som ger en elektrisk stöt ut i armen om du slår i den. Och på armbågsspetsen ligger en liten slemsäck som skyddar huden mot tryck.

Alla musklerna går att träna, och det är dem som Rehabos program för armbågen är uppbyggt kring.

När ska du ta det på allvar?

De allra flesta smärtor i armbågen är ofarliga, även om de kan göra det svårt att lyfta en kaffekanna. I vissa situationer ska du ändå söka vård först och träna sedan.

Efter ett fall. Har du fallit på handen eller armbågen finns det ett enkelt test: Kan du sträcka ut armbågen helt, så att armen är rak? I en stor brittisk studie med 1 740 patienter hade de som inte kunde sträcka armbågen helt nästan 50 procents risk för en fraktur. De som kunde hade mycket sällan en fraktur som behövde behandlas (11). Kan du inte sträcka armen helt efter ett fall behöver du röntgas. Läs mer i Ont i armbågen efter ett fall. Har ett barn slagit i armbågen eller fått ett ryck i armen och inte vill använda den, ska en läkare alltid titta på det.

En smäll framtill på armbågen. Känner du en smäll framtill på armbågen medan du lyfter något tungt, och får du en bula på överarmen och svårt att vrida handflatan uppåt, kan bicepssenan ha gått av. Då ska du till en läkare inom några dagar, eftersom en eventuell operation behöver göras tidigt.

En varm, röd bula baktill på armbågen. Har slemsäcken på armbågsspetsen blivit svullen, röd, varm och öm, kanske med feber, kan den vara infekterad av bakterier. Det ska en läkare titta på samma dag.

Nerven. Somnar ringfingret och lillfingret hela tiden, eller blir handen svag eller tunn mellan tummen och pekfingret, är det armbågsnerven och inte en sena. Det behöver en läkare bedöma.

En svullen led utan skada. Har hela armbågsleden blivit varm och svullen utan att du har slagit dig, kan det vara gikt eller ledgångsreumatism. Det är också ett skäl att söka vård. Detsamma gäller ständig smärta på natten som inte har något med dagens användning att göra, och feber eller viktnedgång utan förklaring.

Stämmer ingen av de situationerna in på dig är armbågen med stor sannolikhet irriterad, inte förstörd. Inget av tecknen betyder i sig att något är fel, men de är ett skäl att låta någon titta på det. Vi har samlat dem i Ont i armbågen: när ska du söka vård?

De vanliga orsakerna till ont i armbågen

1. Tennisarmbåge: ont på utsidan

Tennisarmbåge är den klart vanligaste orsaken till ont i armbågen. Smärtan sitter på det yttre benutskottet och strålar ofta ner i underarmen. Den kommer när du greppar, lyfter en kopp eller en vattenkokare med handflatan nedåt, tar i hand, vrider om en nyckel eller använder en skruvmejsel. Den smyger sig oftast på under några veckor, efter en period med mycket ensidigt arbete, ett nytt verktyg, en flytt eller en ny sport.

Tillståndet kallas också lateral epikondylit, och många söker på ”inflammation” i armbågen. Men senan är inte inflammerad. Den har svårare att tåla grepp och lyft, och senor blir starkare av att belastas gradvis. Läs mer i Tennisarmbåge: vad det är och vad som hjälper.

2. Golfarmbåge: ont på insidan

Golfarmbågen är spegelbilden på insidan. Den gör ont när du greppar hårt, böjer handleden mot motstånd eller vrider handflatan nedåt under belastning, till exempel i pull-ups, vid trädgårdsarbete eller i kast. Den är ungefär en tredjedel så vanlig som tennisarmbågen: 0,4 procent mot 1,3 procent i den finska befolkningsundersökningen (1).

En sak ska du veta: Det finns inga studier på golfarmbåge. Den största genomgången hittade 12 studier, och alla handlade om utsidan (8). En ortopedisk genomgång från 2015 beskriver träning av musklerna på insidan som behandlingen, men utan studier bakom (16). Allt vi vet om behandlingen av golfarmbåge är lånat från tennisarmbågen och spegelvänt till insidan. Det är en rimlig gissning, men det är en gissning. Läs mer i Golfarmbåge: ont på insidan av armbågen.

3. Musarm och ont i underarmen

Musarm är ingen diagnos utan ett ord för smärta i underarmen och armbågen efter många timmar vid datorn. Oftast är det senan på utsidan av armbågen som är irriterad, men det kan också vara musklerna i underarmen, handleden eller nacken. Musen och skrivbordet betyder mindre än långa perioder utan paus. Läs mer i Musarm och Ont i underarmen.

4. Senorna fram och bak på armbågen

Bicepssenan framtill på armbågen gör ont när du lyfter med handflatan uppåt eller vrider den uppåt mot motstånd. Tricepssenan på baksidan av armbågen gör ont när du trycker, pressar eller gör dips. Båda ses mest hos personer som tränar med vikter och hos hantverkare. De behandlas som de andra senorna, med gradvis belastning. Bicepssenan vid armbågen är ett annat ställe än bicepssenan i axeln, även om muskeln är densamma. Läs mer i Ont i armbågen efter styrketräning.

5. Slemsäck, nerv och de andra

En slemsäcksinflammation på armbågsspetsen är en mjuk, svullen bula som kommer av att man lutar sig på armbågen, eller i sällsynta fall av en infektion. Armbågsnerven på insidan kan bli irriterad av att armbågen är böjd länge, till exempel med telefonen mot örat eller på natten, och ger stickningar i ringfingret och lillfingret. Artros i armbågen är ovanligt och ses mest efter gamla frakturer eller många års tungt arbete. Stelhet efter en fraktur eller en operation är ett kapitel för sig. Läs mer i Slemsäcksinflammation i armbågen och Nerv i kläm i armbågen.

Var gör det ont?

Stället säger ofta mer än diagnosen, och det är det Rehabo frågar om först.

På utsidan av armbågen är det nästan alltid senan från tennisarmbågen. Läs Ont på utsidan av armbågen.
På insidan av armbågen är det senan från golfarmbågen eller armbågsnerven. Läs Ont på insidan av armbågen.
I underarmen är det musklerna som greppar och vrider handen. Läs Ont i underarmen.
Fram eller bak på armbågen är det bicepssenan eller tricepssenan.

Gör det mest ont vid vissa rörelser kan du läsa Ont i armbågen när du lyfter eller greppar. Spelar du padel eller tennis kan du läsa Ont i armbågen av padel och tennis.

Tre myter om armbågen

”En kortisoninjektion är den snabbaste vägen”

Forskningen är ovanligt tydlig. En kortisoninjektion dämpar smärtan i några veckor. I en nederländsk studie med 185 patienter var 92 procent av dem som fick en injektion bättre efter sex veckor, mot 47 procent med fysioterapi och 32 procent som väntade. Men efter ett år hade bilden vänt: 69 procent med injektion, 91 procent med fysioterapi och 83 procent som bara hade väntat (3). En australisk studie fann samma sak: Injektionen hjälpte först, och sedan fick de flesta av dem som hade haft nytta av den tillbaka smärtan (4).

Det tydligaste svaret kom 2013. 165 patienter med tennisarmbåge fick antingen en riktig kortisoninjektion eller en skeninjektion. Efter ett år var 83 procent av dem som fick kortison helt eller nästan helt återställda, mot 96 procent av dem som fick skeninjektionen. Och 54 procent av dem som fick kortison fick tillbaka smärtan, mot 12 procent (2).

Det betyder inte att läkaren som erbjuder en kortisoninjektion gör något fel. En del behöver ett andrum, och valet är ditt. Men du ska känna till kalkylen innan du väljer. Läs mer i Kortisoninjektion mot tennisarmbåge: vad säger forskningen?

”Armbågen behöver vila”

Vila dämpar en irriterad sena i några dagar. Men vilar du armen i veckor tappar musklerna styrka, och senan blir ännu sämre på att tåla belastning. När du sedan börjar använda armen igen gör det ont av ännu mindre. Studierna på träning visar att rätt belastning ger mindre smärta de första månaderna än att vänta (4, 6). Du behöver inte sluta arbeta eller spela. Du ska hitta den mängd armbågen tål i dag och öka den lite i taget. Läs mer i Vila eller träning vid ont i armbågen?

”Ett armbågsband fixar det”

Ett band precis nedanför armbågen kan ta lite av draget i senan när du greppar, och många tycker att det hjälper när de arbetar eller spelar. I en studie med 180 patienter var fysioterapi bättre än bandet ensamt efter sex veckor när det gällde smärta och funktion, medan bandet var bättre för vardagens sysslor. Forskarna kallade resultaten motstridiga och skrev att ett band kan vara användbart i början (13). Använd det gärna för bekvämlighetens skull. Det ersätter inte träningen. Läs mer i Armbågsstöd och tennisarmbågsband: hjälper de?

Vad säger forskningen om vad som hjälper?

Det naturliga förloppet. En genomgång av alla studiegrupper som fick skenbehandling eller ingen behandling fann att 89 procent var bättre efter ett år. Var andra till tredje månad blev hälften av dem som fortfarande hade ont återställda eller nästan återställda. Och hur länge man hade haft ont innan man kom med i studien ändrade inte kurvan (5). Har du haft din tennisarmbåge i ett halvår är dina chanser för de kommande månaderna alltså desamma som för någon som fick den förra månaden. Läs mer i Hur lång tid tar en tennisarmbåge?

Långsam sänkning. I en svensk studie med 120 patienter gjorde alla en övning hemma varje dag i tre månader med ökande vikt. Den ena gruppen lyfte vikten med handleden, den andra sänkte den långsamt. Sänkgruppen blev bättre snabbare, med ungefär 10 procent fler som fick mindre smärta, och mer styrka. Funktionen var densamma i båda grupperna (6). Den långsamma sänkningen är därför det som Rehabos stege för utsidan slutar i.

Statiska övningar när allt gör ont. En australisk studie gav 40 patienter ett besök hos en fysioterapeut och sedan åtta veckor med dagliga statiska övningar, där handleden trycker utan att röra sig. Det gav mindre smärta och bättre funktion än att vänta, men inte fler som kände sig återställda, och inte ett starkare grepp (7). Statiska övningar är därför ett bra första steg, men inte tillräckligt i sig.

Stretching och styrka tillsammans. Den stora genomgången fann måttlig evidens för att stretching plus styrketräning fungerar bättre på kort sikt än ultraljud och massage av senan (8). En Cochrane-genomgång från 2024 av 12 studier fann att manuell behandling och träning kanske ger lite mindre smärta vid behandlingens slut, men att effekten är liten och inte håller i sig (15).

Summan är ärlig: Träning ger dig de första månaderna med mindre smärta och ett starkare grepp medan senan lugnar ner sig. Den ändrar inte att de flesta är återställda efter ett år.

Vad som inte hjälper, eller hjälper mycket lite

Kortisoninjektionen, som sagt. Stötvågsbehandling, injektioner med trombocytrik plasma (PRP) och operation har alla testats mot skenbehandling, och ingen av dem har visat någon tydlig extra vinst (17, 18, 19). Vila som enda åtgärd. Och ultraljud och massage av senan, som klarade sig sämre än träning (8).

Arbete och armbåge

Arbetet betyder något för armbågen, och det är inte inbillning. En genomgång fann att hantering av verktyg på över ett kilo, lyft på över 20 kilo minst tio gånger om dagen och upprepade rörelser i mer än två timmar om dagen hängde ihop med tennisarmbåge. Detsamma gjorde litet inflytande över det egna arbetet och lite stöd från kollegor (12). I den finska undersökningen var rökning också en riskfaktor, och för golfarmbågen övervikt (1).

De flesta kan arbeta medan de tränar. Men se på vad du kan ändra: byta hand eller grepp, dela upp de ensidiga uppgifterna och ta små pauser. Sitter du vid en dator kan du också läsa Musarm.

Får det göra ont när du tränar?

Ja, lite, men för armbågen ska du hålla det i den nedre delen. En australisk laboratoriestudie lät personer med tennisarmbåge göra statiska övningar, antingen över eller under sin egen smärtgräns. Övningar över gränsen gav mer smärta efteråt, och den fanns kvar en halvtimme senare. Övningar under gränsen gjorde det inte (9).

Regeln för armbågen är därför: Lite smärta under övningen är okej, gärna 3 eller lägre på en skala från 0 till 10. Den ska ha lagt sig igen inom en timme, armbågen får inte vara sämre nästa morgon, och smärtan får inte öka från vecka till vecka. En samlad genomgång av studier med träning som fick göra lite ont fann inga tecken på att det skadar (14), men vid tennisarmbåge är det bäst att hålla smärtan i den nedre delen. Rehabo frågar efter varje övning och håller kvar eller går ner ett steg när smärtan kommer över gränsen. Läs mer i Vila eller träning vid ont i armbågen? Smärtreglerna

Armbågen och ett känsligt nervsystem

När en sena har gjort ont ett tag skruvar nervsystemet upp känsligheten för att skydda den. Det är en bra reaktion i början, men den hänger ofta kvar långt efter att belastningen som satte i gång alltihop är borta. Då gör det ont att lyfta en kopp, som senan utan problem tål.

Smärta är inget exakt mått på skada, och en ultraljudsundersökning kan visa förändringar i senan hos personer utan smärta. Studien med smärtgränsen visar hur det fungerar i praktiken: Tränar du över gränsen skruvar systemet upp. Tränar du under den händer inget dåligt, och under veckor vänjer sig systemet vid mer (9). Små, planerade ökningar fungerar bättre än både att pressa igenom och att sluta. Ett bakslag är en signal om att gå ner ett steg i några dagar, inte ett tecken på en ny skada. Vi har skrivit en hel artikel om det: Armbågssmärta och ett känsligt nervsystem. Vill du börja från början kan du läsa Vad är smärta?

Övningar för armbågen: fyra stegar

Varje övning ska kunna göras svårare steg för steg, så att senan möter lite mer belastning än den är van vid. Här är fyra av de övningsserier som fysioterapeuterna bakom Rehabo har använt för att sätta ihop programmet. Ett bord, en vägg, en vattenflaska och en påse med böcker är allt du behöver.

Dos för alla övningar: 3 set om 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. Är armbågen mycket öm kan du börja på steg 1 eller med en statisk övning: Lägg den andra handen ovanpå handryggen, tryck uppåt mot den utan att röra handleden, bygg upp spänningen under 2 till 3 sekunder, håll jämnt och andas.

Handledslyft till långsam sänkning (utsidan)

Steg 1: Sitt med underarmen på ett bord och handen ut över kanten, handflatan nedåt. Lyft handleden lugnt upp mot taket och sänk den långsamt igen. Bara handleden rör sig.
Steg 2: Samma övning med en lätt vikt i handen, till exempel en liten vattenflaska.
Steg 3: Lyft upp handleden med hjälp av den andra handen. Släpp och sänk vikten långsamt under 3 till 4 sekunder. Det är sänkningen som räknas.
Steg 4: Samma sänkning med en full vattenflaska.
Steg 5: Sitt med armen rakt fram utan stöd under underarmen och gör den långsamma sänkningen med flaskan.

Det är den övningen som den svenska studien byggde på (6). När det känns lätt kan du fylla mer vatten i flaskan.

Grepp (insidan)

Steg 1: Sitt med underarmen vilande på ett bord. Knyt fingrarna mjukt till en lös knytnäve och öppna handen helt igen.
Steg 2: Knyt handen så hårt du kan och öppna den lugnt.
Steg 3: Knyt handen hårt och håll greppet jämnt i 10 sekunder. Andas.
Steg 4: Krama en hårt hoprullad handduk, håll en stund och släpp långsamt.
Steg 5: Bär en tung kasse med böcker med rak arm längs sidan, medan du står eller går lugnt.

Vrid handen (båda sidorna)

Steg 1: Sitt med armbågen intill sidan, böjd 90 grader, och underarmen på bordet. Ta tag om handen med den andra handen och vrid handflatan lugnt uppåt.
Steg 2: Vrid handflatan uppåt av egen kraft och vrid långsamt tillbaka.
Steg 3: Håll en vattenflaska lodrätt i handen och vrid lugnt så att handflatan vänds uppåt och sedan nedåt.
Steg 4: Håll handen med tummen uppåt och tryck som om du ville vrida handflatan uppåt, medan den andra handen håller emot.
Steg 5: Samma vridning som i steg 3 med en full flaska, och bromsa hela vägen tillbaka.

Vikt på händerna (båda sidorna)

Steg 1: Stå en armlängd från en vägg med handflatorna platt mot den i axelhöjd och lägg lugnt lite vikt på händerna.
Steg 2: Ta ett litet steg bakåt, så att mer vikt hamnar på händerna.
Steg 3: Stå på alla fyra med händerna under axlarna.
Steg 4: För vikten lugnt från den ena handen över till den andra.
Steg 5: För vikten runt i långsamma cirklar, framåt, åt sidan och bakåt.

De två stretchövningarna kommer sist och är lättast: att böja handleden nedåt med armen rak, så att du känner ett drag på ovansidan av underarmen (utsidan), och att böja den bakåt, så att du känner det på undersidan (insidan). Hela artikeln med alla stegarna, doserna och progressionerna hittar du i De bästa övningarna mot tennisarmbåge och golfarmbåge.

Få ett program för armbågen som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för armbågen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt armbågsprogram

Välj ”Armbåge” och sedan ”Utsidan”, ”Insidan” eller ”Över biceps- eller tricepssenan”. Vill du se hur programmet är uppbyggt kan du läsa Så sätter Rehabo ihop ditt armbågsprogram.

Hur lång tid tar det?

Det ärliga svaret är månader, inte veckor. Var andra till tredje månad blir hälften av dem som fortfarande har ont bättre, och efter ett år är ungefär nio av tio bättre (5). Träning gör de första månaderna lättare: Fysioterapi var bättre än att vänta efter sex veckor (4), och den långsamma sänkningen var bättre än lyft från två månader (6). Efter ett år har de flesta kommit ikapp varandra. För golfarmbågen finns det inga siffror, och vi antar att förloppet liknar.

När är det värt en undersökning hos en fysioterapeut?

Rehabo ersätter inte en läkare eller en fysioterapeut. Går det tolv veckor med träning utan förbättring är det dags för en undersökning. En genomgång från 2015 pekar på att nacken och nerverna ska övervägas när armbågen inte beter sig som en sena: Nacksmärta är ett tecken på att det kan ta längre tid (10). Strålar det ut i armen, eller sticker det i fingrarna, kan du också läsa Nerv i kläm i nacken och Smärta från axeln ut i armen. En fysioterapeut kan hitta det som en artikel inte kan.

Har du opererats eller brutit armbågen följer du sjukhusets plan först. Rehabo är till för dagen då den planen tar slut. Programmet är gjort för vuxna. Har ett barn ont i armbågen ska en läkare eller fysioterapeut titta på det.

Sammanfattning

Ont i armbågen är nästan alltid en sena som har fått mer att greppa och lyfta än den var van vid. Den är inte inflammerad, och den är inte sliten.
En kortisoninjektion hjälper i några veckor och ger ett sämre resultat efter ett år. Du ska känna till kalkylen innan du väljer.
Ungefär nio av tio är bättre efter ett år. Träning gör de första månaderna lättare och greppet starkare.
Träna med lite smärta, gärna 3 eller lägre, som har lagt sig inom en timme och inte är värre nästa morgon.
Kan du inte sträcka armbågen helt efter ett fall, eller har du känt en smäll framtill på armbågen, ska du söka vård först.

Referenser

Prevalence and determinants of lateral and medial epicondylitis: a population study (Shiri, Am J Epidemiol, 2006)
Effect of corticosteroid injection, physiotherapy, or both on clinical outcomes in patients with unilateral lateral epicondylalgia: a randomized controlled trial (Coombes, JAMA, 2013)
Corticosteroid injections, physiotherapy, or a wait-and-see policy for lateral epicondylitis: a randomised controlled trial (Smidt, Lancet, 2002)
Mobilisation with movement and exercise, corticosteroid injection, or wait and see for tennis elbow: randomised trial (Bisset, BMJ, 2006)
Persistent tennis elbow symptoms have little prognostic value: a systematic review and meta-analysis (Ikonen, Clin Orthop Relat Res, 2022)
A randomized controlled trial of eccentric vs. concentric graded exercise in chronic tennis elbow (lateral elbow tendinopathy) (Peterson, Clin Rehabil, 2014)
Unsupervised isometric exercise versus wait-and-see for lateral elbow tendinopathy (Vuvan, Med Sci Sports Exerc, 2020)
Does effectiveness of exercise therapy and mobilisation techniques offer guidance for the treatment of lateral and medial epicondylitis? A systematic review (Hoogvliet, Br J Sports Med, 2013)
Isometric exercise above but not below an individual's pain threshold influences pain perception in people with lateral epicondylalgia (Coombes, Clin J Pain, 2016)
Management of lateral elbow tendinopathy: one size does not fit all (Coombes, J Orthop Sports Phys Ther, 2015)
Elbow extension test to rule out elbow fracture: multicentre, prospective validation and observational study of diagnostic accuracy in adults and children (Appelboam, BMJ, 2008)
Associations between work-related factors and specific disorders at the elbow: a systematic literature review (van Rijn, Rheumatology, 2009)
Conservative treatment of lateral epicondylitis: brace versus physical therapy or a combination of both, a randomized clinical trial (Struijs, Am J Sports Med, 2004)
Should exercises be painful in the management of chronic musculoskeletal pain? A systematic review and meta-analysis (Smith, Br J Sports Med, 2017)
Manual therapy and exercise for lateral elbow pain (Wallis, Cochrane Database Syst Rev, 2024)
Medial epicondylitis: evaluation and management (Amin, J Am Acad Orthop Surg, 2015)
Shock wave therapy for lateral elbow pain (Buchbinder, Cochrane Database Syst Rev, 2005)
Autologous blood and platelet-rich plasma injection therapy for lateral elbow pain (Karjalainen, Cochrane Database Syst Rev, 2021)
Surgical treatment of lateral epicondylitis: a prospective, randomized, double-blinded, placebo-controlled clinical trial (Kroslak, Am J Sports Med, 2018)