När en tennisarmbåge har pågått i några månader börjar erbjudandena komma. En klinik erbjuder stötvågsbehandling, även kallad shockwave. En annan erbjuder en injektion med ditt eget blod eller med PRP, trombocytrik plasma. Och om inget hjälper nämner någon till sist en operation.
Det är förståeligt att man vill prova något. Smärtan är jobbig, den har hållit på länge och behandlingarna låter moderna. Här kan du läsa vad som händer när de tre behandlingarna testas mot en skenbehandling, där patienten inte vet vad han eller hon har fått. Vill du först veta vad en tennisarmbåge är, läs tennisarmbåge: vad det är och vad som hjälper, eller få den samlade överblicken i guiden till armbågssmärta.
Det korta svaret
Stötvågsbehandling, PRP och operation har alla testats mot skenbehandling vid tennisarmbåge, och ingen av dem har visat en tydlig extra vinst. De som fick den riktiga behandlingen blev bättre. Men de som fick skenbehandlingen blev nästan lika mycket bättre.
Det betyder inte att folk inte blir bättre efter behandlingarna. Det blir många. Det betyder att det mesta av förbättringen kom från något annat än själva behandlingen: tiden, förväntningen och det man gjorde vid sidan av.
Klockan som alla behandlingar måste slå
Innan man bedömer en behandling måste man känna till det naturliga förloppet. En samlad genomgång av kontrollgrupperna i försök med tennisarmbåge fann att ungefär 89 procent mådde mycket bättre efter ett år utan aktiv behandling. För varje period på 2,5 till 3 månader blev hälften av dem som fortfarande hade ont bra, och det gällde oavsett hur länge de redan hade haft besvären (1).
Det är ribban som varje behandling måste över. Får du stötvågsbehandling i månad fyra och är bättre i månad sju, hade många blivit bättre ändå. Därför är försök med skenbehandling det enda sättet att se om behandlingen själv gör skillnad. Läs mer i hur lång tid tar en tennisarmbåge?
Stötvågsbehandling (shockwave)
Vid stötvågsbehandling skickar en apparat tryckvågor genom huden in mot senans fäste på utsidan av armbågen. Tanken är att det sätter i gång senans läkning. Behandlingen ges typiskt tre till fem gånger med en veckas mellanrum.
En Cochrane-genomgång samlade nio försök med 1 006 deltagare där stötvågsbehandling jämfördes med skenbehandling. 11 av 13 samlade analyser fann ingen tydlig fördel med den riktiga behandlingen. Författarna drog slutsatsen att stötvågsbehandling ger ”liten eller ingen nytta” för smärta och funktion vid tennisarmbåge (2). Genomgången är från 2005, men den är fortfarande den största samlade bedömningen, och nyare försök har inte tydligt ändrat bilden.
PRP och injektion med ditt eget blod
Vid en PRP-behandling tar man ett blodprov, koncentrerar blodplättarna och sprutar in dem vid senans fäste. Vid en injektion med eget blod hoppar man över koncentrationen. Tanken är att tillväxtämnena i blodet hjälper senan att läka. Behandlingen är ofta dyr.
En Cochrane-genomgång från 2021 samlade 32 försök med 2 337 deltagare. Tio av dem jämförde eget blod eller PRP med en injektion utan verksamt ämne. Slutsatsen var att injektionerna sannolikt inte ger en kliniskt betydelsefull förbättring av smärta eller funktion efter tre månader, och att data inte stöder behandlingen (3). Det var evidens med måttlig tillförlitlighet.
Om du funderar på en PRP-behandling är det värt att fråga kliniken vilka försök mot skenbehandling de bygger på.
Operation
Den vanligaste operationen vid tennisarmbåge tar bort den del av senan som ser förändrad ut. Resultaten har i många år beskrivits som goda, men utan jämförelse med en skenoperation.
Det ändrades med ett australiskt försök från 2018. 26 patienter som hade haft tennisarmbåge i mer än sex månader och inte hade blivit bättre av minst två andra behandlingar fick antingen den riktiga operationen eller en skenoperation. Vid skenoperationen öppnades huden och senan frilades, men ingenting togs bort. Båda grupperna blev bättre, både efter ett halvår och efter 2,5 år. Men det fanns ingen skillnad mellan grupperna på något mått vid någon tidpunkt (4).
Försöket är litet, och forskarna skrev själva att det med det antalet deltagare inte kunde visa en extra vinst med operationen. Men det är det bästa försök som finns, och det tyder på att mycket av det man har tillskrivit operationen kom från något annat.
Det betyder inte att ingen någonsin ska opereras. Hos de få som efter ett år eller mer med ordentlig, gradvis träning fortfarande har stora besvär kan en operation komma på tal. Då är det sjukhusets eller specialistens plan som gäller, även för rehabträningen efteråt.
Varför blir man då bättre?
När både den riktiga behandlingen och skenbehandlingen hjälper finns det flera förklaringar som verkar tillsammans:
- Tiden. Tennisarmbåge går över av sig själv hos de flesta, som siffrorna ovan visar.
- Förväntningen. En behandling man tror på kan dämpa smärtan. Det är inte inbillning. Det är nervsystemet som skruvar ned larmet när det känner sig tryggare.
- Det man gör vid sidan av. Många skonar armbågen lite, gör övningar och ändrar vardagen samtidigt som de får behandlingen.
Smärta är kroppens larm, och den är inte ett exakt mått på hur mycket som är fel i senan. Det förklarar varför en skenoperation kan ge mindre smärta, och varför en sena kan fortsätta att göra ont efter att belastningen som startade det är borta. Läs mer i armbågssmärta och ett känsligt nervsystem och vad är smärta.
Och kortisoninjektionen?
Den äldsta av injektionerna, kortisoninjektionen, är den bäst undersökta. Den hjälper bra de första sex veckorna, men efter ett år är färre friska och fler får tillbaka smärtan än efter en injektion utan verksamt ämne (5). Du kan läsa siffrorna i kortisoninjektion mot tennisarmbåge.
Vad hjälper då?
Ingen behandling klarar sig tydligt bättre än det naturliga förloppet efter ett år. Men det finns saker som gör de första månaderna lättare och ger dig en starkare arm under tiden:
Lugn, ökande belastning av senan. I ett försök med 120 patienter gav en daglig hemövning med långsam sänkning av handleden snabbare smärtlindring än samma övning med lyft, och ungefär 10 procent fler blev bättre (6). Det kräver ingen utrustning. En flaska eller en påse med böcker räcker. Se de bästa övningarna mot tennisarmbåge och golfarmbåge.
En statisk övning när allt gör ont. I ett försök med 40 patienter gav åtta veckor med dagliga statiska övningar hemma mindre smärta och bättre funktion än att vänta, även om deltagarna inte bedömde sig själva som mycket bättre (7). Det är ett bra första steg, inte hela behandlingen.
En vardag med pauser och variation. Färre timmar med samma rörelse, ett annat grepp, ett lättare verktyg. Läs ont i armbågen av arbetet.
En låg smärtgräns under träningen. Upp till ungefär 3 av 10 under en övning är okej, om det har lagt sig igen inom en timme och inte är värre nästa morgon. Läs vila eller träning vid ont i armbågen.
I Rehabos program för utsidan av armbågen börjar styrkestegen med ”Handledssträckning utan vikt”, där du lyfter handleden lugnt med underarmen vilande på ett bord. Stegen slutar med ”Långsam sänkning med rak armbåge”, där du håller armen sträckt framåt och sänker handleden långsamt under 3 till 4 sekunder. Varje set varar 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan.
När är det värt att bli undersökt igen?
Om du har tränat ordentligt i ungefär tre månader utan framsteg är det värt att få armbågen undersökt. Ibland kommer smärtan från nacken eller från en nerv i underarmen och inte från senan. Forskare pekar på nacksmärta som ett tecken som kan ha betydelse för förloppet (8). Läs nerv i kläm i nacken och fysioterapeut eller hemträning vid ont i armbågen?
Sök läkare om armbågen blir svullen, varm och röd, om den gör ont på natten utan samband med dagens användning, eller om ringfingret och lillfingret fortsätter att somna. Läs ont i armbågen: när ska du söka vård?
Har du ont på utsidan av armbågen väljer du ”Armbåge” och sedan ”Utsidan” när du bygger ditt program.
Få ett program för armbågen som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för armbågen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, ligger kvar eller går ett steg ned utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.
Sammanfattning
- Ungefär nio av tio med tennisarmbåge mår mycket bättre efter ett år. Det är det naturliga förloppet som varje behandling måste jämföras med.
- Stötvågsbehandling gav liten eller ingen nytta mot skenbehandling i nio försök.
- PRP och injektion med eget blod gav sannolikt ingen kliniskt betydelsefull förbättring mot skeninjektion.
- En operation var inte bättre än en skenoperation i det enda försök som har testat det.
- Lugn belastning av senan, en låg smärtgräns och en vardag med pauser är det som bygger upp armen medan den lugnar sig.
Referenser
- Persistent Tennis Elbow Symptoms Have Little Prognostic Value: A Systematic Review and Meta-analysis (Ikonen, Clin Orthop Relat Res, 2022)
- Shock wave therapy for lateral elbow pain (Buchbinder, Cochrane Database Syst Rev, 2005)
- Autologous blood and platelet-rich plasma injection therapy for lateral elbow pain (Karjalainen, Cochrane Database Syst Rev, 2021)
- Surgical Treatment of Lateral Epicondylitis: A Prospective, Randomized, Double-Blinded, Placebo-Controlled Clinical Trial (Kroslak, Am J Sports Med, 2018)
- Effect of corticosteroid injection, physiotherapy, or both on clinical outcomes in patients with unilateral lateral epicondylalgia: a randomized controlled trial (Coombes, JAMA, 2013)
- A randomized controlled trial of eccentric vs. concentric graded exercise in chronic tennis elbow (lateral elbow tendinopathy) (Peterson, Clin Rehabil, 2014)
- Unsupervised Isometric Exercise versus Wait-and-See for Lateral Elbow Tendinopathy (Vuvan, Med Sci Sports Exerc, 2020)
- Management of Lateral Elbow Tendinopathy: One Size Does Not Fit All (Coombes, J Orthop Sports Phys Ther, 2015)