Impingement i höften, på engelska femoroacetabular impingement eller FAI, är en av de vanligaste orsakerna till höftsmärta hos unga och aktiva vuxna. Det ger en djup smärta inne i ljumsken, som typiskt kommer när du sitter länge, böjer höften mycket eller vrider den inåt, till exempel när du sätter dig i en låg bil, gör djupa knäböj eller byter riktning i idrott.
Många får höra att höften har en särskild form, en ”benutväxt”, som klämmer. Det är en del av historien, men inte hela. Här kan du läsa vad impingement är, vad undersökningen faktiskt visar, vad forskningen säger om träning och operation, och hur du själv kommer i gång.
Vad är impingement i höften?
Höftleden är en kulled. Lårbenshuvudet sitter i en skål i bäckenet, och kanten på skålen är klädd med en ring av brosk, labrum. Vid impingement finns en form på lårbenshalsen eller på kanten av skålen som gör att de två kan stöta mot varandra när höften böjs mycket och vrids inåt.
Det finns två former:
- Cam. En liten upphöjning på lårbenshalsen, så att den inte är helt rund. Den är vanligast hos unga män och hos personer som har idrottat mycket medan de växte.
- Pincer. Skålen täcker lite mer av lårbenshuvudet än normalt.
Många har en blandning. Läkare och fysioterapeuter talar om impingementsyndrom när tre saker finns samtidigt: smärta i höften eller ljumsken, fynd vid undersökningen, och formen på bilderna. Formen ensam är ingen diagnos.
Vad undersökningen visar, och vad den inte visar
Det här är det viktigaste att förstå om du har fått en bild av din höft. En samlad genomgång av 26 studier med över 2 100 höfter hos människor utan höftsmärta fann en cam-form hos 37 % i genomsnitt, 55 % hos idrottare och 23 % i övriga befolkningen. Pincer-formen fanns hos 67 %, och en skada på broskringen sågs hos 68 % av de höfter där man hade letat efter den (1).
En annan genomgång fann att cam-formen är vanligare hos personer med smärta än hos personer utan, så formen spelar roll (2). Men många går omkring med precis samma form utan att någonsin få ont. Ett fynd på bilden är därför inte detsamma som orsaken till din smärta, och det betyder inte att höften håller på att gå sönder. Det är därför undersökningen och dina symtom betyder lika mycket som bilden.
Så känns det
- En djup smärta inne i ljumsken eller framtill i höften, ibland ut mot sidan.
- Många visar det genom att lägga handen som ett C runt höften, med tummen baktill och fingrarna framtill.
- Värst när du sitter länge, särskilt lågt, vid djupa knäböj, när du drar knät upp mot bröstet och vrider det inåt, och vid riktningsbyten i idrott.
- Vissa känner ett klick eller en känsla av att något hakar upp sig. Stelhet kan också vara en del av det.
Är du över 50 och har gradvis tilltagande stelhet och smärta är artros i höften oftare förklaringen. Sitter smärtan mer på insidan av låret och gör ont när du klämmer ihop benen, läs då ont i ljumsken.
Vad säger forskningen om träning och operation?
Det största försöket är brittiskt, UK FASHIoN. 348 patienter med impingementsyndrom fördelades till antingen en titthålsoperation av höften eller ett individuellt, progressivt upplägg hos en fysioterapeut. Båda grupperna blev bättre. På ett frågeformulär om höftens livskvalitet, från 0 till 100, steg operationsgruppen från 39 till 59 poäng efter ett år, och fysioterapigruppen från 36 till 50. Skillnaden var 6,8 poäng till operationens fördel, strax över den gräns som räknas som märkbar (3).
En ärlig slutsats är att operation i det försöket gav lite mer än träning, men att båda fungerade, och att operation har de vanliga riskerna. Försöket handlade om patienter som en kirurg redan ansåg kunde ha nytta av en operation. För de flesta är det klokt att börja med ett ordentligt träningsupplägg på 3 till 6 månader och överväga operation först om det inte ger resultat.
Det känsliga nervsystemet
När höften har gjort ont länge blir nervsystemet mer skyddande. Det kan göra ont att sitta eller böja höften, även om rörelsen inte skadar något. Benets form ändras inte av träning, men det gör däremot vad höften tål. Det är därför många blir klart bättre utan att benet blir annorlunda. Smärta är inget mått på skada, och små, planerade ökningar gör gradvis området i stånd att klara mer. Läs mer i höftsmärta och ett känsligt nervsystem.
Det här fungerar
- Styrka och kontroll runt höften. Sätet, höftens utsida, insidan av låret och magen, så att höften rör sig med kontroll.
- Justera de ställningar som provocerar. Sitt lite högre en period, lägg en kudde på en låg stol, och undvik att gå ned i de djupaste knäböjen och de största vridningarna inåt medan smärtan är hög. Det är inte för alltid, utan för att ge ro att bygga upp.
- Var aktiv. Gång, cykling med lagom sadelhöjd och simning går oftast bra.
- Använd smärtregeln. Smärta på 0 till 2 av 10 är okej, 3 till 5 är acceptabelt, över 5 är för mycket, och den ska ha lagt sig före nästa pass. Läs mer i vila eller träning vid ont i höften.
Övningar vid impingement
Övningarna kommer från det program som fysioterapeuterna bakom Rehabo har byggt för höften. Välj de som går att göra utan att träffa den djupa smärtan i ljumsken. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. I de övningar där du håller en ställning bygger du upp spänningen under 2 till 3 sekunder, håller jämnt och andas. Se fler i de bästa övningarna för höften.
Bäckenlyft
- Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
- Spänn lätt i magen och sätet.
- Lyft bäckenet lugnt tills kropp och lår är i linje.
- Sänk långsamt ned igen, och undvik att svanka i ländryggen.
- När det känns lätt: håll kvar i toppläget. Senare: lyft med ett ben.
Stående abduktion
- Stå upprätt med fingertopparna mot en vägg.
- Håll vikten på ena benet och spänn lätt i magen.
- Lyft det andra benet lugnt ut åt sidan med rakt knä och tårna rakt fram.
- Sänk långsamt utan att sjunka ihop i höften, och byt sida.
- När det känns lätt: tryck utsidan av benet mot en vägg och håll.
Sidoplanka på knä
- Ligg på sidan med armbågen under axeln och knäna böjda bakåt.
- Spänn magen och lyft höften så att kropp och lår är i linje.
- Håll ett ögonblick med bröstet öppet.
- Sänk lugnt ned och byt sida.
- När det känns lätt: sträck benen och vila på armbåge och fötter.
Stå på ett ben
- Stå med fingertopparna mot en vägg och flytta över vikten på ena benet.
- Lyft den andra foten en aning och håll bäckenet vågrätt.
- Håll vikten mitt på foten och titta på en fast punkt.
- Undvik att skjuta ut höften åt sidan.
- När det känns lätt: släpp väggen. Senare: för det fria benet lugnt i olika riktningar.
Lugn höftrotation
- Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
- Låt ena knät falla lugnt utåt, och för tillbaka det.
- Håll bäckenet stilla mot golvet.
- Rör dig bara så långt det känns behagligt, och byt ben.
- Vridningen inåt är den som oftast provocerar. Ta den försiktigt, och bara så långt att den inte ger den djupa smärtan.
När ska du söka vård?
Sök läkare om höften låser sig så att du inte kan röra den, om du inte kan stödja på benet, eller om du har feber och en varm, smärtsam höft. Ett barn eller en tonåring som haltar och har ont i höften eller knät ska undersökas av en läkare inom några dagar. Om ett grundligt träningsupplägg på 3 till 6 månader inte har gett något resultat är det dags för en ny bedömning, eventuellt hos en ortoped. Läs mer i ont i höften: när ska du söka vård?
Sammanfattning
- Impingement ger en djup smärta i ljumsken, värst när du sitter, böjer och vrider höften inåt.
- Höftens form är vanlig hos människor utan smärta, särskilt hos idrottare. Bilden ensam är ingen diagnos.
- I det största försöket blev både de som opererades och de som fick fysioterapi bättre. Operation gav lite mer.
- Börja med 3 till 6 månaders träning av styrka och kontroll, och justera de ställningar som provocerar.
- Använd smärtregeln, och få en ny bedömning om det inte ger resultat. Läs översikten i guiden till ont i höften.
Referenser
- Prevalence of Femoroacetabular Impingement Imaging Findings in Asymptomatic Volunteers: A Systematic Review (Frank, Arthroscopy, 2015)
- Imaging prevalence of femoroacetabular impingement in symptomatic patients, athletes, and asymptomatic individuals: A systematic review (Mascarenhas, Eur J Radiol, 2016)
- Hip arthroscopy versus best conservative care for the treatment of femoroacetabular impingement syndrome (UK FASHIoN): a multicentre randomised controlled trial (Griffin, Lancet, 2018)