Har läkaren eller fysioterapeuten sagt att du har bursit, slemsäcksinflammation eller subakromiell bursit i axeln? Då har du fått ett namn på det vanligaste axelproblemet som finns. Namnet pekar på slemsäcken, men problemet är sällan slemsäcken ensam.
I dag ser forskningen bursit, impingement, senirritation i rotatorkuffen och supraspinatustendinopati som en och samma kliniska bild. Tillstånden går inte att skilja säkert från varandra, och de behandlas likadant: med gradvis ökande belastning av axeln.
Den här artikeln förklarar vad slemsäcken är, varför den reagerar, vad som fungerar och vad du kan förvänta dig. Vill du ha hela bilden av axeln, börja med guiden till axelsmärta.
Vad är slemsäcken?
En slemsäck (bursa) är en platt påse med lite vätska, som ligger mellan strukturer som ska glida mot varandra. I axeln ligger den viktigaste slemsäcken, den subakromiella bursan, mellan senorna i rotatorkuffen och skulderbladets bentak (acromion). Den gör att senorna kan glida under bentaket varje gång du lyfter armen.
Slemsäcken är inget problem i sig. Den är en del av axelns normala mekanik. När den blir irriterad, förtjockad eller fylld med mer vätska än normalt kallar man det bursit. Det är det som syns på en ultraljudsundersökning, och det är därför namnet ofta blir kvar.
Varför reagerar slemsäcken?
Slemsäcken ligger precis bredvid senorna i rotatorkuffen. När senorna är överbelastade och irriterade reagerar slemsäcken oftast också. Omvänt gör en irriterad slemsäck att senorna får mindre plats. De två sakerna hänger ihop, och det är svårt, ofta omöjligt, att säga vad som kom först.
Det är huvudpoängen i den moderna förståelsen av axelsmärta, så som forskaren Jeremy Lewis beskrev den 2016 (1). Han samlade impingement, bursit, senirritation och partiella senrupturer under en rubrik: rotatorkuffrelaterad axelsmärta. Motiveringen var att tillstånden inte går att skilja från varandra på ett tillförlitligt sätt vid en undersökning eller på bilder, och att de svarar på samma behandling.
För dig betyder det att "bursit" inte är en annan sjukdom än "impingement". Det är två ord för att axelns senor och deras omgivning är överbelastade. Läs mer i artiklarna om impingement i axeln och rotatorkuffen.
Den vanliga orsaken är att belastningen på axeln har ökat snabbare än axeln hann med. Det kan vara en ny sport, en ny arbetsuppgift med armarna över huvudet, mer tid vid skrivbordet eller bara en period med mindre rörelse, så att axeln tål mindre än förut.
Så känns det
- Smärtan sitter på utsidan av axeln, ofta en bit ner på överarmen, och den är svår att peka ut exakt.
- Det gör ont att lyfta armen ut åt sidan, särskilt runt axelhöjd. Längst ner och högst upp kan det vara nästan smärtfritt. Läs mer i artikeln ont i axeln när du lyfter armen.
- Det gör ont att ligga på axeln på natten, och det kan väcka dig.
- Det gör ont att sträcka sig bakåt, till exempel när du tar på dig en jacka eller tar något i baksätet.
- Armen kan kännas svag, men oftast är det smärtan som håller tillbaka kraften, inte en skada på senan.
Får du höra att undersökningen visar en förtjockad slemsäck, kom ihåg att bilder av axlar utan smärta också visar förändringar. I en undersökning av män utan axelsmärta hade 23 procent en avsliten sena i rotatorkuffen (2). Fyndet på bilden berättar hur axeln ser ut, inte varför den gör ont.
Vad säger forskningen?
Eftersom bursit är en del av samma bild som rotatorkuffrelaterad smärta är det den forskningen som gäller. Och den är vid det här laget omfattande.
Gradvis ökande träning fungerar. Träning som inte ökar fungerar inte. En systematisk genomgång från 2020 fann att bara träning som blir svårare med tiden, med motstånd, gav effekt på axelsmärta. Träning utan progression gjorde det inte (3). Det är den viktigaste enskilda poängen: stegen ska klättras.
Hemträning med bra vägledning klarar sig bra. I det stora engelska GRASP-försöket från 2021 med 708 deltagare var 16 veckors handledd träning inte bättre än en grundlig rådgivning och ett hemprogram (4). I SELF-försöket var en enda självstyrd övning med belastning lika bra som vanlig fysioterapi efter 3, 6 och 12 månader (5).
Injektion hjälper en kort tid. En kortisoninjektion i slemsäcken är en vanlig behandling vid bursit. I GRASP gav injektionen en liten vinst på kort sikt och ingen vinst på lång sikt (4). En stor genomgång i The Lancet från 2010 fann att korttidseffekten vid smärta från rotatorkuffen är osäker (6). Danska Sundhedsstyrelsens riktlinje från 2021 rekommenderar injektion bara som komplement till träning. Läs mer i artikeln om kortisoninjektion i axeln.
Operation för att skapa plats hjälper inte mer än placebo. I CSAW-försöket var det inte bättre att ta bort ben ovanför slemsäcken än att få en skenoperation. Läs mer i artikeln om impingement.
Vad fungerar?
- Gradvis ökande belastning av rotatorkuffen och skulderbladets muskler. Det är behandlingen. Allt annat är stöd.
- Att hålla igång armen i vardagen inom det som går att stå ut med. Axeln blir inte bättre av vila.
- Smärtregeln. Smärta upp till 5 på en skala från 0 till 10 under övningarna är okej, om den har lagt sig igen nästa morgon. Är den över 5, eller är axeln sämre dagen efter, var belastningen för stor. Läs mer i får du träna med ont i axeln?
- Tid. De största framstegen kommer inom ungefär 12 veckor. Håll ut så länge.
Vad fungerar inte, eller bara lite?
- Vila i veckor. Det tar bort belastningen, men också axelns förmåga att tåla belastning. Smärtan kommer tillbaka när du använder armen igen.
- Antiinflammatoriska läkemedel som behandling. Värktabletter kan dämpa smärtan så att du kan röra dig. De läker inte axeln.
- Injektion ensam. Den ger en period med mindre smärta. Använder du inte perioden till att träna står du på samma ställe när effekten klingar av.
- Att upprepa samma lätta övningar i månader. Utan progression händer ingenting.
Övningar vid bursit i axeln
Övningarna är desamma som för rotatorkuffen, eftersom det är samma axel som ska lära sig att tåla belastning igen. Här är fyra stegar från fysioterapeuternas katalog. Börja på det steg du klarar, och gå upp när ett steg känns lätt två gånger i rad och smärtan håller sig under 3.
Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan.
Scaptions
Lyfter armen åt det håll där senorna har mest plats, mitt emellan rakt fram och ut åt sidan.
- Första steget: sitt eller stå upprätt, ta tag om handleden med den friska handen och för armen snett framåt och uppåt. Den ömma armen slappnar av.
- Nästa steg: lyft själv armen åt samma håll med tummen uppåt, bara så högt som det känns bekvämt.
- Därefter: gör samma sak med en vattenflaska i handen.
- Sista steget: lyft till axelhöjd och håll armen helt stilla medan du andas lugnt.
Utåtrotation
- Första steget: sitt med armbågen intill sidan, böjd 90 grader, och för underarmen utåt med den friska handen.
- Nästa steg: vrid själv underarmen utåt. Håll armbågen intill sidan hela vägen.
- Därefter: lägg dig på magen med överarmen ut över sängkanten och en vattenflaska i handen, och vrid underarmen upp mot taket.
- Sista steget: stå med handryggen mot en dörrkarm och pressa utåt utan att armen rör sig. Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder.
Wall slides
- Stå med underarmarna mot en vägg i axelhöjd. Första steget är att stå kvar utan rörelse och andas lugnt.
- När det känns lätt: låt underarmarna glida lugnt uppför väggen och tillbaka igen.
- Håll axlarna nere och borta från öronen.
Scapula-armhävningar
- Stå med raka armar och handflatorna mot en vägg i axelhöjd.
- Låt bröstet sjunka fram mellan skulderbladen och tryck sedan ifrån så att de glider isär. Armbågarna förblir raka.
- När det känns lätt: flytta händerna till en bordskant, sedan till en soffa, sedan till golvet i hög planka.
Har du ont på utsidan eller framsidan av axeln, välj Axel och sedan På sidan eller Framtill när du bygger ditt program.
Få ett axelprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för axeln utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.
När ska du söka vård?
Bursit är ett ofarligt tillstånd, men slemsäcken kan i sällsynta fall bli infekterad. Är axeln röd, varm och svullen, har du feber eller känner du dig sjuk ska du snabbt undersökas av en läkare, på din vårdcentral eller via 1177 Vårdguiden.
Du ska också undersökas om smärtan kom efter ett fall eller ett slag och armen är svag, om du har stickningar eller domningar ner i handen, eller om ungefär 12 veckors gradvis träning inte har ändrat något.
Sammanfattning
- Bursit är ett av flera namn på samma bild som impingement och irriterade senor i rotatorkuffen. Behandlingen är densamma.
- Slemsäcken reagerar för att axeln är överbelastad, inte för att den är sjuk i sig.
- Gradvis ökande träning fungerar. Träning utan progression, vila och injektion ensam gör det inte.
- Hemträning med bra vägledning klarade sig lika bra som handledd träning i de stora försöken.
- Räkna med ungefär 12 veckor innan du kan bedöma effekten.
Referenser
- Lewis J. Rotator cuff related shoulder pain: Assessment, management and uncertainties. Manual Therapy 2016. PubMed
- Girish G et al. Ultrasound of the shoulder: asymptomatic findings in men. AJR 2011. PubMed
- Naunton J et al. Effectiveness of progressive and resisted and non-progressive or non-resisted exercise in rotator cuff related shoulder pain: a systematic review. Clinical Rehabilitation 2020. PubMed
- Hopewell S et al. Progressive exercise compared with best practice advice, with or without corticosteroid injection, for the treatment of patients with rotator cuff disorders (GRASP). Lancet 2021. PubMed
- Littlewood C et al. A self-managed single exercise programme versus usual physiotherapy treatment for rotator cuff tendinopathy: a randomised controlled trial (the SELF study). Clinical Rehabilitation 2016. PubMed
- Coombes BK et al. Efficacy and safety of corticosteroid injections and other injections for management of tendinopathy: a systematic review of randomised controlled trials. Lancet 2010. PubMed
- Sundhedsstyrelsen. National klinisk retningslinje for behandling af patienter med subakromielt smertesyndrom i skulderen. 2021.