Har du opererats i axeln har du fått med dig en sak hem som är viktigare än allt du kan läsa på nätet: kirurgens plan. Den bygger på vad som reparerades, hur vävnaden såg ut och vad kirurgen såg under operationen. Den här artikeln ersätter inte den planen. Den förklarar varför planen ser ut som den gör, vad forskningen säger om att träna hemma efter en operation och vad du själv kan göra för att få ut mest av de månader som rehabträningen tar.
Låt oss säga det så tydligt som det går: kirurgens instruktioner och den rehabplan du har fått går före allt annat i den här artikeln och i Rehabo. Där de två säger något annat än det du läser här är det de som gäller. Varje gång.
Har du inte fått någon plan, eller är du osäker på vad du får göra, ring avdelningen eller din fysioterapeut innan du börjar med något.
Varför finns det regler efter en operation?
Vid de flesta axelsmärtor utan operation är rådet att belasta axeln gradvis och låta smärtan vara rättesnöre. Läs mer i guiden till axelsmärta. Efter en operation gäller inte det rådet under de första veckorna, och det finns en bra anledning till det.
När en sena har sytts fast i benet, eller ledkapseln har stramats upp, behöver vävnaden tid att läka innan den kan bära belastning. Tills ny vävnad har bildats mellan sena och ben håller senan bara så bra som suturen håller. Det tar veckor. Drar du i senan för tidigt kan suturen ge efter, utan att du nödvändigtvis känner det som smärta.
Därför är de första veckorna efter en axeloperation oftast indelade i faser med var sin begränsning: först vila, sedan passiv rörelse, sedan aktiv rörelse och till sist styrka. Ordningen är densamma för de flesta operationer. Tempot skiljer sig, och det är just tempot som kirurgen anpassar efter dig.
Så ser de vanliga förloppen ut
Nedan beskrivs de publicerade standardförloppen för de två vanligaste axeloperationerna, så som de beskrivs i de amerikanska axelterapeuternas konsensusutlåtanden. De är till för att du ska förstå logiken i din egen plan. De är inte instruktioner till dig. Din kirurg kan ha goda skäl att gå långsammare eller snabbare än det som står här (1, 2).
Efter sutur av rotatorkuffen
Vid en sutur av en avsliten sena i rotatorkuffen ser standardförloppet oftast ut så här (1):
- De första ungefär 2 veckorna: armen är i mitella och axeln hålls i vila. Hand, handled och armbåge får röras, så att de inte stelnar.
- Vecka 2 till 6: skyddad passiv rörelse. Det betyder att armen förs runt av någon annan, av den friska armen eller av tyngdkraften, medan de opererade musklerna slappnar av. Axeln får inte själv lyfta armen.
- Efter vecka 6: aktiv rörelse. Nu får axeln själv börja lyfta armen, först i små rörelser och utan vikt.
- Från ungefär vecka 12: styrketräning. Först lätt motstånd, sedan gradvis mer.
Hur stor skadan var och hur senan såg ut avgör om din kirurg lägger till veckor i de olika faserna. En stor skada i en tunn sena får längre tid än en liten skada i en frisk sena.
Efter en stabiliserande operation
Har axeln gått ur led flera gånger kan man få en stabiliserande operation, där ledläppen och kapseln sys fast igen. Standardförloppet ser ut så här (2):
- Vecka 0 till 4: mitella och vila. Ingen utåtrotation förbi den gräns som kirurgen har satt, och ingen kombination av att lyfta armen ut åt sidan och vrida den utåt. Det är just den rörelsen som axeln gick ur led i.
- De första 3 månaderna: rörligheten återfås gradvis.
- Från ungefär vecka 6: styrketräningen börjar.
- Månad 4 till 6: krävande aktiviteter, kast, kontaktsport och lyft över huvudet.
Läs mer om när en stabiliserande operation över huvud taget är rätt val i Behöver du opereras i axeln?.
Vad säger forskningen om att träna hemma?
Här finns det goda nyheter. När planen är tydlig och du följer den finns det inget som tyder på att du får ett sämre resultat av att träna hemma än av att träna på en klinik.
En genomgång av de bästa försöken om rehabträning efter sutur av rotatorkuffen fann ingen fördel med ett handlett och individuellt anpassat upplägg jämfört med ett standardiserat hemprogram (3). Samma bild återkommer för andra operationer i knä och höft: när det finns ett tydligt program klarar sig hemträning lika bra.
Det betyder inte att fysioterapeuten är överflödig. Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att sätta ramen: visa dig övningarna, kontrollera att du gör dem rätt och justera planen när du är redo för nästa fas. Själva arbetet, de dagliga övningarna, kan du göra hemma. Så är många rehabupplägg också uppbyggda: några kontroller på kliniken och hemarbete däremellan.
Har du inte fått någon rehabplan, fråga den avdelning som opererade dig.
Vad du kan göra själv
Det finns mer att göra under väntetiden än många tror. Här är det som gör skillnad, oavsett vilken operation du har gjort.
Rör det som får röras. Hand, handled och armbåge på den opererade sidan får nästan alltid röras från dag ett. Öppna och stäng handen, böj och sträck armbågen, vrid underarmen. Det håller svullnaden nere, håller igång blodcirkulationen och förhindrar att tre leder stelnar för att en ska hållas i vila. Mitellan tas oftast av flera gånger om dagen just för det. Fråga om du är osäker.
Följ faserna, inte känslan. Efter en operation är det inte smärtan som avgör vad du får göra. Det är kalendern och kirurgens plan. Känns axeln bra efter tre veckor är det skönt, men senan har inte läkt snabbare för det. Omvänt kan axeln göra ont även om allt går som det ska. Håll dig till planen.
Gör de tråkiga övningarna varje dag. Passiv rörelse är inte spännande. Den fungerar ändå, och den fungerar bäst när den görs varje dag i små portioner snarare än en gång i veckan på kliniken.
Ta hand om den andra sidan. Den friska armen och resten av kroppen får gärna träna. Promenader, ben, mage och rygg håller dig igång och gör det lättare att komma tillbaka efteråt.
Sömn och smärtstillande. De första veckorna sover många bäst halvsittande med en kudde under den opererade armen. Ta den smärtstillande medicin du har fått enligt ordination. Den finns till för att du ska kunna röra dig och sova, inte som en belöning för att du står ut.
Skriv upp vad du får göra från när. Datumen för mitellan, för att lyfta armen själv och för att börja belasta är de viktigaste siffrorna i ditt förlopp.
Övningar i den passiva fasen, när din kirurg har gett klartecken
Övningarna nedan är de mest skonsamma i Rehabos katalog. De hör till den passiva fasen, där den friska armen gör jobbet och den opererade axeln slappnar av. Gör dem bara när din kirurg eller fysioterapeut har gett klartecken, och bara inom de gränser du har fått. Får du höra att du inte får lyfta armen över axelhöjd, då stannar du där, oavsett vad som står här.
Dos, när du får: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan. Rörelsen ska vara behaglig. Efter en operation är det inte läge att pressa smärtan.
Passiv flexion (bara när din kirurg har gett klartecken)
- Sitt eller stå upprätt med den opererade armen hängande ner framför dig.
- Ta tag om handleden med den friska handen, eller använd en käpp med båda händerna.
- Lyft armen lugnt rakt fram och uppåt med den friska armen, bara så långt som du har fått lov och bara så långt som det känns bekvämt.
- Den opererade armen slappnar av helt hela vägen. Den friska gör jobbet.
- Sänk lugnt igen och andas lugnt under tiden.
Passiv utåtrotation (bara när din kirurg har gett klartecken)
Efter en stabiliserande operation är det just den här rörelsen som kirurgen sätter gränser för. Fråga om din gräns innan du gör den.
- Sitt eller stå med armbågen intill sidan, böjd 90 grader, och underarmen pekande rakt fram.
- Ta tag om handen med den friska handen, eller använd en käpp.
- För underarmen utåt, bort från magen, medan armbågen stannar intill sidan som om den vore fastlimmad.
- Vrid bara så långt som du får och för lugnt tillbaka.
- Håll axeln nere och borta från örat.
Passiv abduktion (bara när din kirurg har gett klartecken)
- Sitt eller stå upprätt med armen hängande längs sidan.
- Ta tag om handleden med den friska handen, eller använd en käpp.
- För armen ut åt sidan med den friska armen, bara så högt som du har fått lov.
- Den opererade armen slappnar av helt. Undvik att luta överkroppen åt motsatt sida.
- Sänk lugnt igen.
Scapula-armhävningar mot vägg (bara när din kirurg har gett klartecken)
Den här övningen arbetar med skulderbladet, inte med själva axelleden, och därför kan den ofta komma in tidigare i förloppet än de andra styrkeövningarna. Men fortfarande bara med klartecken.
- Stå med raka armar och handflatorna mot en vägg i axelhöjd. Kroppen är rak från huvud till häl.
- Låt bröstet sjunka fram mellan skulderbladen så att de närmar sig varandra. Armbågarna förblir raka.
- Tryck sedan ifrån så att skulderbladen glider isär.
- Rör dig långsamt fram och tillbaka och andas normalt. Bara skulderbladen rör sig.
När du är ute ur den skyddade fasen och har fått lov att belasta fortsätter stegarna uppåt: aktiv rörelse, sedan rörelse med en vattenflaska i handen. Du hittar alla steg i De bästa övningarna mot ont i axeln.
Vad Rehabo kan och inte kan efter en operation
Rehabo frågar i början om ditt mål är att komma tillbaka efter en operation. Svarar du ja börjar programmet ett steg lägre än det annars skulle ha gjort. Det är vad valet gör. Inget mer.
Det Rehabo inte vet är vad du har opererats för och när. Programmet känner inte till din kirurgs gränser för när du får lyfta armen eller hur långt du får vrida den. Därför är Rehabo efter en operation ett komplement, inte planen. Använd det när din kirurg eller fysioterapeut har gett klartecken till att du får börja belasta axeln fritt, och använd det vid sidan av din rehabplan, inte i stället för den.
När du har kommit dit gör programmet det som det är bra på: det ger dig fyra övningar utan redskap per pass, frågar hur ont det gjorde och flyttar varje övning upp eller ner efter ditt svar. Mer om reglerna i Får du träna med ont i axeln?.
Få ett axelprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för axeln utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.
När ska du kontakta avdelningen?
Viss smärta, svullnad och stelhet är att vänta efter en operation. Det finns dock tecken som du ska reagera på direkt: feber, ett sår som blir rött, varmt eller börjar vätska, plötslig kraftig smärta efter ett ryck eller ett fall, en arm som plötsligt känns svag eller inte går att lyfta som dagen innan, eller domningar och stickningar som inte går över. Ring avdelningen, din vårdcentral eller 1177 Vårdguiden. Detsamma gäller om du är osäker på vad du får göra.
Är du ännu inte opererad och funderar på om senan ska sys, läs sönderriven sena i axeln: måste den opereras? först.
Sammanfattning
- Kirurgens plan och din rehabplan går före allt annat. Också före det som står här.
- Faserna efter en operation styrs av den tid vävnaden behöver för att läka, inte av hur axeln känns.
- Hemträning efter en tydlig plan ger inte ett sämre resultat än träning på en klinik.
- Rör hand, armbåge och resten av kroppen från dag ett, och gör de passiva övningarna varje dag när du får.
- Rehabo börjar ett steg lägre efter en operation och är ett komplement när du har fått lov att belasta fritt.
Referenser
- The American Society of Shoulder and Elbow Therapists' consensus statement on rehabilitation following arthroscopic rotator cuff repair (Thigpen et al., J Shoulder Elbow Surg 2016)
- The American Society of Shoulder and Elbow Therapists' consensus rehabilitation guideline for arthroscopic anterior capsulolabral repair of the shoulder (Gaunt et al., J Orthop Sports Phys Ther 2010)
- Rotator cuff repair rehabilitation: a level I and II systematic review (Baumgarten et al., Sports Health 2009)
- Effectiveness of physical therapy in treating atraumatic full-thickness rotator cuff tears: a multicenter prospective cohort study (Kuhn et al., J Shoulder Elbow Surg 2013)