Du lyfter armen för att ta ner en kopp ur skåpet, dra på dig en tröja eller sträcka dig efter säkerhetsbältet. Runt axelhöjd börjar det göra ont, men när armen har kommit förbi blir det ofta bättre igen. Känner du igen det är du långt ifrån ensam. Smärta när du lyfter armen är ett av de vanligaste axelsymtomen.
Den här artikeln förklarar vad som händer i axeln när det gör ont på vägen upp, vad som oftast ligger bakom, hur ett enkelt test kan ge dig en fingervisning, och vad du kan göra medan axeln fortfarande är öm. Vill du ha hela överblicken över axeln, börja med guiden till axelsmärta.
Vad är den smärtsamma bågen?
När du lyfter armen ut åt sidan vrider sig överarmens huvud i ledskålen, och samtidigt glider skulderbladet med uppför bröstkorgen. Mellan överarmens huvud och skulderbladets bentak (acromion) ligger senorna från rotatorkuffen och en liten slemsäck. Det är ett ställe med lite utrymme, och utrymmet är minst när armen står mellan ungefär 60 och 120 grader, alltså precis runt axelhöjd.
Är en av senorna irriterad, eller är slemsäcken svullen, känns det ofta just i den delen av rörelsen. Fysioterapeuter kallar det den smärtsamma bågen: Det gör ont runt axelhöjd, men ofta mindre både före och efter. Det är inte en diagnos i sig, utan ett rörelsemönster som kan ge en fingervisning om var besvären kommer ifrån.
Den gamla förklaringen om att senan "kläms" av benet och slits sönder har forskningen lämnat. Senan har blivit känsligare eftersom den har utsatts för mer belastning än den var van vid, och den ska långsamt vänjas vid belastningen igen. Läs mer i vad är smärta?.
Vad ligger oftast bakom?
Tre tillstånd täcker nästan alla fall av ont i axeln när du lyfter armen.
Rotatorkuffrelaterad smärta
Det är den överlägset vanligaste orsaken. Rotatorkuffen är de fyra små musklerna och deras senor som håller överarmen centrerad i ledskålen. När senorna är överbelastade gör det ont att lyfta, särskilt ut åt sidan och snett framåt, och ofta också på natten när du ligger på axeln. Du har kanske fått höra det kallas impingement, inklämning, slemsäcksinflammation eller supraspinatustendinopati. I dag samlar forskningen alla de namnen under ett, eftersom de beskriver samma bild och behandlas likadant (1). Läs mer i impingement i axeln och rotatorkuffen.
AC-leden
AC-leden är den lilla leden mellan nyckelbenet och skulderbladet ovanpå axeln. Är den irriterad gör det oftast ont i den sista delen av rörelsen, när armen är helt rak upp över huvudet, eller när du för armen tvärs över bröstet. Smärtan sitter ovanpå axeln och kan oftast pekas ut med ett finger. Smärta från kuffen känns däremot ofta på utsidan av överarmen.
Frusen skuldra
Här handlar det om stelhet, inte bara smärta. Ledkapseln har blivit stram, så att armen helt enkelt inte kommer upp, hur mycket du än försöker. Den viktigaste skillnaden mot de två andra: vid en frusen skuldra kan inte heller en annan person lyfta upp din arm, även om du slappnar av helt. Vid kuffsmärta kommer armen oftast upp om någon annan för den. Läs mer i frusen skuldra, för här gäller andra regler för träningen.
Ett enkelt test hemma
Testet kräver bara en spegel eller en annan person och tar en minut.
- Stå upprätt med armen hängande längs sidan, tummen framåt.
- Lyft långsamt armen ut åt sidan och hela vägen upp mot taket. Lägg märke till var det gör ont, och om det blir bättre igen när armen har kommit upp.
- Sänk armen långsamt igen. Många känner mer på vägen ner än på vägen upp. Det är normalt vid kuffsmärta.
- Slappna nu av helt i armen, och låt en annan person lyfta upp den åt dig, eller lyft den själv med den friska handen om handleden.
Kom armen upp när någon annan lyfte den, och gjorde det mest ont runt axelhöjd, kan det tyda på kuffrelaterad smärta. Satt smärtan ovanpå axeln och var värst i den sista delen av rörelsen, kan AC-leden vara orsaken. Kom armen inte upp, inte ens när någon annan lyfte den, tyder det på en stel axel. Då bör du läsa artikeln om frusen skuldra innan du tränar. Testet kan inte ställa en diagnos, men det kan hjälpa dig att välja nästa steg.
Vad säger forskningen?
Axelsmärta går sällan över av sig själv. Upp mot var tredje vuxen får ont i axeln någon gång, och ungefär hälften har fortfarande besvär tre år senare (1, 2). De som går kvar med smärtan är ofta de som väntar, vilar och undviker att lyfta armen.
Det som fungerar är gradvis ökande belastning. En stor översikt från 2020 fann att bara övningar som gjordes tyngre över tid hjälpte mot kuffrelaterad axelsmärta. Rörelse utan motstånd gjorde ingen skillnad (3). Kirurgi där man skapar "mer utrymme" för senan visade sig i CSAW-studien från 2018 inte vara bättre än en placebooperation (4). Och den stora GRASP-studien från 2021 med över 700 deltagare visade att ett hemprogram med bra vägledning klarade sig lika bra som 16 veckors handledd träning (5). Du kan själv göra det mesta av jobbet, om du gör det rätt och håller i.
Får jag lyfta armen när det gör ont?
Ja. I de studier där träning fungerade fick deltagarna gärna känna smärta under övningarna. Gränsen var ungefär 5 på en skala från 0 till 10, och smärtan skulle ha lagt sig igen till nästa morgon (6). Du ska inte pressa igenom, men du behöver inte heller vänta tills smärtan är helt borta innan du börjar. Läs mer i får du träna med ont i axeln?.
Övningar när till och med lyftet gör ont
Om till och med små lyft gör ont kan du börja med isometriska övningar. Här spänner du muskeln utan att röra armen. Du trycker mot en vägg eller en dörrkarm, håller trycket och släpper igen. Senan belastas, utan att du behöver göra den rörelse som gör ont. Det är det första steget i upplägget, inte hela programmet.
Isometrisk abduktion mot vägg
- Ställ dig med den ömma sidan mot en vägg, armen längs sidan.
- Lägg utsidan av armbågen mot väggen.
- Pressa lugnt utåt mot väggen, som om du ville lyfta armen, utan att den flyttar sig.
- Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll det jämnt, och andas.
- Släpp långsamt. Håll axeln nere och borta från örat hela tiden.
När det känns lätt: pressa lite hårdare, eller gå vidare till att lyfta armen aktivt med tummen uppåt, bara så högt som det är behagligt.
Isometrisk flexion mot vägg
- Stå med ansiktet mot en vägg, armbågen böjd intill sidan.
- Lägg den knutna handen mot väggen framför dig.
- Pressa lugnt framåt mot väggen. Armen får inte röra sig.
- Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll, och andas normalt.
När det känns lätt: lyft armen rakt fram med den friska handen om handleden, och senare själv.
Isometrisk utåtrotation
- Stå med armbågen intill sidan, böjd 90 grader, underarmen pekande rakt fram.
- Lägg handryggen mot en dörrkarm.
- Pressa utåt mot karmen, som om du ville vrida underarmen bort från magen. Armbågen stannar intill sidan.
- Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll, och släpp lugnt.
När det känns lätt: vrid underarmen utåt utan karm, och senare liggande på mage med en vattenflaska i handen.
Dos för alla tre: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan. Smärtan under övningen får gärna finnas där, bara den håller sig under 5 av 10 och har lagt sig till nästa morgon.
Isometriska övningar är ingen mirakelkur. Fördelen är att de ger dig ett skonsamt sätt att komma igång. Målet är att först gå vidare till aktiva lyft, sedan till lyft med vikt i handen och träning av skulderbladet, tills du åter kan lyfta armen hela vägen upp utan att tänka på det. Hela upplägget hittar du i de bästa övningarna mot ont i axeln.
Få ett axelprogram som anpassar sig
Rehabo bygger ett rehabprogram för axeln utifrån var det gör ont, och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.
När ska du söka vård?
De flesta som har ont när de lyfter armen kan lugnt börja träna. Det finns dock några situationer där du bör träffa en läkare först. Har smärtan kommit efter ett fall eller ett hårt slag, och kan du inte lyfta armen, eller ser axeln sned ut, ska du undersökas samma dag, på din vårdcentral eller på akuten. Har armen plötsligt blivit svag, utan att det egentligen gör särskilt ont, bör det också undersökas, eftersom det kan vara en sena som har gått av. Detsamma gäller om du samtidigt har feber, nattliga svettningar, viktnedgång eller en knöl, eller om smärtan inte ändrar sig alls, oavsett hur du rör armen.
Och har du tränat stadigt i ungefär 12 veckor utan att märka framsteg är det dags för en bedömning hos en fysioterapeut eller läkare.
Sammanfattning
- Smärta runt axelhöjd när du lyfter armen är det vanligaste axelsymtomet. Det kallas den smärtsamma bågen.
- Rotatorkuffrelaterad smärta ligger bakom de allra flesta fall. AC-leden och frusen skuldra är de två viktigaste alternativen.
- Kan inte heller en annan person lyfta upp din arm liknar det en stel axel, och då gäller andra regler.
- Det som fungerar är övningar som gradvis blir tyngre. Rörelse utan progression fungerar inte, och operation är inte bättre än placebo.
- Gör till och med lyftet ont, börja med isometriska övningar mot en vägg, och bygg vidare därifrån.
Referenser
- Rotator cuff related shoulder pain: Assessment, management and uncertainties (Lewis, Man Ther 2016)
- Prevalence and incidence of shoulder pain in the general population; a systematic review (Luime, Scand J Rheumatol 2004)
- Effectiveness of progressive and resisted and non-progressive or non-resisted exercise in rotator cuff related shoulder pain (Naunton, Clin Rehabil 2020)
- Arthroscopic subacromial decompression for subacromial shoulder pain (CSAW) (Beard, Lancet 2018)
- Progressive exercise compared with best practice advice, with or without corticosteroid injection, for rotator cuff disorders (GRASP) (Hopewell, Lancet 2021)
- Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation (Silbernagel, Am J Sports Med 2007)