Hoppa till innehållet
Tillbaka till artiklar

Kalk i axeln (kalkaxel): vad fungerar?

Kalk i axeln, även kallat kalkaxel eller förkalkning i axeln, är ett tillstånd där det lagras kalk i en av senorna i rotatorkuffen. Oftast sitter det i supraspinatussenan, den sena som lyfter armen ut åt sidan. Många går omkring med kalk i axeln utan att veta om det. Andra får en av de mest intensiva smärtor som en axel kan ge.

Den här artikeln förklarar vad kalk i axeln är, varför det plötsligt kan göra så ont, vad forskningen säger om stötvågsbehandling, sköljning och operation, och hur du använder träning för att hålla axeln igång medan kroppen gör sitt jobb. Kalkaxel hör till den större familjen av axelsmärtor från senorna, som du kan läsa om i guiden till axelsmärta.

Vad är kalk i axeln?

Rotatorkuffen består av fyra muskler vars senor ligger som en manschett runt axelleden. Hos vissa människor börjar cellerna i en av senorna lagra kalk. Man vet inte riktigt varför. Det är inte förslitning, det är inte något du har ätit, och det är inte en skada som du har ådragit dig. Det drabbar oftast personer mellan 30 och 60 år, och kvinnor lite oftare än män (1).

Förloppet beskrivs klassiskt i tre faser (2). I den första fasen bildas kalken, och det märker du oftast inte. I den andra fasen ligger kalken stilla, och senan kan vara lite öm eller helt utan symtom. I den tredje fasen börjar kroppen bryta ner kalken igen. Avlagringen blir mjuk, svullnar och trycker på den slemsäck som ligger ovanför. Det är den här fasen som gör ont. Ofta riktigt ont.

Kalk i axeln är inte ovanligt. I en nederländsk undersökning av över 1 200 axlar fann man kalk hos knappt 8 procent av personerna utan axelsmärta, och hos över 40 procent av dem som hade remitterats för smärta från området under skulderbladets bentak (1). Med andra ord: kalk är ofta ett bifynd, och det är långt ifrån säkert att den kalk som syns på en bild är orsaken till det som gör ont.

Så här känns det

Det finns två mycket olika sätt att ha kalk i axeln på.

Det ena är det lugna. Axeln är öm när du lyfter armen ut åt sidan eller upp över huvudet, det kan vara svårt att ligga på den, och det är förvillande likt vanlig smärta i rotatorkuffen. Många i den här gruppen har haft det i månader eller år utan att veta att det finns kalk.

Det andra är det akuta. Under några få dagar, ibland bara några timmar, blir axeln så smärtsam att du inte kan lyfta armen, inte kan sova och knappt kan klä på dig. Smärtan sitter djupt i axeln och strålar ut i överarmen. Det är den resorptiva fasen, där kroppen håller på att lösa upp kalken. Den är dramatisk, men den är också ett gott tecken: kroppen har börjat ta bort problemet.

Den akuta fasen varar oftast ett par veckor. Den kan lindras med smärtstillande läkemedel, is och avlastning under de värsta dagarna, och läkaren kan erbjuda en kortisoninjektion om smärtan är outhärdlig. Läs mer om vad en injektion kan och inte kan göra i kortisoninjektion i axeln.

Vad säger forskningen om behandlingen?

Här skiljer sig kalkaxel från de flesta andra axeltillstånd. Vid vanlig smärta från senorna är svaret entydigt: gradvis ökande träning. Vid kalk i axeln finns det dessutom behandlingar som riktar sig direkt mot kalken. Forskningen om dem ser ut så här.

Kalken försvinner ofta av sig själv. Det är det viktigaste att veta. Avlagringen bryts ner under månader till år, och hos många försvinner den helt utan annan behandling än tid och träning (2). Därför finns det goda skäl att vänta med ingrepp om smärtan går att leva med.

Stötvågsbehandling (ESWT) används mycket, men bevisen är svagare än ryktet. En Cochrane-översikt från 2020 av 32 studier med över 2 200 deltagare fann mycket få kliniskt viktiga fördelar med stötvågor jämfört med placebo, och osäkerhet om biverkningarna (3). Författarna påpekar att doserna varierar så mycket mellan studierna att en del kanske har använt för låga doser. En nyare samlad analys av 27 studier finner att stötvågor ger en märkbar smärtlindring, men mindre än sköljning (4). Slutsatsen är inte att stötvågor saknar verkan, utan att du inte ska förvänta dig mirakel, och att det är rimligt att pröva annat först.

Sköljning (barbotage) är en behandling där läkaren med hjälp av ultraljud sticker in en nål i kalken, sköljer ut den med koksaltlösning och ofta ger en kortisoninjektion i slemsäcken efteråt. Ett nederländskt randomiserat försök jämförde sköljning plus injektion med enbart injektion. Efter ett år hade båda grupperna blivit bättre, men gruppen med sköljning hade bättre funktion, och kalken hade krympt mer (5). I den samlade analysen från 2023 hade ungefär två av tre efter sköljning inte längre någon synlig kalk på röntgen (4). Sköljning är därför ett rimligt alternativ om smärtan har pågått länge, och träning och tid inte har hjälpt.

Operation, där kalken tas bort med titthålsteknik, ger också goda resultat, men med ett större ingrepp, längre rehabträning och de risker som en operation alltid har (4). Forskarna bakom den samlade analysen rekommenderar att pröva sköljning och stötvågor innan operation övervägs. Läs mer om när en axeloperation är rimlig i behöver du opereras i axeln?.

Det här fungerar inte

Vila under längre tid fungerar inte. Den akuta fasen kan kräva ett par dagar med lugn, men en axel som hålls stilla i veckor blir stel och svag, och då står du där med två problem i stället för ett. Dieter, kosttillskott och "avkalkande" produkter har ingen dokumenterad effekt på kalk i en sena. Kalken i axeln har inget att göra med kalken i din kost.

Massage och stretching kan kännas skönt, men de tar inte bort kalk och ändrar inte förloppet. Läs mer i hjälper stretching mot ont i axeln?.

Träning när du har kalk i axeln

Träning tar inte bort kalken. Men träning är det som avgör hur din axel mår medan kalken finns där, och hur den fungerar när kalken är borta. Målet är att behålla rörligheten, hålla musklerna runt skulderbladet igång och undvika den stelhet som en öm axel annars glider in i.

Regeln är densamma som vid annan axelsmärta: smärta upp till 5 på en skala från 0 till 10 är acceptabelt under övningen, om den lägger sig efteråt och inte är värre nästa morgon. I den akuta fasen hamnar du ofta högre än så, bara av att röra armen. Då håller du dig till de passiva övningarna, där den friska armen gör jobbet, och väntar med resten. Läs reglerna i får du träna med ont i axeln?

Alla övningar nedan kommer från Rehabos katalog och kräver inga redskap. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan.

Axelflexion: lyft armen framåt

  1. Sitt eller stå med armen hängande ner framför dig.
  2. Steg 1: Ta tag om handleden med den friska handen, och lyft armen rakt fram och upp. Den ömma armen är helt avslappnad.
  3. Steg 2: Lyft själv armen fram och upp med tummen uppåt, bara så högt det är behagligt.
  4. Steg 3: Gör samma sak med en vattenflaska i handen.
  5. Steg 4: Stå med ansiktet mot en vägg, lägg den knutna handen mot väggen, och pressa lugnt framåt utan att armen rör sig. Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll jämnt, andas.

När ett steg känns lätt två gånger i rad, och smärtan håller sig under 3, går du upp ett steg.

Utåtrotation: rotatorkuffens grundövning

  1. Sitt eller stå med armbågen intill sidan, böjd 90 grader.
  2. Steg 1: Ta tag om handen med den friska handen, och för underarmen utåt, bort från magen. Håll armbågen intill sidan hela vägen.
  3. Steg 2: Vrid själv underarmen utåt, lugnt, bara så långt det är behagligt.
  4. Steg 3: Lägg dig på mage på sängen med överarmen ut över kanten och en vattenflaska i handen. Vrid underarmen upp mot taket, och sänk långsamt.
  5. Steg 4: Stå med handryggen mot en dörrkarm, och pressa utåt utan att armen rör sig.

Scaptions: den skonsamma vägen upp

  1. Stå upprätt med armen längs sidan och tummen uppåt.
  2. Steg 1: För armen snett framåt och uppåt med hjälp av den friska handen, mitt emellan rakt fram och ut åt sidan.
  3. Steg 2: Lyft själv armen samma väg, bara så högt det är behagligt.
  4. Steg 3: Gör samma sak med en vattenflaska.
  5. Steg 4: Lyft till axelhöjd, och håll armen stilla där medan du andas lugnt.

Scaptions är den riktning där senorna har mest utrymme under skulderbladets bentak. Gör det ont att lyfta ut åt sidan är det här du börjar.

Scapula-armhävningar mot vägg

  1. Stå med raka armar och handflatorna mot en vägg i axelhöjd.
  2. Låt bröstet sjunka fram mellan skulderbladen, så att de närmar sig varandra. Armbågarna förblir raka.
  3. Tryck ifrån, så att skulderbladen glider isär och ryggen blir bred.
  4. Rör dig långsamt fram och tillbaka.
  5. Progression: flytta händerna till ett bord, sedan en soffa, sedan golvet.

Musklerna runt skulderbladet är de som vrider skulderbladet när du lyfter armen. De blir snabbt lata när axeln gör ont, och de är de första som du ska få med dig igen.

Få ett axelprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för axeln utifrån var det gör ont, och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller nivån eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.

Bygg ditt axelprogram

När ska du söka vård?

Du behöver ingen läkare för att börja träna en öm axel. Men kalk i axeln är ett av de tillstånd där läkaren faktiskt kan erbjuda något, så det är värt att känna till gränserna.

Kontakta din vårdcentral om smärtan är så intensiv att du inte kan sova eller använda armen, för det finns lindring. Gör det också om axeln inte har förändrats efter ungefär 12 veckors regelbunden, ökande träning, för då är det rimligt att prata om sköljning. Och sök vård samma dag om axeln är röd, varm och svullen, om du har feber, eller om smärtan inte ändrar sig alls när du rör armen. Det är inte kalk, och det ska undersökas.

Sammanfattning

  • Kalk i axeln är en kalkavlagring i en av rotatorkuffens senor. Det är varken förslitning eller en skada, och det drabbar oftast personer mellan 30 och 60.
  • Kalk är ofta ett bifynd. Knappt 8 procent av personerna utan axelsmärta har det.
  • Den intensiva, akuta smärtan är kroppens egen nedbrytning av kalken. Den varar oftast några veckor och är ett tecken på att kalken är på väg bort.
  • Stötvågor har svagare bevis än sitt rykte. Sköljning med ultraljud har bättre dokumentation när smärtan är långvarig. Operation är sista utvägen.
  • Träning tar inte bort kalken, men avgör hur axeln fungerar under tiden och efteråt. Börja med de passiva övningarna, och gå upp när det är lätt.

Referenser

  1. Louwerens JK et al. Prevalence of calcific deposits within the rotator cuff tendons in adults with and without subacromial pain syndrome. Journal of Shoulder and Elbow Surgery 2015. PubMed
  2. Uhthoff HK, Loehr JW. Calcific Tendinopathy of the Rotator Cuff: Pathogenesis, Diagnosis, and Management. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons 1997. PubMed
  3. Surace SJ et al. Shock wave therapy for rotator cuff disease with or without calcification. Cochrane Database of Systematic Reviews 2020. PubMed
  4. Angileri HS et al. Chronic calcific tendonitis of the rotator cuff: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials comparing operative and nonoperative interventions. Journal of Shoulder and Elbow Surgery 2023. PubMed
  5. de Witte PB et al. Calcific tendinitis of the rotator cuff: a randomized controlled trial of ultrasound-guided needling and lavage versus subacromial corticosteroids. American Journal of Sports Medicine 2013. PubMed