Hoppa till innehållet
Tillbaka till artiklar

Diskbråck i nacken: symtom, förlopp och vad som hjälper

Ordet diskbråck får lätt en att tänka att något har gått sönder och måste lagas. Det är en begriplig tanke, men oftast är den fel. Ett diskbråck i nacken är en vanlig förändring som många går omkring med utan att veta om det. Och de allra flesta som får symtom blir bra igen utan operation.

Här kan du läsa vad ett diskbråck i nacken är, vilka symtom det kan ge, vad röntgenbilden egentligen visar och vilka behandlingar som hjälper. Till sist får du övningar som du kan börja med i dag, och en översikt över de få situationer där du först bör prata med en läkare.

Vad är ett diskbråck i nacken?

Nacken består av sju kotor. Mellan dem ligger broskskivor som kallas diskar. De fungerar som små stötdämpare och hjälper nacken att böja och vrida sig. Varje disk har en fast ring ytterst och en mjukare kärna innerst.

Vid ett diskbråck buktar ringen ut, eller så tränger en del av kärnan igenom den. Det sker oftast längst ner i nacken mellan femte och sjunde halskotan, där det är mycket rörelse. Med åldern innehåller diskarna mindre vätska och blir plattare, och små sprickor i den yttre ringen är helt vanliga. Ett diskbråck är därför inte nödvändigtvis ett tecken på en skada, utan kan vara en förändring i vävnad som har använts i många år.

Det avgörande är inte diskbråcket i sig, utan om det irriterar en nervrot som går ut från ryggmärgen alldeles bredvid disken. Gör det det, kan du få symtom ut i armen. Om inte, märker du oftast ingenting.

Så känns det när diskbråcket irriterar en nerv

Själva nacksmärtan är ofta det minsta problemet. Den typiska bilden är:

  • Smärta som strålar från nacken ut över skulderbladet och ner i armen, ofta ända ut i handen.
  • Stickningar, pirrningar eller en domningskänsla i vissa fingrar. Sitter det i tummen och pekfingret, kan det tyda på den sjätte nervroten. Sitter det i långfingret, kan det tyda på den sjunde.
  • Nedsatt kraft i vissa rörelser, till exempel när du sträcker armbågen eller lyfter handleden.
  • Symtom som blir värre när du böjer huvudet bakåt eller vrider det mot den ömma sidan, och bättre när du lägger handen på huvudet.

Det kallas cervikal radikulopati. Här kan diskbråcket ha betydelse, eftersom symtomen stämmer med en viss nervrot. Du kan läsa mer i vår separata artikel om nerv i kläm i nacken.

Har du ont i nacken utan symtom i armen, och visar en magnetröntgen ett diskbråck, är det långt ifrån säkert att diskbråcket är orsaken. Det leder oss till den viktigaste poängen i den här artikeln.

Vad röntgenbilden faktiskt visar

I en studie från 2005 undersöktes 60 friska frivilliga utan nacksmärta med magnetröntgen. Hos ungefär 70 procent av dem hittade man diskbråck eller andra förändringar i nacken (1). Ingen av dem hade ont.

En stor genomgång av röntgenbilder av smärtfria människor från 2015 visade samma mönster hela vägen ner genom ryggraden: förändringar i diskarna är så vanliga hos människor utan smärta att de bäst förstås som normala åldersförändringar, ungefär som grått hår (2). Efter 50 har de flesta sådana.

Ett diskbråck på en röntgenbild är alltså inte i sig ett bevis för att det orsakar din smärta. Det kan vara det, om dina symtom stämmer med nervroten precis vid det. Men många undersökningar hittar ett diskbråck som bara sitter där och har gjort det i åratal.

Det är också därför den danska riktlinjen för nacksmärta avråder från rutinmässig röntgen. En röntgen ändrar sällan behandlingen. Den kan däremot göra dig mer orolig för nacken, och rädsla för rörelse ökar risken för att smärtan blir långvarig (3).

Vad säger forskningen om förloppet?

Dansk och nederländsk forskning berättar samma historia: De allra flesta med ett diskbråck som ger symtom blir bättre av sig själva under loppet av veckor eller månader.

Ett nederländskt försök från 2009 följde 205 personer med nyuppkommen armsmärta från en nervrot i nacken (4). De delades in i tre grupper: En fick halskrage och vila, en fick fysioterapi och övningar, och en fick rådet att avvakta. Efter sex veckor hade både halskragen och fysioterapin gett lite snabbare förbättring än att bara vänta. Efter sex månader fanns det ingen skillnad mellan grupperna. För de flesta är förloppet alltså lugnt, och behandlingen handlar framför allt om att göra de första veckorna uthärdliga.

Själva diskbråcket kan krympa. Kroppen uppfattar det utbuktande materialet som något som ska tas bort, och under månader blir många diskbråck mindre eller försvinner på röntgenbilden. Det är ett av skälen till att man i Danmark rekommenderar minst sex veckors konservativ behandling innan operation ens övervägs, om det inte finns tecken på tryck mot själva ryggmärgen eller snabbt tilltagande kraftnedsättning.

Ungefär var fjärde person med radikulopati blir till slut opererad. Det gäller särskilt dem vars smärta inte avtar efter flera månader, eller vars muskelkraft försvagas. För dem kan operation vara rätt val. De övriga tre fjärdedelarna behöver den inte.

Varför gör det så ont när det inte är farligt?

Nervrötter är känsliga. När en rot blir irriterad skickar den kraftiga signaler, och nervsystemet runt den skruvar upp skyddet. Musklerna i nacke och axel spänns, du undviker att vrida huvudet och hela området blir känsligare för tryck och rörelse.

Det skyddet är användbart de första dagarna. Men det kan hänga kvar långt efter att nervroten har lugnat ner sig. Smärta är inte ett mått på hur mycket som är fel. Den är nervsystemets bedömning av hur mycket skydd du behöver, och den bedömningen kan vara för hög. Ju längre smärtan har pågått, desto lösare blir sambandet mellan smärta och skada.

Det är den modellen Rehabo bygger på: Efter en irritation kan gränsen för när du känner smärta sjunka mycket mer än gränsen för när vävnaden tar skada. Det uppstår med andra ord ett stort område där nacken gör ont utan att ta skada av att användas. När du tränar lugnt och planerat inom den gränsen kan nervsystemet gradvis bli mindre känsligt. Det sker inte på samma sätt om nacken får total vila. Du kan läsa hela förklaringen i artikeln om nacksmärta och ett känsligt nervsystem och i Vad är smärta?.

Vad som hjälper

  • Fortsätt att röra nacken inom det du tål. Den danska riktlinjen för nacksmärta rekommenderar i första hand att du blir trygg och fortsätter med dina vanliga aktiviteter. Mer än ett par dagars vila gör ofta smärta i rörelseapparaten värre, inte bättre (3).
  • Hitta ställningarna som lättar. Många med armsmärta från nacken får lindring av att lägga handen på huvudet eller av att dra in hakan. Använd dem för att ta dig igenom dagen.
  • Träna styrka och uthållighet i nacke och axlar. När den värsta armsmärtan har lagt sig är det träning av musklerna i nacken och runt skulderbladen som ger den varaktiga förbättringen. En Cochrane-genomgång från 2015 fann att styrketräning hjälper vid långvarig nacksmärta, medan enbart stretching och vanlig konditionsträning troligen inte gör det (5). Ett finskt försök med 180 kvinnor visade att ett års styrke- eller uthållighetsträning för nacken gav mindre smärta än i kontrollgruppen. Förbättringen höll i sig tre år senare (6).
  • Smärta upp till 5 av 10 under träningen är okej, om den har lagt sig igen nästa morgon. Blir symtomen i armen värre av en övning, gå ner ett steg. Läs smärtreglerna för nacken.

Vad som inte hjälper, eller hjälper för lite

  • Vila och halskrage i veckor. Kragen gav i det nederländska försöket lite snabbare lindring de första veckorna, men ingen fördel efter sex månader (4). Använder du halskrage länge kan nacken bli stelare.
  • Att vänta på operation som första plan. Bara om kraften sviktar eller ryggmärgen är påverkad.
  • Enbart stretching. Skönt för stunden, men inte det som förändrar förloppet (5).
  • Att behandla röntgenbilden. Det är inte utbuktningen på bilden du ska träna. Det är nackens förmåga att klara vardagens belastningar.

Övningar vid diskbråck i nacken

Börja på det steg du klarar i dag. Dos för alla övningar: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. Blir stickningarna eller smärtan i armen tydligt värre under en övning, avbryt den och ta ett lättare steg.

Dra in hakan

  1. Sitt upprätt och titta rakt fram.
  2. Steg 1: Lägg två fingrar på hakan och hjälp huvudet lugnt bakåt, så att du gör en liten dubbelhaka. Släpp och upprepa.
  3. Steg 2: Gör samma sak utan hjälp av handen.
  4. Steg 3: Lägg handen på hakan och tryck lätt emot medan du drar hakan bakåt.
  5. När det känns lätt två gånger i rad, och smärtan håller sig under 3, går du upp ett steg.

Rotation: vrid huvudet

  1. Sitt upprätt med hakan vågrät.
  2. Steg 1: Lägg handen på kinden och hjälp huvudet lugnt runt tills du tittar över axeln. Bara så långt det är behagligt.
  3. Steg 2: Vrid själv, utan hjälp.
  4. Steg 3: Lägg handen på kinden och vrid mot ett lätt tryck.
  5. Byt sida. Det är normalt att den ena sidan är stramare.

De djupa musklerna framtill på halsen: den lilla nicken

  1. Ligg på rygg med ett plant underlag under huvudet.
  2. Nicka helt lite, som om du säger ”ja”, utan att lyfta huvudet. Du ska känna det framtill på halsen, inte i de stora musklerna på sidorna.
  3. Bygg upp spänningen under 2 till 3 sekunder, håll jämnt och andas.
  4. Nästa steg är först att hålla spänningen längre och senare att lyfta huvudet en centimeter från underlaget medan du håller kvar nicken.

Dra ihop skulderbladen

  1. Sitt eller stå med armarna hängande löst.
  2. Steg 1: Dra skulderbladen lugnt bakåt och nedåt, som om du vill stoppa dem i bakfickorna, och släpp.
  3. Steg 2: Gör samma sak medan du lyfter armarna en bit ut från kroppen.
  4. Steg 3: Håll en vattenflaska i varje hand och dra axlarna bakåt mot vikten.
  5. Steg 4: Dra bakåt och håll spänningen i 5 sekunder innan du släpper.

Få ett nackprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för nacken utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.

Bygg ditt nackprogram

När ska du söka vård först?

De flesta med ett diskbråck i nacken kan börja röra sig och träna utan att träffa en läkare först. Men några få tecken betyder att ett diskbråck trycker på själva ryggmärgen eller på en nervrot på ett sätt som kräver bedömning nu.

Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 samma dag om du får svårt att gå, känner dig ostadig på benen, blir klumpig i händerna, tappar känseln i fötterna eller får problem att hålla tätt. Detsamma gäller om kraften i armen eller handen tydligt sviktar och blir sämre från dag till dag.

Ring 112 om du får en plötslig, våldsam och ovan huvudvärk eller nacksmärta tillsammans med problem med synen, talet, ansiktet eller balansen.

Och har du fått symtomen efter ett fall eller en trafikolycka ska nacken undersökas innan du tränar.

Finns inget av de tecknen, är nacken med stor sannolikhet irriterad, inte i fara. Har du efter sex till åtta veckors lugn träning fortfarande armsmärta som inte avtar, är det dags att träffa en fysioterapeut eller din vårdcentral, så att ni kan lägga upp en plan tillsammans. Läs också guiden till ont i nacken.

Sammanfattning

  • Ett diskbråck i nacken är en vanlig förändring. Ungefär 70 procent av smärtfria människor har sådana fynd på en röntgenbild.
  • Det har betydelse när det irriterar en nervrot och ger smärta, stickningar eller kraftnedsättning ut i armen.
  • De flesta blir bra igen inom några månader utan operation. Krage och vila hjälper inte på längre sikt.
  • Rörelse inom det du tål, och därefter styrketräning av nacke och skulderparti, är det som hjälper.
  • Sök vård vid svårigheter att gå, klumpiga händer, problem att hålla tätt eller tilltagande kraftnedsättning.

Referenser

  1. Ernst CW et al. Prevalence of annular tears and disc herniations on MR images of the cervical spine in symptom free volunteers. European Journal of Radiology 2005. PubMed
  2. Brinjikji W et al. Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations. AJNR American Journal of Neuroradiology 2015. PubMed
  3. Sundhedsstyrelsen. National klinisk retningslinje for ikke-kirurgisk behandling af nyopståede uspecifikke nakkesmerter (2016, revurderet 2020) og for cervikal radikulopati (2015).
  4. Kuijper B et al. Cervical collar or physiotherapy versus wait and see policy for recent onset cervical radiculopathy: randomised trial. BMJ 2009. PubMed
  5. Gross A et al. Exercises for mechanical neck disorders. Cochrane Database of Systematic Reviews 2015. PubMed
  6. Ylinen J et al. Active neck muscle training in the treatment of chronic neck pain in women: a randomized controlled trial. JAMA 2003. PubMed