Hoppa till innehållet
Tillbaka till artiklar

"Inflammation i axeln": vad det egentligen betyder

"Du har en inflammation i axeln." Det är en av de vanligaste förklaringarna som folk får med sig hem från läkaren eller behandlaren när axeln gör ont. Ordet är välbekant, och det låter som något man vet vad man ska göra åt: hålla armen i vila, ta antiinflammatoriska tabletter, vänta på att det går över.

Problemet är att ordet är missvisande för de allra flesta. En öm sena i axeln är sällan inflammerad i den mening som ordet vanligtvis har. Och eftersom behandlingen av en inflammation är vila, medan behandlingen av en överbelastad sena är tvärtom, kostar missförståndet tid och funktion i axeln.

Den här artikeln förklarar vad som faktiskt händer i axeln när du får diagnosen, varför vila och antiinflammatoriska tabletter hjälper så lite, vad du ska göra i stället och hur en riktig infektion i axeln ser ut. Den är en del av guiden till axelsmärta.

Vad inflammation betyder, och vad som händer i en öm sena

I vardagligt tal använder vi ordet inflammation om två saker som är ganska olika.

Den ena är infektion: bakterier som har kommit in i vävnaden. Området blir rött, varmt och svullet, och man får ofta feber och känner sig hängig. Det kräver behandling med antibiotika och ibland operation. Infektion i axelleden finns, men den är sällsynt, och vi återkommer till den längst ner.

Den andra är inflammation i egentlig mening: kroppens egen reaktion på skada eller irritation, utan bakterier. Det är den sortens inflammation man menar när en sena kallas "inflammerad". På latin heter det tendinit, där ändelsen -it just betyder inflammation.

Här kommer överraskningen: När forskare har undersökt ömma senor i mikroskop hittar de bara lite av den klassiska inflammationen. Det de hittar är en sena som har fått mer belastning än den var redo för, och som har ändrat struktur till följd av det. Fibrerna ligger mindre ordnat, det finns fler små blodkärl och nervändar, och senan tål mindre än den gjorde. Fackspråket har därför bytt ord: från tendinit till tendinopati, som bara betyder "något med senan", utan att påstå att det är en inflammation.

Det är inte bara en strid om ord. Det ändrar vad du ska göra.

Ett problem, många namn

Axelns senor sitter tätt. Rotatorkuffen, som är de fyra muskler som styr axelleden, fäster med var sin sena runt toppen av överarmsbenet, och ovanpå ligger en slemsäck som får senorna att glida under benet ovanför.

När axeln gör ont när du lyfter armen kan smärtan i teorin komma från senorna, från slemsäcken eller från båda. Därför har diagnosen fått många namn genom åren: inflammation i senan, inflammation i slemsäcken (bursit), impingement, senirritation, supraspinatustendinopati.

Forskningen har i dag samlat dem under en rubrik: rotatorkuffrelaterad axelsmärta (1). Anledningen är enkel. Varken en undersökning med händerna eller en bild kan säkert skilja dem från varandra, och de behandlas på samma sätt. Läs mer om paraplybegreppet i artikeln om rotatorkuffen och om slemsäcken i artikeln om slemsäcksinflammation.

Så när du får höra att du har en inflammation i axeln betyder det i praktiken: Du har en överbelastad sena eller slemsäck på utsidan av axeln, och den behöver hjälp att tåla belastning igen.

Varför vila och antiinflammatoriska tabletter hjälper så lite

Om axeln var inflammerad i klassisk mening skulle vila och inflammationshämmande läkemedel vara rätt. Men axeln är inte inflammerad. Den är överbelastad i förhållande till vad den tål. Och en sena som får vila blir inte starkare. Den blir svagare, eftersom senor anpassar sig till belastning åt båda hållen: Mer belastning över tid gör dem starkare, mindre gör dem svagare.

Det är därför många upplever samma förlopp: En vecka eller två med vila tar toppen av smärtan. Sedan går man tillbaka till vardagen, och axeln gör ont igen, ofta fortare än förra gången. Axeln har nämligen blivit mindre tålig av pausen, inte mer.

Antiinflammatoriska tabletter (NSAID som ibuprofen) kan dämpa smärtan i några dagar, och det kan vara till nytta om smärtan stör sömnen. Men de behandlar inte orsaken, och de bör inte vara planen. Detsamma gäller en kortisoninjektion: Den verkar i några veckor, men den största studien på området fann ingen effekt på längre sikt (2). Läs mer i artikeln om kortisoninjektion i axeln.

Vad fungerar då?

Det som fungerar är att bygga upp senans tolerans för belastning igen. Det gör man med träning som börjar under den nivå där axeln gör för ont, och som gradvis blir svårare.

Forskningen är ganska tydlig här. En genomgång av studierna från 2020 fann att bara träning med progression, alltså träning som gradvis blir tyngre eller svårare, hade effekt på axelsmärta från rotatorkuffen. Övningar utan progression hade det inte (3). Och de tre största studierna på området visade var sin del av bilden:

  • Ett program som du följer hemma efter en bra genomgång fungerade lika bra som 16 veckors handledd fysioterapi (2).
  • En enda väl vald övning med belastning, utförd två gånger om dagen, fungerade lika bra som vanlig fysioterapi (4).
  • En titthålsoperation där man "skapar plats" åt senan fungerade inte bättre än en skenoperation (5).

Med andra ord: Inte vila, inte läkemedel, inte operation. Belastning i rätt dos, i 12 veckor.

Och får det göra ont under tiden? Ja, upp till en viss punkt. I de studier som fungerade fick man träna med smärta upp till ungefär 5 av 10, så länge smärtan hade lagt sig igen till nästa morgon. Det är den regeln som Rehabo använder efter varje övning. Läs mer i Får du träna med ont i axeln?.

Så kommer du igång

Tre övningar som passar en öm axel som ska vänja sig vid belastning igen. Ingen utrustning. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo med vila emellan.

Isometrisk utåtrotation

Ett tryck utan rörelse är ofta det första som en irriterad sena tål.

  1. Stå med armbågen intill sidan, böjd 90 grader, och underarmen pekande rakt fram.
  2. Lägg handryggen mot en dörrkarm eller vägg.
  3. Pressa lugnt utåt mot karmen utan att armen rör sig.
  4. Bygg upp trycket under 2 till 3 sekunder, håll det jämnt och andas normalt.

När det känns lätt: Byt till aktiv utåtrotation, där du vrider underarmen utåt utan motstånd, och sedan till utåtrotation med en vattenflaska liggande på magen.

Scaptions

  1. Stå upprätt med armen längs sidan och tummen uppåt.
  2. Lyft armen snett framåt och uppåt, mitt emellan rakt fram och ut åt sidan.
  3. Lyft bara så högt som det känns bekvämt och sänk långsamt igen.
  4. Håll axeln nere och borta från örat.

När det känns lätt: Ta en vattenflaska i handen, och senare: Lyft till axelhöjd och håll armen stilla där.

Scapula-armhävningar mot vägg

  1. Stå med raka armar och handflatorna mot en vägg i axelhöjd.
  2. Låt bröstet sjunka fram mellan skulderbladen så att de närmar sig varandra.
  3. Tryck ifrån så att skulderbladen glider isär och ryggen blir bred.
  4. Rör dig långsamt fram och tillbaka. Armbågarna förblir raka.

När det känns lätt: Flytta händerna till en bordskant, sedan till en soffa, sedan till golvet.

Få ett axelprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för axeln utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.

Bygg ditt axelprogram

När det faktiskt är en infektion: så ser den ut

Infektion i axelleden eller slemsäcken är sällsynt, men den finns, och den ska behandlas snabbt. Den ser annorlunda ut än en öm sena:

  • Axeln är varm, röd och svullen att se på och känna på.
  • Du har feber, frossa eller känner dig hängig.
  • Smärtan finns där hela tiden, också i fullständig vila, och den ändras inte beroende på hur du rör armen.
  • Det har kommit snabbt, under timmar eller några dagar, ofta utan att du har belastat axeln.

Risken är större om du nyligen har fått en injektion i axeln, har opererats, har diabetes eller ett nedsatt immunförsvar. Har du de tecknen ska du kontakta vården samma dag, din vårdcentral eller 1177 Vårdguiden. Det är inget du ska träna bort.

Den vanliga "inflammationen i axeln" ser annorlunda ut: Den kommer smygande, gör ont vid vissa rörelser och är bättre i vila, huden ser normal ut, och du har ingen feber. Det är en överbelastad sena, och den ska tränas.

Sammanfattning

  • "Inflammation i axeln" betyder i praktiken en överbelastad sena eller slemsäck, inte en infektion och bara sällan en klassisk inflammation.
  • Vila och antiinflammatoriska tabletter dämpar smärtan en kort tid, men gör senan svagare, inte starkare.
  • Det som fungerar är träning som gradvis blir svårare, i ungefär 12 veckor. Smärta upp till 5 av 10 är okej under tiden.
  • En riktig infektion är sällsynt och ser annorlunda ut: varm, röd, svullen, feber, smärta i vila. Den kräver kontakt med vården samma dag.

Referenser

  1. Lewis J. Rotator cuff related shoulder pain: Assessment, management and uncertainties. Man Ther 2016. PubMed
  2. Hopewell S et al. Progressive exercise compared with best practice advice, with or without corticosteroid injection, for the treatment of patients with rotator cuff disorders (GRASP). Lancet 2021. PubMed
  3. Naunton J et al. Effectiveness of progressive and resisted and non-progressive or non-resisted exercise in rotator cuff related shoulder pain: a systematic review. Clin Rehabil 2020. PubMed
  4. Littlewood C et al. A self-managed single exercise programme versus usual physiotherapy treatment for rotator cuff tendinopathy: a randomised controlled trial (the SELF study). Clin Rehabil 2016. PubMed
  5. Beard DJ et al. Arthroscopic subacromial decompression for subacromial shoulder pain (CSAW): a multicentre, pragmatic, parallel group, placebo-controlled, three-group, randomised surgical trial. Lancet 2018. PubMed