Ska du opereras för diskbråck?

Har du ett diskbråck med smärta ner i benet kommer du förr eller senare att ställas inför frågan, kanske från läkaren, kanske från dig själv: Ska det opereras? Forskningens svar är mer lugnande än de flesta väntar sig. Operation fungerar och lindrar smärtan i benet snabbare. Men efter ett år mår opererade och icke opererade lika bra, och det gäller även efter fem år. Därför är operation ett val för de få, inte standardbehandlingen för de många.

Här kan du läsa vad en operation för diskbråck går ut på, vad försöken visar, i vilka tre situationer operation är rätt val, och vad du själv kan göra medan du väntar på att diskbråcket ska lugna sig. Själva tillståndet beskrivs i vår artikel om diskbråck i ländryggen, och den stora guiden hittar du i Ont i ländryggen: guiden till ländryggssmärta.

Vad går operationen ut på?

Den vanliga operationen kallas diskektomi. Kirurgen gör ett litet snitt i ländryggen, letar upp den nervrot som är irriterad och tar bort den bit av disken som buktar ut mot den. Resten av disken sitter kvar. Ingreppet tar oftast under en timme, och de flesta är hemma samma dag eller dagen efter.

Det operationen kan göra är att ta bort trycket på nervroten. Det den inte kan göra är att göra disken ny igen, räta upp något eller behandla vanlig ländryggssmärta. Det är värt att ha klart för sig från början: operation för diskbråck är en behandling av smärtan i benet, inte av smärtan i ryggen. Har du ont i ländryggen utan symtom ner i benet är ett diskbråck på magnetröntgen inte ett skäl att operera. Ungefär varannan vuxen utan ryggsmärta har en förändring i en disk på magnetröntgen (1), och dem opererar man inte.

Vem erbjuds operation?

Operation övervägs i regel bara när alla tre av de här punkterna stämmer:

Du har tydliga symtom från en nervrot: smärta som strålar ut nedanför knät, ofta med stickningar eller nedsatt kraft i ett bestämt område.
Symtomen har pågått i minst sex till tolv veckor utan att avta, trots att du har hållit dig i gång.
Magnetröntgen visar ett diskbråck som passar med precis den nervrot som dina symtom kommer från.

Alla tre ska vara uppfyllda. Det är inte för att vården är långsam. Det är för att de flesta diskbråck lugnar sig av sig själva just under den perioden. I en studie av 609 personer med ischias och annan smärta i benet från ryggen var ungefär hälften klart bättre efter fyra månader (2). Och diskbråcken själva krymper: de största försvann av sig själva i 96 procent av fallen, de mellanstora i 70 procent (3).

Vad säger forskningen?

Det viktigaste försöket är holländskt och från 2007 (4). 283 personer med svår ischias som hade pågått i sex till tolv veckor lottades till två grupper. Den ena gruppen opererades inom några veckor. Den andra fortsatte utan operation och opererades bara om smärtan inte gick över av sig själv.

Resultatet i korthet:

De opererade blev snabbare fria från smärtan i benet. Skillnaden var tydlig de första månaderna.
Efter ett år mådde de två grupperna lika bra, både när det gäller smärta och funktion.
Efter fem år fanns det fortfarande ingen skillnad (5).
Bara ungefär fyra av tio i gruppen som väntade blev till slut opererade. Resten blev bra utan.

Den stora amerikanska SPORT-studien med över 500 deltagare fann samma mönster: båda grupperna blev klart bättre, och skillnaden mellan dem var liten (6). En samlad genomgång av försöken från 2011 kom fram till att operation ger snabbare lindring, men att det inte finns någon säker skillnad på lång sikt (7).

Den danska Sundhedsstyrelsens riktlinje för påverkan på nervrötter i ländryggen bygger på den bilden: Håll dig i gång, träna med handledning, och låt tiden göra sitt, om det inte finns tecken på något som brådskar (8).

Vad betyder det för ditt val?

Det betyder att du i de flesta fall väljer mellan två vägar till samma mål. Den ena är kortare och har en operation i sig. Den andra är längre och har ingen. Ingen av dem är fel.

Det finns goda skäl att välja operation: Om smärtan i benet gör att du inte kan sova, arbeta eller ta hand om dina barn, och det har gått två till tre månader, då är snabbare lindring en verklig vinst. Det finns också goda skäl att vänta: Varje operation har en liten risk för infektion, blödning och ett nytt diskbråck på samma ställe, och de flesta blir bra utan operation.

Det du inte ska låta dig styras av är själva bilden av diskbråcket. Ett stort diskbråck som ser dramatiskt ut på magnetröntgen är inte i sig ett skäl att operera. Det är dina symtom, hur de utvecklas och kraften i ditt ben som räknas. Du kan läsa mer om vad en magnetröntgen kan och inte kan visa i vår artikel om röntgen av ländryggen.

De tre situationer där operation är rätt val

Tecken på tryck på de nedersta nerverna i ryggmärgskanalen. Domningar i skrevet eller runt ändtarmen, problem med att hålla eller tömma urin eller avföring, eller svaghet i båda benen samtidigt. Det kallas cauda equina-syndrom, och det ska opereras akut. Åk till akuten samma dag.
Kraften i benet fortsätter att minska. Om det från vecka till vecka blir svårare för dig att lyfta framfoten, gå på tå eller sträcka knät är nervroten under ett tryck som inte släpper. Det ska en läkare titta på inom några dagar, och det kan vara ett skäl att operera tidigare.
Outhärdlig smärta i benet som inte avtar efter sex till tolv veckor, trots att du har hållit dig i gång och provat smärtstillande. Här ger operation snabbare lindring, och det är ett rimligt val.

Utanför de tre situationerna är det sällan bråttom. Du får gärna ta dig tid att känna efter och prata med läkaren om vad som passar ditt liv.

Vad du gör medan du väntar

De flesta som läser den här artikeln befinner sig i väntetiden: Diskbråcket finns där, benet gör ont, och det har gått några veckor. Det du gör under den perioden spelar roll, oavsett om du till slut blir opererad eller inte.

Håll dig i gång. Sängläge hjälper inte. I ett försök med 183 personer med ischias gjorde två veckors sängläge ingen skillnad jämfört med att leva så normalt som möjligt (9). Ta korta promenader flera gånger om dagen. Byt ställning ofta.

Rör ryggen lugnt varje dag. Inte för att trycka diskbråcket på plats, för det går inte. Utan för att rörelse kan dämpa nervsystemets reaktion och förebygga den stelhet och rädsla som annars kan hänga kvar långt efter att nervroten har lugnat sig. Börja på det steg där smärtan håller sig på en acceptabel nivå. Smärta upp till ungefär 5 på en skala från 0 till 10 är i sin ordning under övningen, om den har lagt sig nästa morgon (10). Blir smärtan i benet värre från gång till gång, eller tillkommer ny svaghet, gå då ner ett steg och prata med läkaren.

Böj och sträck ländryggen liggande

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Tippa bäckenet så att ländryggen pressas mjukt ner mot golvet.
Tippa åt andra hållet så att ländryggen svankar lätt upp från golvet.
Växla lugnt fram och tillbaka i en liten rörelse.
Andas ut när du pressar ner, och in när du svankar.

När det känns lätt: stå på alla fyra och gör samma rörelse, runda ryggen upp mot taket och svanka den ner igen.

Spänn sätet

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Låt armarna vila längs sidorna, och låt axlarna sjunka.
Spänn lugnt ihop sätesmusklerna utan att lyfta bäckenet.
Bygg upp spänningen under 2 till 3 sekunder, och håll ett ögonblick.
Släpp långsamt, och andas normalt hela tiden.

När det känns lätt: lyft bäckenet lugnt tills kropp och lår är i linje, och sänk långsamt ner igen, kota för kota.

Ett knä mot bröstet

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Ta tag om ena knät med båda händerna.
Dra lugnt knät in mot bröstet.
Låt det andra benet ligga avslappnat.
Håll stretchen, sänk benet lugnt, och byt.

Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan. I Rehabo väljer du ”Rygg” och sedan ”Ländryggen”, så sätts övningarna ihop utifrån hur ont det gör.

Förstå vad som händer. När en nervrot irriteras skruvar nervsystemet upp skyddet. Musklerna spänner sig, du undviker att böja dig, och hela området blir känsligare. Det är användbart de första dagarna, men det är också därför smärtan kan hänga kvar långt efter att diskbråcket har krympt. Smärta är inte ett mått på skada, och ju längre den varar, desto lösare är kopplingen. Det är ett av skälen till att de icke opererade i försöken kom ikapp de opererade: Nervsystemet lugnade sig i takt med att de rörde sig och blev mindre rädda. Läs mer i vår artikel om ländryggssmärta och ett känsligt nervsystem.

Få ett ryggprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för ryggen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan utrustning, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, står kvar eller går ner ett steg utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt ryggprogram

Om du blir opererad

Blir det en operation gäller kirurgens och sjukhusets anvisningar före allt du läser här. De flesta får gå redan första dagen och bygger lugnt upp under veckor. Rehabträningen efter operationen handlar om samma sak som före: att få ryggen att tåla mer i små steg utan att framkalla smärta. Har du fått en plan för rehabträningen, följ den. Använder du Rehabo efteråt, välj målet ”Efter operation”, så börjar programmet ett steg lägre.

När ska du söka vård?

Åk till akuten samma dag om du får domningar i skrevet, problem med att kissa eller med avföringen, eller svaghet i båda benen. Sök läkare inom några dagar om kraften i ena benet fortsätter att minska. Kontakta annars din vårdcentral om smärtan i benet inte har börjat avta efter sex till åtta veckor, om du har feber, går ner i vikt utan anledning eller tidigare har haft cancer. Vi har samlat alla tecknen i artikeln Ont i ländryggen: när ska du söka vård?.

Sammanfattning

Operation för diskbråck tar bort trycket på nervroten och lindrar smärtan i benet snabbare. Den behandlar inte vanlig ländryggssmärta.
Efter ett år, och efter fem, mår opererade och icke opererade lika bra. Bara fyra av tio som väntade blev till slut opererade.
Operation är rätt val vid tecken på cauda equina-syndrom (akut), vid kraft som fortsätter att minska, och vid outhärdlig smärta i benet som inte avtar efter sex till tolv veckor.
Utanför de situationerna väljer du mellan två vägar till samma mål. Båda är okej.
Medan du väntar: håll dig i gång, rör ryggen lugnt varje dag, och låt inte bilden av diskbråcket bestämma.

Referenser

Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations (Brinjikji, AJNR, 2015)
Prognosis of sciatica and back-related leg pain in primary care: the ATLAS cohort (Konstantinou, Spine J, 2018)
The probability of spontaneous regression of lumbar herniated disc: a systematic review (Chiu, Clin Rehabil, 2015)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica (Peul, N Engl J Med, 2007)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica: 5-year results of a randomised controlled trial (Lequin, BMJ Open, 2013)
Surgical vs nonoperative treatment for lumbar disk herniation: the Spine Patient Outcomes Research Trial (SPORT) (Weinstein, JAMA, 2006)
Surgery versus conservative management of sciatica due to a lumbar herniated disc: a systematic review (Jacobs, Eur Spine J, 2011)
National Clinical Guidelines for non-surgical treatment of patients with recent onset low back pain or lumbar radiculopathy (Stochkendahl, Eur Spine J, 2018)
Lack of effectiveness of bed rest for sciatica (Vroomen, N Engl J Med, 1999)
Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation in patients with Achilles tendinopathy (Silbernagel, Am J Sports Med, 2007)