Diskbråck i ländryggen: symtom, förlopp och vad som hjälper

Ordet diskbråck får de flesta att tänka att något har gått sönder i ryggen och måste lagas. Det är en begriplig tanke, och oftast är den fel. Ett diskbråck i ländryggen är en vanlig förändring som många går omkring med utan att veta om det. De flesta som får symtom blir bra utan operation, och diskbråcket brukar krympa av sig självt.

Här kan du läsa vad ett diskbråck i ländryggen är, vilka symtom det kan ge, vad magnetröntgen egentligen visar, hur förloppet brukar se ut och vad som hjälper. Till sist får du övningar som du kan börja med i dag, och en förklaring av de få situationer där du ska prata med en läkare först. Den stora guiden till ländryggen hittar du i Guiden till ont i ländryggen.

Vad är ett diskbråck i ländryggen?

Ländryggen består av fem kotor. Mellan dem ligger broskskivor, diskarna, som fördelar trycket och låter ryggen böjas och vridas. Varje disk har en fast ring ytterst och en mjukare kärna innerst.

Vid ett diskbråck buktar ringen ut, eller så tränger en del av kärnan ut genom den. Det sker oftast längst ner i ländryggen, mellan fjärde och femte ländkotan eller mellan femte ländkotan och korsbenet, där belastningen är störst. Med åldern innehåller diskarna mindre vätska och får små sprickor i ringen. Det är en del av att ha en rygg som har använts.

Det avgörande är inte diskbråcket i sig, utan om det irriterar en nervrot som lämnar ryggmärgskanalen precis bredvid. Gör det det kan du få smärta, stickningar eller svaghet ner i benet. Det kallas ischias eller nervrotspåverkan, och du kan läsa mer om det i vår artikel om ischias. Gör det inte det märker du oftast ingenting.

Så känns det

Ett diskbråck utan nervpåverkan ger antingen inga symtom eller vanlig smärta i ländryggen som inte skiljer sig från annan ryggsmärta. När diskbråcket irriterar en nervrot ser bilden ofta ut så här:

Smärta som strålar från skinkan ner längs baksidan eller utsidan av låret och nedanför knät, ofta ända ner till foten.
Stickningar, myrkrypningar eller en domnad känsla i ett visst område av underbenet eller foten.
Nedsatt kraft i vissa rörelser, till exempel så att det är svårt att gå på tå eller lyfta framfoten.
Försämring när du hostar, nyser och sitter länge.

Smärtan i benet är ofta värre än smärtan i ryggen. Har du ont i ländryggen och skinkan, och smärtan inte går nedanför knät, är det mindre sannolikt att nerven är inblandad, även om magnetröntgen visar ett diskbråck. Vår artikel om smärta från ländryggen ner i benet hjälper dig att se skillnaden.

Vad magnetröntgen faktiskt visar

Här kommer artikelns viktigaste poäng. I en stor genomgång av 33 studier från 2015 tittade man på magnetröntgenbilder av människor utan ryggsmärta (1). Hos 20-åringar utan smärta hade 37 procent tecken på förslitning i en disk, 30 procent hade en utbuktning och 29 procent hade ett egentligt diskbråck. Hos 80-åringar utan smärta var siffrorna 96, 84 och 43 procent. Med andra ord: ungefär varannan vuxen utan ont i ryggen har en diskförändring på bilden.

Ett diskbråck på en magnetröntgen är alltså inte i sig ett bevis på att det är orsaken till din smärta. Det kan vara det, om dina symtom passar med den nervrot som ligger bredvid. Men många undersökningar hittar ett diskbråck som bara sitter där och har gjort det i åratal.

Det är därför den danska Sundhedsstyrelsens riktlinje avråder från rutinmässig bilddiagnostik vid nytillkommen smärta i ländryggen, och därför den danska kampanjen Vælg Klogt har det som en av sina rekommendationer (2). En magnetröntgen ändrar sällan behandlingen. Däremot kan den göra dig mer orolig för ryggen, och oro och rädsla för att röra sig hör till de faktorer som bäst förutsäger att smärtan håller i sig.

Hur ser förloppet ut?

Diskbråck krymper. En genomgång av studier från 2015 följde vad som händer med diskbråck som inte opereras (3). De största, där en bit av disken har lossnat helt från resten, försvann av sig själva i 96 procent av fallen. Diskbråck där kärnan har trängt igenom ringen krympte i 70 procent. Mindre utbuktningar krympte i 41 procent. Kroppen uppfattar den utbuktade vävnaden som något som ska bort, och tar bort den under loppet av månader.

Symtomen följer ofta samma kurva. En engelsk studie följde 609 personer med ischias och annan bensmärta från ryggen: ungefär hälften var tydligt bättre efter fyra månader och ungefär två tredjedelar efter ett år (4). Det kan dra ut på tiden för en del, men det är inte samma sak som att ryggen är förstörd.

De första veckorna

De första en till två veckorna kan vara tuffa. Målet är att göra dem så hanterliga som möjligt, så att du kan fortsätta röra på dig.

Hitta de ställningar som ger lugn. Många mår bäst liggande på sidan med böjda knän, eller när de går. Byt ställning ofta.
Håll igång. Den danska Sundhedsstyrelsens riktlinje för nervrotspåverkan rekommenderar att du fortsätter med din vanliga aktivitet så långt smärtan tillåter (2). Ta korta promenader flera gånger om dagen.
Undvik sängläge. I ett försök med 183 personer med ischias gjorde två veckors sängläge ingen skillnad för vare sig smärta eller funktion jämfört med att leva så normalt som möjligt (5).
Smärtstillande kan användas som en bro till rörelse om du behöver det. Prata med din vårdcentral om vad som passar dig.

Vad hjälper

Att hålla sig aktiv och träna gradvis. Det är den behandling som alla riktlinjer är överens om (2). Aktivitet tar inte bort diskbråcket. Men en kropp som används håller nervsystemet lugnt, håller musklerna igång och förhindrar den stelhet och rädsla som gör smärta långvarig.

Handledd träning om det drar ut på tiden. En genomgång från 2015 jämförde råd om att hålla sig aktiv med egentliga träningsprogram vid ischias (6). Träning gav lite mindre bensmärta under de första månaderna, men efter ett år fanns det ingen skillnad. Övningar är alltså ett bra redskap under de första månaderna. Det viktigaste är inte vilken typ av övningar det är, utan att du får tränat och gradvis ökar belastningen.

Förståelse. Det gör skillnad att veta att diskbråcket är vanligt, att det krymper och att rörelse inte gör det större. När en nervrot irriteras skruvar nervsystemet upp skyddet: musklerna spänns, du undviker att böja dig och området blir mer känsligt. Det är användbart de första dagarna, men det kan hänga kvar långt efter att nervroten har lugnat sig. Smärta är inte ett mått på skada, och ju längre den varar, desto lösare är kopplingen. Det kan du läsa mer om i vår artikel om ländryggssmärta och ett känsligt nervsystem.

Vad hjälper inte, eller bara lite?

Sängläge och att hålla sig i stillhet. Se ovan. Det gör kroppen stelare och mer känslig.
Kortisoninjektioner. Den danska Sundhedsstyrelsen avråder från rutinmässig injektion med kortison vid nytillkommen nervrotspåverkan (2). Det kan ge kortvarig lindring hos en del, men ändrar inte förloppet.
Att bli knäckt på plats. Diskbråcket kan inte tryckas tillbaka med händerna, och det finns inget som har hoppat ur led. Manuell behandling kan ge kortvarig lindring, och det är okej så länge det inte ersätter att du själv rör på dig.

Ska du opereras?

För de flesta är svaret nej, och det beror inte på att operation inte fungerar. Det beror på att det går lika bra utan. I ett holländskt försök från 2007 lottades 283 personer som hade haft svår ischias i sex till tolv veckor till antingen snabb operation eller till att fortsätta utan operation och bara opereras om det inte gick över (7). De opererade blev snabbare av med bensmärtan, men efter ett år mådde de två grupperna lika bra, och det gjorde de fortfarande efter fem år (8). Bara ungefär fyra av tio i väntegruppen blev till slut opererade. Den amerikanska SPORT-studien med över 500 deltagare fann samma mönster (9).

Operation kan vara meningsfull om bensmärtan är outhärdlig och inte avtar efter sex till tolv veckor, eller om kraften i benet fortsätter att minska. Tecken på tryck mot de nedersta nerverna i ryggmärgskanalen ska opereras akut (se avsnittet om läkaren). Läs mer om valet i Ska du opereras för diskbråck?.

Övningar vid diskbråck i ländryggen

Syftet är att röra ryggen lugnt och gradvis, inte att rätta till något. Börja på det steg där smärtan håller sig på en acceptabel nivå, och gå upp ett steg när det känns lätt. Smärta upp till ungefär 5 på en skala från 0 till 10 är okej under övningen, om den har lugnat sig till nästa morgon (10). Blir smärtan i benet värre från gång till gång, eller tillkommer ny svaghet, så gå ner ett steg och prata med en fysioterapeut.

Ryggliggande böj och sträck

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Tippa bäckenet så att ländryggen pressas mjukt ner mot golvet.
Tippa åt andra hållet så att ländryggen svankar lätt upp från golvet.
Växla lugnt fram och tillbaka i ett litet utslag.
Andas ut när du pressar ner och in när du svankar upp.

När det känns lätt: ställ dig på alla fyra och gör samma rörelse, skjut upp ryggen mot taket och svanka ner den igen.

Rotation med böjda knän

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna ihop i golvet.
Sträck ut armarna åt sidorna med handflatorna nedåt.
Låt knäna falla lugnt åt ena sidan, bara så långt det känns behagligt.
Stanna en stund och lyft tillbaka knäna till mitten.
Byt sida och håll båda axlarna mot golvet.

När det känns lätt: sträck armarna upp framför bröstet, och låt den motsatta armen följa med ner mot golvet när knäna faller åt sidan.

Ryggliggande knälyft med platt ländrygg

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Pressa ländryggen ner mot golvet och håll den kvar där.
Lyft det ena knät upp över höften.
Sätt lugnt ner foten igen utan att släppa ländryggen.
Byt ben och fortsätt i lugnt tempo.

När det känns lätt: håll båda knäna över höfterna och sträck långsamt ut det ena benet längs golvet, utan att ländryggen släpper.

Dosering: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan. I Rehabo väljer du ”Rygg” och sedan ”Ländryggen”, så sätts övningarna ihop utifrån hur ont det gör.

Få ett ryggprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för ryggen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.

Bygg ditt ryggprogram

När ska du söka vård först?

Det finns en situation där ett diskbråck är akut. Om du får känselbortfall i skrevet eller runt ändtarmen, om du får svårt att hålla eller tömma urin eller avföring, eller om du får svaghet i båda benen på en gång, kan diskbråcket trycka på de nedersta nerverna i ryggmärgskanalen. Det ska undersökas på akuten samma dag.

Kontakta din vårdcentral inom några dagar om kraften i det ena benet fortsätter att minska, till exempel så att du inte längre kan lyfta framfoten eller gå på tå. Kontakta också vårdcentralen om smärtan inte har börjat avta efter sex till åtta veckor, eller om du har feber, viktnedgång utan orsak eller tidigare har haft cancer. Det är sällan allvarligt, men det ska undersökas.

Sammanfattning

Ett diskbråck i ländryggen är vanligt. Ungefär varannan vuxen utan ryggsmärta har en diskförändring på magnetröntgen.
Det ger bara symtom om det irriterar en nervrot, och då märks det mest i benet.
Diskbråck krymper av sig själva under loppet av månader, och de flesta blir bra utan operation.
Håll igång, undvik sängläge och träna gradvis. Det viktigaste är inte vilken typ av övningar det är, utan att du får tränat.
Operation ger snabbare lindring, men samma resultat efter ett och fem år. Det är ett val för de få vars smärta inte avtar, eller som tappar mer kraft i benet.
Känselbortfall i skrevet eller problem med att kissa eller tömma tarmen kräver hjälp samma dag.

Referenser

Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations (Brinjikji, AJNR, 2015)
National Clinical Guidelines for non-surgical treatment of patients with recent onset low back pain or lumbar radiculopathy (Stochkendahl, Eur Spine J, 2018)
The probability of spontaneous regression of lumbar herniated disc: a systematic review (Chiu, Clin Rehabil, 2015)
Prognosis of sciatica and back-related leg pain in primary care: the ATLAS cohort (Konstantinou, Spine J, 2018)
Lack of effectiveness of bed rest for sciatica (Vroomen, N Engl J Med, 1999)
Advice to Stay Active or Structured Exercise in the Management of Sciatica: A Systematic Review and Meta-analysis (Fernandez, Spine, 2015)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica (Peul, N Engl J Med, 2007)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica: 5-year results of a randomised controlled trial (Lequin, BMJ Open, 2013)
Surgical vs nonoperative treatment for lumbar disk herniation: the Spine Patient Outcomes Research Trial (SPORT) (Weinstein, JAMA, 2006)
Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation in patients with Achilles tendinopathy (Silbernagel, Am J Sports Med, 2007)