Ischias: orsak, förlopp och behandling

Den här artikeln skrevs 2016 och har skrivits om 2026 med den senaste forskningen.

Ischias är smärta som löper från ländryggen eller skinkan ner längs baksidan eller utsidan av benet, ofta ända ner i vaden eller foten. Den kan vara skarp, brännande eller huggande, och den kan åtföljas av stickningar, myrkrypningar eller en domnad känsla. För många är det den mest våldsamma smärta de har upplevt, och det är lätt att tro att något är allvarligt fel.

Det är det sällan. Ischias beror oftast på att en nervrot i ländryggen är irriterad, vanligast av en disk som buktar ut. Det gör ont för att nerver är känsliga, inte för att ryggen är förstörd. De allra flesta blir bra inom några veckor till månader utan operation, och det som hjälper mest är att hålla igång.

Här får du en genomgång av vad ischias är, hur det brukar förlöpa, vad som fungerar och när du bör prata med en läkare först. Om du är osäker på om din smärta i benet över huvud taget är ischias kan du läsa vår artikel om smärta från ländryggen ner i skinkan och benet. Den stora guiden till ländryggen hittar du i Guiden till ont i ländryggen.

Vad är ischias?

Ischiasnerven är kroppens tjockaste nerv. Den bildas av nervrötter som lämnar ryggmärgen längst ner i ländryggen, löper genom skinkan och ner längs baksidan av låret, där den delar sig mot underbenet och foten.

När man säger ischias i dag menar man smärta som kommer från en av de nervrötter som nerven bildas av. Det kallas också lumbal radikulopati eller nervrotspåverkan. Den vanligaste orsaken är ett diskbråck: den mjuka kärnan i en av broskskivorna mellan kotorna tränger ut genom den yttre ringen och irriterar den nervrot som ligger precis bredvid. Både trycket och de ämnen som frisätts runt diskbråcket gör nervroten känslig, och då skickar den ut smärta i hela det område som den försörjer.

Mer sällan är orsaken en förträngning av nervkanalen hos äldre, spinal stenos, som oftast ger smärta i båda benen när man går och står.

Var kommer smärtan ifrån, och var kommer den inte ifrån?

När den här artikeln skrevs första gången var det en spridd teori att ömma punkter i skinkans muskler, så kallade triggerpunkter, var den vanligaste orsaken till ischias. Den förklaringen håller inte. Muskler i ländrygg och skinka kan mycket väl vara ömma, och smärta kan mycket väl stråla från ryggen ner i skinkan och låret utan att ha med nerven att göra. Men det kallas refererad smärta, inte ischias, och den behandlas som vanlig smärta i ländryggen.

Du har kanske också hört talas om piriformissyndrom, där en djup skinkmuskel skulle klämma nerven. Det är en benämning utan solid dokumentation, och det är sällan den förklaring som är rimlig när smärtan stämmer med en nervrot. Kort sagt: skarp smärta nedanför knät med stickningar eller nedsatt kraft pekar på en nervrot. Molande smärta som stannar i skinkan och låret och som ändras när du rör ryggen pekar på ryggen själv.

Det beror inte heller på att bäckenet är snett eller att en kota har hoppat ur led. Ingen av de förklaringarna har stöd i forskningen.

Så känns det

Smärtan löper från skinkan ner längs baksidan eller utsidan av låret och oftast nedanför knät, ofta till foten eller tårna.
Den är skarp, brännande eller huggande och kan vara värre än själva ryggsmärtan.
Det kan finnas stickningar, myrkrypningar eller en domnad känsla i ett visst område av underbenet eller foten.
Det kan finnas nedsatt kraft, till exempel så att det är svårt att gå på tå eller på hälarna.
Att hosta, nysa och sitta länge kan göra den värre. Många mår bäst när de går eller ligger.

Om du bara har ont i ländryggen och skinkan, och det inte går nedanför knät, är det mindre sannolikt att nerven är inblandad.

Hur går det?

Det går bra för de flesta, men det kan ta tid. En engelsk studie följde 609 personer med ischias eller annan bensmärta från ryggen i primärvården (1). Efter fyra månader hade ungefär hälften blivit tydligt bättre, och efter ett år var det ungefär två tredjedelar. En tredjedel hade alltså fortfarande besvär efter ett år, och det är bra att veta, så att du inte tror att du är den enda som det drar ut på tiden för.

Själva diskbråcket brukar krympa. En genomgång av studier från 2015 fann att de största diskbråcken, där en bit av disken har lossnat helt, försvinner av sig själva i 96 procent av fallen, och att mindre utbuktningar krymper i ungefär 40 till 70 procent (2). Kroppen uppfattar det utbuktade materialet som något som ska bort, och tar bort det under loppet av månader.

Hur svår smärtan är i början säger inte särskilt mycket om hur lång tid det tar. Nervsystemet skruvar upp skyddet när en nervrot är irriterad: musklerna spänns, du undviker att böja dig och hela området blir mer känsligt. Det är användbart de första dagarna, men det kan hänga kvar långt efter att nervroten har lugnat sig. Smärta är inte ett mått på skada, och ju längre den varar, desto lösare blir kopplingen mellan de två. Det kan du läsa mer om i vår artikel om ländryggssmärta och ett känsligt nervsystem och i Vad är smärta?.

Vad hjälper

Att hålla igång. Den danska Sundhedsstyrelsens riktlinje för nervrotspåverkan i ländryggen rekommenderar att du fortsätter med din vanliga aktivitet så långt smärtan tillåter, och att du får handledd träning om smärtan drar ut på tiden (3). Det är inte för att aktivitet tar bort diskbråcket. Det är för att en kropp i rörelse håller nervsystemet lugnt, och för att stillhet och vila gör tvärtom.

Övningar ger ett litet försprång. En genomgång av studier från 2015 jämförde råd om att hålla sig aktiv med egentliga träningsprogram vid ischias (4). Träning gav lite mindre bensmärta under de första månaderna, men efter ett år fanns det ingen skillnad. Det betyder att övningar är ett bra redskap, men inget krav. Välj det som du orkar hålla på med.

Lugn rörelse av rygg och höft. Böj- och sträckrörelser av ländryggen, rotation och en mjuk stretch av skinkan kan göra området mindre stramt och ge dig tillit till att benet går att använda. Se övningarna längre ner.

Smärtstillande om du behöver det. Läkemedel tar inte bort orsaken, men kan göra de första veckorna mer hanterliga så att du kan röra dig. Den danska Sundhedsstyrelsen avråder sedan 2025, svagt, från paracetamol, antiinflammatoriska läkemedel och morfinliknande medel vid nytillkommen smärta i ländryggen, och rekommenderar i stället information om att rörelse gör nytta. Vid ischias är bilden lite annorlunda, och det är med din vårdcentral som du ska prata om läkemedel.

Vad hjälper inte, eller bara lite?

Sängläge. Det var standardrådet i många år. I ett holländskt försök från 1999 fick 183 personer med ischias antingen två veckors sängläge eller rådet att leva så normalt som möjligt (5). Efter två veckor, tolv veckor och ett år fanns det ingen skillnad i smärta och funktion. Sängläge hjälper inte, och det gör kroppen stelare och mer känslig.

Att vänta på en magnetröntgen. En magnetröntgen visar diskbråcket, men den ändrar sällan vad du ska göra. Hos människor utan symtom har ungefär var tredje 20-åring och mer än åtta av tio 80-åringar en utbuktning av en disk på bilden (6). Riktlinjen rekommenderar magnetröntgen först om operation övervägs eller om det finns tecken på något allvarligt (3).

Att hålla sig stilla av rädsla för att göra det värre. Rörelse kan göra ont, men den gör inte diskbråcket större. Vänta inte tills smärtan är borta innan du börjar använda benet.

Ska du opereras?

Det är den stora frågan för många. I ett holländskt försök från 2007 lottades 283 personer som hade haft svår ischias i sex till tolv veckor mellan snabb operation och fortsatt behandling utan operation, med möjlighet till senare operation om smärtan inte gick över (7). De opererade blev snabbare smärtfria, men efter ett år mådde de två grupperna lika bra, och efter fem år fanns det fortfarande ingen skillnad (8). Bara ungefär fyra av tio i gruppen som väntade blev till slut opererade. Den amerikanska SPORT-studien fann samma mönster (9).

Operation är därför ett val, inte en nödvändighet, för de flesta. Den kan vara meningsfull om smärtan är outhärdlig och inte avtar efter sex till tolv veckor, eller om kraften i benet fortsätter att minska. Tecken på tryck mot de nedersta nerverna i ryggmärgskanalen (se avsnittet om läkaren) ska opereras akut.

Övningar vid ischias

Syftet är inte att dra loss nerven eller att rätta till något. Syftet är att röra rygg, höft och ben lugnt, så att nervsystemet lär sig att det är säkert. Välj de steg där smärtan håller sig på en acceptabel nivå, och rör också benet. Smärta upp till ungefär 5 på en skala från 0 till 10 är okej, om den har lugnat sig till nästa morgon (10).

Ryggliggande böj och sträck

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Tippa bäckenet så att ländryggen pressas mjukt ner mot golvet.
Tippa åt andra hållet så att ländryggen svankar en aning upp.
Växla lugnt mellan de två ställningarna i ett litet, mjukt utslag.
Andas ut när du pressar ner och in när du svankar upp.

När det känns lätt: ställ dig på alla fyra och gör samma rörelse som i övningen katt och ko.

Rotation med böjda knän

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna ihop.
Sträck ut armarna åt sidorna med handflatorna mot golvet.
Låt knäna falla lugnt åt ena sidan, så långt det känns behagligt.
Stanna en stund och lyft tillbaka knäna till mitten.
Byt sida. Håll båda axlarna mot golvet.

När det känns lätt: sträck armarna upp framför bröstet, och låt den motsatta armen och blicken följa med ner mot golvet.

Sätesstretch, sittande

Sitt på den främre delen av en stol med båda fötterna i golvet, lite bredare än höftbredd.
Sitt rak och spänn magen lätt.
Luta överkroppen lugnt framåt från höfterna.
Håll en stund där du känner stretch i sätet och ljumsken.
Res dig lugnt upp igen.

När det känns lätt: lägg ena fotleden på det motsatta knät, låt knät sjunka ut åt sidan och luta dig framåt från höfterna.

Dosering: 3 set på 30 till 40 sekunder, lugnt tempo, med vila emellan. I Rehabo väljer du ”Rygg” och sedan ”Ländryggen”. Då sätts övningarna ihop utifrån hur ont det gör.

Få ett ryggprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för ryggen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma igång med.

Bygg ditt ryggprogram

När ska du söka vård först?

De flesta med ischias kan börja röra på sig direkt. Det finns två situationer där du ska hoppa över allt ovan och söka hjälp samma dag: om du får känselbortfall i skrevet eller runt ändtarmen, eller om du får svårt att hålla eller tömma urin eller avföring. Det kan vara tecken på tryck mot de nedersta nerverna i ryggmärgskanalen, och det ska undersökas akut, så sök dig till akuten. Detsamma gäller om du får svaghet i båda benen på en gång.

Kontakta också din vårdcentral om kraften i det ena benet fortsätter att minska från vecka till vecka, om smärtan inte har börjat avta efter sex till åtta veckor, eller om du har feber, viktnedgång utan orsak eller tidigare har haft cancer. Det är sällan allvarligt, men det ska undersökas.

Sammanfattning

Ischias är smärta från en irriterad nervrot i ländryggen, oftast på grund av ett diskbråck. Ömma muskler och sneda bäcken är inte orsaken.
De flesta blir bra inom några veckor till månader, och diskbråcket krymper ofta av sig självt.
Sängläge fungerar inte. Att hålla igång och röra rygg och höft lugnt gör det.
Operation ger snabbare lindring, men samma resultat efter ett år, så det är ett val för de få vars smärta inte avtar.
Känselbortfall i skrevet eller problem med att kissa eller tömma tarmen kräver hjälp samma dag.

Referenser

Prognosis of sciatica and back-related leg pain in primary care: the ATLAS cohort (Konstantinou, Spine J, 2018)
The probability of spontaneous regression of lumbar herniated disc: a systematic review (Chiu, Clin Rehabil, 2015)
National Clinical Guidelines for non-surgical treatment of patients with recent onset low back pain or lumbar radiculopathy (Stochkendahl, Eur Spine J, 2018)
Advice to Stay Active or Structured Exercise in the Management of Sciatica: A Systematic Review and Meta-analysis (Fernandez, Spine, 2015)
Lack of effectiveness of bed rest for sciatica (Vroomen, N Engl J Med, 1999)
Systematic literature review of imaging features of spinal degeneration in asymptomatic populations (Brinjikji, AJNR, 2015)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica (Peul, N Engl J Med, 2007)
Surgery versus prolonged conservative treatment for sciatica: 5-year results of a randomised controlled trial (Lequin, BMJ Open, 2013)
Surgical vs nonoperative treatment for lumbar disk herniation: the Spine Patient Outcomes Research Trial (SPORT) (Weinstein, JAMA, 2006)
Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation in patients with Achilles tendinopathy (Silbernagel, Am J Sports Med, 2007)