Ont i svanskotan (coccygodyni)

Ont i svanskotan är en av de smärtor man minns. Den sitter längst ner i ryggen, precis där du sitter, och den gör sig påmind varenda gång du sätter dig, sitter länge eller reser dig igen. En bilresa, ett biobesök eller en dag vid skrivbordet kan bli en övning i att byta ställning.

Det goda är att smärta i svanskotan sällan är ett tecken på något allvarligt, och att de flesta blir bättre inom veckor till månader. Här kan du läsa vad svanskotan är, varför den gör ont, vad du själv kan göra och när det är värt att få det undersökt.

Vad är svanskotan?

Svanskotan, eller os coccygis, är den lilla resten av en svans som vi alla bär omkring på. Den består av tre till fem små kotor som har vuxit ihop, och den sitter längst ner på korsbenet med en liten led emellan. När du sitter och lutar dig bakåt vilar en del av din vikt på svanskotan och på de två sittbenen i bäckenet.

Svanskotan är inte bara ett överflödigt bihang. Flera av bäckenbottens muskler och ledband fäster på den, och den rör sig en aning när du sätter dig och när du går på toaletten. Det är den rörelsen och det trycket som gör ont när området är irriterat.

Så känns det

Smärta från svanskotan har ett ganska tydligt mönster. Läkarna kallar det coccygodyni, som bara betyder smärta i svanskotan.

Smärtan sitter lokalt, längst ner i ryggen, och du kan oftast peka ut stället med ett finger.
Den blir värre av att sitta, särskilt på hårt underlag och särskilt när du lutar dig bakåt.
Den hugger till när du reser dig från sittande, och lättar sedan när du står och går.
Den kan göra ont när du går på toaletten, och hos en del vid samlag.
Trycker du på svanskotan är den öm.

Smärta som sitter högre upp, ut åt sidan ovanför skinkan, eller som strålar ner i benet kommer oftast från något annat ställe. Läs mer om hur du skiljer de olika smärtorna längst ner i ryggen åt i ont längst ner i ryggen.

Varför gör svanskotan ont?

De flesta kan peka ut en orsak, men inte alla. De vanliga är:

Ett fall på rumpan. På is, i en trappa, på skridskor eller på ett hårt golv. Smällen irriterar leden mellan korsbenet och svanskotan, ledbanden och benhinnan. I sällsynta fall bryts eller förskjuts svanskotan, men även då är behandlingen oftast densamma, tid och avlastning.

En förlossning. Barnets huvud pressar svanskotan bakåt på vägen ut, och leden och ledbanden kan bli irriterade eller översträckta. Det är en vanlig orsak hos kvinnor, och det brukar gå över under månaderna efter förlossningen.

Långvarigt sittande. Många timmar på en hård stol, en cykelsadel eller ett tågsäte, särskilt i en bakåtlutad ställning, ger ett tryck som svanskotan inte är van vid. Det är den smygande varianten, där smärtan kommer utan någon tydlig början.

Utan känd orsak. Hos en del kommer smärtan av sig själv. Här spelar kroppsvikt, sittvanor och svanskotans form en roll, och kvinnor drabbas oftare än män, bland annat för att bäckenet är format annorlunda och svanskotan sitter mer utsatt när man sitter (1).

Oavsett orsak är mekanismen densamma som på andra ställen i kroppen: Vävnaden har belastats mer än den kunde hänga med på, och har blivit irriterad och känslig. Sedan skyddar du området genom att sitta snett, spänna skinkorna och undvika att luta dig bakåt, och det skyddet håller ofta i gång smärtan längre än irritationen i sig skulle ha gjort.

Det känsliga nervsystemet

Smärta är inget mått på skada. Den är nervsystemets bedömning av om något är farligt, och den bedömningen blir känsligare ju längre smärtan har hållit i sig. Efter ett fall eller en förlossning sjunker kroppens "smärtgräns" mycket mer än dess "skadegräns". Då öppnar sig en zon där det gör ont att sitta, utan att något tar skada. Det betyder inte att du ska sitta och bita ihop. Det betyder att du inte behöver vara rädd för den, och att området tål mer än det känns som. Läs hela principen i ländryggssmärta och ett känsligt nervsystem.

Hur länge håller det i sig?

De flesta blir bättre inom veckor till månader, och de allra flesta blir helt fria från smärtan igen. Smärta efter ett fall eller en förlossning har bäst utsikter. Smärta som har kommit smygande utan känd orsak, och smärta som har hållit i sig mer än ett par månader, tar oftast längre tid (1). Det finns inga tillförlitliga siffror för hur stor andel som får långvariga besvär, så var skeptisk mot sidor som lovar en viss procent.

Vad kan du själv göra?

Det mesta av behandlingen är något du kan göra själv.

Avlasta när du sitter. En kudde med ett urskuret hål eller en kilformad kudde som gör att du sitter på sittbenen i stället för på svanskotan är det enklaste och mest effektiva knepet. Den flyttar trycket bort från det ömma stället. Luta dig lite framåt när du sitter, så att vikten hamnar fram på låren, och undvik mjuka soffor där du sjunker bakåt på svanskotan.

Sitt med variation. Res dig var femtonde minut till varje halvtimme, ta några steg och sätt dig igen. Växla mellan sittande och stående arbete om du kan. Det är samma regel som för ont i ländryggen när du sitter: Problemet är inte en viss ställning, utan samma ställning för länge.

Värme och smärtstillande. En värmedyna kan lindra. Vanliga receptfria medel kan hjälpa de första dagarna om smärtan hindrar dig från att fungera, men de behandlar inte orsaken, och de bör inte bli en fast vana. Prata med vårdcentralen eller på apoteket om du är osäker.

Fortsätt att gå och röra på dig. Att stå och gå gör sällan ont i svanskotan, och det är bra, för rörelse håller området i gång. Det finns ingen anledning att hålla sig stilla.

Bygg upp sätet och bäckenet. Sätesmusklerna och bäckenbotten bär området runt svanskotan. När de blir starkare och mer avslappnade i vila minskar trycket och spänningen runt svanskotan. Övningarna nedan är de som fysioterapeuterna bakom Rehabo använder för den nedersta delen av ryggen och bäckenet.

Övningar vid ont i svanskotan

Ingen av övningarna kräver att du sitter på svanskotan. Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. Du får känna smärta upp till ungefär 5 av 10, om den har lagt sig igen nästa morgon (2).

Spänn sätet och lyft bäckenet

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet. Låt axlarna sjunka ner.
Spänn lugnt ihop sätesmusklerna utan att lyfta bäckenet. Bygg upp spänningen under 2 till 3 sekunder, håll ett ögonblick och släpp långsamt. Att släppa är lika viktigt som att spänna.
När det känns lätt: lyft bäckenet lugnt tills kropp och lår är i linje, och sänk det långsamt igen.
Senare: stanna uppe och håll. Till sist: lyft med det ena benet sträckt mot taket.

Knälyft med platt ländrygg

Ligg på rygg med böjda knän och fötterna i golvet.
Pressa ländryggen lätt ner mot golvet, och håll den kvar där.
Lyft det ena knät upp över höften, och sätt lugnt ner foten igen utan att släppa ländryggen. Byt ben.
När det känns lätt: lyft båda knäna upp över höfterna, och sträck ut ett ben i taget långsamt längs golvet.

Böj och sträck ryggen på alla fyra

Stå på alla fyra med händerna under axlarna och knäna under höfterna.
Runda ryggen upp mot taket och låt huvudet sjunka ner. Växla sedan lugnt, och låt ryggen svanka ner medan du tittar lätt framåt.
Rör dig långsamt fram och tillbaka. Andas ut när du rundar och in när du svankar. Hela ryggen och bäckenet ska vara med, men utan att pressa i ytterlägena.

Sätesstretch

Sitt på främre delen av en stol så att svanskotan är fri från sitsen. Lägg den ena fotleden på det motsatta knät.
Låt knät sjunka lugnt ut åt sidan, och luta överkroppen framåt från höfterna med rak rygg.
Håll ett ögonblick där du känner stretchen i skinkan. Res dig lugnt, och byt sida.

Vad kan läkaren och fysioterapeuten göra?

En läkare kan undersöka svanskotan och utesluta att smärtan kommer från något annat ställe. En röntgenbild behövs sällan, men kan vara aktuell efter ett hårt fall eller vid smärta som inte minskar efter några månader. Är smärtan långvarig och stark finns det behandlingar som en kortisoninjektion i leden eller manuell behandling av svanskotan, som en specialistläkare eller en fysioterapeut med erfarenhet av bäckenbotten kan erbjuda (1). Operation, där svanskotan tas bort, är förbehållen de få där inget annat har hjälpt under lång tid.

När ska du söka vård?

Ont i svanskotan är oftast ofarligt. Kontakta vårdcentralen om smärtan har kommit efter ett hårt fall, särskilt om du är över 65 eller har benskörhet. Kontakta också vårdcentralen om du har feber, om du går ner i vikt utan anledning, om smärtan inte förändras hur du än sitter och ligger, om det finns blod i avföringen, eller om smärtan inte har blivit bättre efter två till tre månader med avlastning. Får du domningar i grenen eller svårt att hålla urinen eller avföringen ska du till akuten samma dag.

Välj ”Rygg” och sedan ”Längst ner vid svanskotan” när du bygger ditt program.

Få ett ryggprogram som anpassar sig

Rehabo bygger ett rehabprogram för ryggen utifrån var det gör ont och hur mycket. Du får fyra övningar per pass utan redskap, och efter varje övning berättar du hur ont det gjorde. Programmet går upp, håller eller går ett steg ner utifrån ditt svar. Det är utvecklat av fysioterapeuter och gratis att komma i gång med.

Bygg ditt ryggprogram

Sammanfattning

Ont i svanskotan gör ont när du sitter och reser dig, och du kan peka ut stället. Det kommer oftast efter ett fall, en förlossning eller långvarigt sittande på hårt underlag.
De flesta blir bättre inom veckor till månader. En kudde som flyttar trycket till sittbenen, och variation i sittställningen, är den viktigaste behandlingen.
Fortsätt att gå, och bygg upp säte och bäcken med bäckenlyft, knälyft och lugn ryggrörelse.
Smärta efter ett hårt fall, med feber eller viktnedgång, eller som inte är bättre efter två till tre månader ska undersökas.

Läs också guiden till ont i ländryggen och SI-leden och smärta i bäckenet.

Referenser

Lirette LS et al. Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain. Ochsner Journal 2014. PubMed
Silbernagel KG et al. Continued sports activity, using a pain-monitoring model, during rehabilitation in patients with Achilles tendinopathy: a randomized controlled study. American Journal of Sports Medicine 2007. PubMed