De flesta smärtor i underbenet hos löpare sitter i benet och dess hinna. Kompartmentsyndrom är något annat. Här sitter smärtan i muskeln, och den följer ett helt bestämt mönster: den kommer efter ett visst antal minuter, blir värre ju längre du fortsätter och försvinner igen strax efter att du har slutat.
Det kallas också kroniskt kompartmentsyndrom eller logesyndrom, och det drabbar mest unga, aktiva människor. Det är en av de mest omdiskuterade diagnoserna inom idrottsmedicinen, eftersom forskarna fortfarande inte är överens om varför det uppstår och hur diagnosen bäst ställs (1). Här är vad man vet och vad du själv kan göra. Vill du ha överblick över alla orsaker till ont i smalbenet, börja i Ont i smalbenet: guiden till smärta i smalbenet.
Vad är kompartmentsyndrom?
Musklerna i underbenet ligger i fyra rum, som kallas muskelloger eller kompartment. Varje loge omges av en stram hinna av bindväv. När du springer fylls musklerna med blod och sväller lite. Normalt ger hinnan tillräckligt med plats. Vid kompartmentsyndrom stiger trycket i en av logerna så mycket under löpningen att det ger smärta och en känsla av att benet blir för trångt.
Den klassiska förklaringen är att trycket klämmer åt blodtillförseln till muskeln. Men den förklaringen har aldrig bevisats, och en ny genomgång från 2026 pekar på att just orsaken till symtomen är det som forskningen behöver hitta svar på (1). Det är värt att veta, eftersom det förklarar varför behandlingen håller på att förändras.
Så känns det
Mönstret är det viktigaste kännetecknet (1):
- Smärtan kommer efter en viss tid. Många kan sätta en minutsiffra på det: efter 10 minuter, varje gång.
- Den känns som tryck, spänning eller brännande i muskeln, ofta på framsidan eller utsidan av underbenet.
- Den blir värre om du fortsätter, och tvingar dig ofta att stanna.
- Den försvinner inom några minuter när du slutar.
- En del känner stickningar eller domningar i foten, eller att foten blir svag och slår i marken under löpningen.
- Ofta i båda benen.
Det skiljer sig från de två andra stora orsakerna. Benhinneinflammation gör ont längs benet och blir ofta mindre när du är varm. En stressfraktur sitter på en öm punkt på benet och gör ont i vila och på natten. Kompartmentsyndrom gör ont i muskeln, bara vid belastning och inte alls i vila.
Hur ställs diagnosen?
Din berättelse är det viktigaste (1). Mönstret du beskriver säger läkaren mer än något enskilt test. Ofta framkallas symtomen med ett löp- eller gångtest, så att läkaren kan se dem.
Förr ställdes diagnosen genom att man mätte trycket i muskeln med en nål före och efter löpning. Den mätningen är i dag starkt omdiskuterad, eftersom gränsvärdena inte är tillräckligt prövade och varken fångar alla eller bara de rätta (1). Därför är det normalt att olika ställen gör på olika sätt.
Vad hjälper?
Den goda nyheten är att första steget inte längre är en operation. En genomgång från 2026 beskriver att rehabträning med anpassad aktivitet och ändrad löp- eller gångstil allt oftare ses som första behandling (1).
Den mest undersökta förändringen är att landa längre fram på foten. I en studie med 19 patienter med kompartmentsyndrom tränade deltagarna i sex veckor på att landa på framfoten. Efteråt kunde de springa 43 procent längre, trycket i muskeln efter löpning hade sjunkit, och 14 av de 19 hade inte längre ont under löptestet (2). Det fungerade både för dem som tränade på en mottagning och för dem som tränade hälften av tiden hemma (2). Det är en liten studie utan kontrollgrupp, så det är ett lovande fynd, inte ett bevis. Men det är billigt och ofarligt att pröva, gärna med hjälp av en fysioterapeut som kan se dig springa.
Om symtomen håller i sig, trots att du har prövat rehabträning och en ändrad löpstil, är en operation där man öppnar hinnan runt logen effektiv för dem med de typiska symtomen (1). Det är ett beslut som du fattar tillsammans med en ortoped, och efter operationen följer du sjukhusets plan.
Vad du själv kan göra
- Dra ned på det som utlöser det. Spring kortare än det antal minuter då smärtan kommer, eller byt ut en del av löpningen mot cykling eller simning under en period.
- Arbeta med löpstilen. Pröva att landa längre fram på foten, i korta intervaller och med mindre mängd i början, eftersom det belastar vaden mer. Öka gradvis.
- Öka en sak i taget. Mängd, fart eller underlag, inte alla tre på en gång. Läs Löpschema efter benhinneinflammation för hur ett gradvis schema kan se ut.
- Bygg upp vaden. En ny löpstil kräver en starkare vad. Tåhävning är den viktigaste övningen.
Tåhävning
- Stå med fötterna i höftbredd och fingertopparna mot en vägg.
- Håll vikten mitt på framfoten, inte ute på utsidan.
- Lyft hälarna långsamt så högt du kan, och håll en kort stund i toppen.
- Sänk ännu långsammare ned tills hälarna precis nuddar golvet.
Dos: 3 set på 30 till 40 sekunder i lugnt tempo, med vila emellan. När det känns lätt: lyft på ett ben, och till sist på ett ben med framfoten på kanten av ett trappsteg. Övningen kommer från det program som fysioterapeuterna bakom Rehabo har gjort för foten och fotleden. Den behandlar inte kompartmentsyndrom, men den gör vaden redo för den löpstil som har undersökts. Se fler övningar i Övningar mot benhinneinflammation.
Balans på ett ben
- Stå på ett ben med det andra knät lätt lyft och fingertopparna mot en vägg.
- Håll vikten mitt på foten, inte ute på utsidan.
- Titta på en fast punkt rakt fram och andas lugnt.
- Låt tårna arbeta med, och lås inte knät helt.
När det känns lätt: släpp väggen, och låt till sist det fria benet röra sig lugnt framåt, åt sidan och bakåt. En ny löpstil kräver att foten och fotleden kan styra landningen, och det är det som balansen tränar.
Hur lång tid tar det?
Räkna med veckor, inte dagar. I studien med de 19 patienterna pågick träningen i sex veckor, och deltagarnas egna bedömningar av benet fortsatte att bli bättre under de fyra månaderna efter att programmet var slut (2). En ny löpstil måste sätta sig, och vaden måste vänja sig vid den. Därför är det bättre att öka långsamt och hålla fast vid schemat än att gå tillbaka till den gamla stilen efter första bra löprundan.
Ett ord om smärta och trygghet
Kompartmentsyndrom kan göra många otrygga med att springa, särskilt när man inte riktigt förstår vad som händer. Smärtan är verklig, men den försvinner när du slutar, och den betyder inte att muskeln tar skada. Små, planerade ökningar fungerar bättre än både att pressa sig igenom och att sluta helt. Läs mer i Vad är smärta?
När ska du söka vård?
Har du det typiska mönstret är det värt att låta en läkare titta på det, så att diagnosen blir rätt. Känner du domningar, stickningar eller svaghet i foten under löpningen ska det undersökas. Och det finns en akut form, som är något helt annat: får du våldsam smärta och en hård, spänd svullnad i underbenet efter ett slag, ett benbrott eller en mycket hård träning, och blir smärtan inte bättre av vila, ska du till akuten direkt. Läs hela listan i Ont i smalbenet: när ska du söka vård?
Sammanfattning
- Kompartmentsyndrom ger tryck och smärta i muskeln efter ett visst antal minuter och försvinner när du slutar.
- Diagnosen bygger mest på din berättelse. Tryckmätning är omdiskuterad.
- Första behandlingen är rehabträning med anpassad aktivitet och ändrad löpstil.
- I en liten studie hjälpte sex veckors träning på att landa på framfoten de flesta.
- Operation är ett alternativ om det håller i sig.
Referenser
- Vogels S, Zimmermann WO. Diagnostic and therapeutic dilemmas in chronic exertional compartment syndrome. Br Med Bull. 2026;159(1):ldag020. PubMed
- Helmhout PH, Diebal AR, van der Kaaden L, Harts CC, Beutler A, Zimmermann WO. The effectiveness of a 6-week intervention program aimed at modifying running style in patients with chronic exertional compartment syndrome: results from a series of case studies. Orthop J Sports Med. 2015;3(3):2325967115575691. PubMed